- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
523-524

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Furu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inkomster regales reditus. -ligt: regie;
regaliter.

Furu, cas. obl. af Fura; af f. pineus.
-bjelke: tignum pineum. -träd = Fura.

Fusk: opus inscite, imperite, infabre
factum; (operis) inscitia, imperitia.

Fuska: 1. sysselsätta sig med ngt, som man
ej wederbörligt (yrkesmessigt) lärt eller som
man ej har till sitt yrke l. hwari man saknar
insigt och skicklighet: in alieno artificio (l.
opere) versari; eam artem exercere, quam
non norit; leviter attingere, imperite,
inscite, infabre facere alqd; han f-r litet
med naturwetenskap etiam naturae
cognitionem attingit, non ut artifex ejus
operis, sed ut unus de multis. — 2. f. med
ngt = söka undanhålla, undangömma ngt:
celare, occultare alqd. -are: eg.: alieni
artificii cultor, collegio opificum non
ascriptus; deraf i allm. (= som utan
wederbörlig yrkeskännedom l. fackstudier idkar ett
handtwerk, en konst l. en wetenskap): malus,
imperitus, inscitus artifex l. opifex;
sådan f.! o hominem l. artificem imperitum.
-eri se Fusk.

Futtig: vilis, turpis, sordidus; (om
personer och deras beteende) ignavus, levis,
iners; hans beteende war f-t sordide, ignave
se gessit; en f. sak res vilis; en f. karl
homo sordidus, ignavus, levis, parvi animi;
in quo nihil virtutis, nihil animi, nihil
nervorum, nulla industria est (C. de Off.
II. § 36); jfr Lumpen. -ighet: vilitas;
ignavia; levitas; inertia (se Futtig).

Fux: equus rufus, colore rufo.

Fuxswans (= räfswans): adulator;
assentator.

Fy: phy (Ter.); fu (Pt.); apage; fy,
sådan stackare o hominem timidum l.
ignavum.

Fylla, v. tr.: 1. i yttre men.: a. fylla, f.
med ngt: implere, complere, explere,
replere alqd alqa re; opplere (f. så att
rummet, öppningen tillfylles); refercire,
differcire, distendere, stipare (fullstoppa, -packa
med ngt). — b. f. igen, till: opplere,
replere. — c. f. i, på: infundere, ingerere
(alqd lagenae, acervo); addere. — 2. oeg.:
a. i allm.: f. ett mått l. antal; f. i, hwad
som brister: complere (summam); explere
(numero cohortes; quod deest, explere
f. bristen); supplere (numerum, legiones);
måttet af hans olyckor war ännu icke fyldt
nondum omnes exhauserat, exantlaverat
labores, aerumnas. — b. f. år: (annos LX)
complere, conficere, (implere, Hor.);
absolut: jag f-r år i dag hic meus est
natalis. — c. i oeg. uttryck för fullgöra: f. sin
plats: munus, partes suas explere,
sustinere, tueri; f. ngns plats partes alicujus
suscipere, explere, sustinere (posse);
vicem alicujus, locum alicujus supplere (Pn.,
Sen.); excipere alqm; ingen kan f. hans
plats quem locum ille vacuum reliquit,
eum nemo explere poterit; quod ejus
decessu damnum fecimus, id sarciri nullius
diligentiā poterit; ei digne succedere
nemo potest; f. sin pligt (Runeberg), sitt wärf
officium, munus explere (C. de Am. § 67);
muneri satisfacere; officio perfungi. — d.
= tillfredsställa: explere (cupiditatem
explevisse ”fylt sin själs begär”); satiare.

Fylla sig, v. refl.: (vino) se inebriare;
vino obrui.

Fylla, f.: crapula (rus); ebrietas. -ande:
impletio, completio; till summans f. quo
summa - compleretur, plena esset,
rotundaretur.

Fyllbult: homo vinosus, ebriosus, in
vino nimius.

Fylle: a. månens f. plena luna;
plenilunium. — b. = rus: crapula. — c. till
fylles (fyllest) = till fullo: satis; göra till fylles
satis esse; satis facere; sufficere.

Fylleri: vini l. bibendi intemperantia;
ebriositas; wara begifwen på f. vino nimis
deditum esse; lefwa i beständigt f. in
quotidianis et immodicis epulis vivere.

Fylles, Fyllest se Fylle.

Fyllig: plenus (corpus; vox f. röst;
plenum dicendi genus f. stil; comprehensio
verborum - period - plena et quasi
rotunda; f-a kinder genae plenae, suci
plenae, rotundae); habitior (ngt f., fetlagd,
Ter.); copiosus, uber (om stil,
framställning); completus; opimus (opimi
corporum habitus f. kroppskonstitution, f-a
former; mots. gracilis, C.). -ighet: plenitas;
copia; rotunditas. -igt: plene.

Fyllnad: complementum;
supplementum (f. i ett minskadt antal; supplementum
in legiones l. legionibus scribere;
legiones s-o reficere); (gifwa ngt) till f. quo
expleretur, plenus esset (locus)
numerus; ne quid abesset, deesset numero (ad
summam). -nadsord, -partikel: vox,
particula ad locum explendum inserta; vox
vacua sententiae, inanis. -ning: farctum;
(caementum - massor af sten, hwarmed ngt
fylles).

Fynd: res inventa; göra ett f. invenire
alqd; göra ett herrligt f. praeclarum alqd
invenire.

Fyndig: om personer: ad inveniendum
acutus l. celer; sagax, sollers; ett f-t
infall l. swar acute, celeriter, (breviter)
dictum, responsum. -dighet: acumen,
celeritas (inveniendi, dicendi, lacessendi,
respondendi - i tänkande, tal, infall, swar);
sollertia; sagacitas. -digt: acute;
sagaciter.

I. Fyr: (tyskt ord): 1. = eld, i uttrycket
gifwa fyr glandem ex fistula igni
expellere - o. dyl. — 2. = fyrbåk, se detta ord.

II. Fyr: puer, adolescentulus (i
hwardagsspråket).

Fyra, v. tr.: ignem accendere.

Fyra, räkneord: quattuor; f. på hwarje
l. i sender quaterni; f. gånger quater; f.
gånger så stor quadruplex; f. gånger större
quadruplo major; quattuor partibus
major; som består af f., håller f. o. dyl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free