Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fäktare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
discere, exerceri; kunna f. armis uti posse,
didicisse; armorum usum, arma tractare
didicisse (ab alqo); (palaestram didicisse);
f. wäl armis bene uti; f. på lif och död
ferro decertare, depugnare; f. för öfnings
skull ludere (ad ludendumne an ad
pugnandum arma sunt sumpturi -, C. de
Or. II. § 84; ludere qui nescit,
campestribus abstinet armis, Hor.). — 2. f. med
händer, fötter: jactare brachia, pedes.
Fäktare: gladiator (f. till yrket);
(Samnis, C. de Or. III. § 86); pugil (eg.
knytnäfkämpe); en god, öfwad f. armorum
peritus, in usu armorum exercitatus. -spel:
ludi gladiatorii; munus, spectaculum
gladiatorium; gifwa, tillställa ludos g-os
dare, edere, apparare.
Fäktkonst: ars, artificium armorum; ars
pugnandi, armis utendi; palaestra;
palaestrica (aliud pugna et acies, aliud
palaestra et campus noster desiderat, C.);
vitandi et inferendi ictūs ratio; (ars
gladii, Sen.); wara öfwad i f. armorum
peritum esse, armis bene uti; wara okunnig
i f. armorum, in usu armorum imperitum
esse; nescire ludere (se Fäkta 1); gifwa
regler, föreläsningar i f. commentari (de
armorum arte), C. -mästare: magister
ludi l. palaestrae (magister Samnitium,
C. de Or. III. § 86; nullius addictus
jurare in verba magistri, Hor.); lanista
(gladiatorers instruktör). -ning: 1. = fäktande,
att fäkta: dimicatio, armorum usus; öfwa
sig i f. armis exerceri. — 2. = drabbning,
träffning: pugna (equestris rytterifäktning);
proelium; certamen; congressus
(hostium); efter en kort f. brevi proelio facto.
-plats: arena; campus; palaestra. -sal,
-skola: ludus (lanistae); palaestra (i allm.
gymnastiklokal); gå i f. exerceri apud
lanistam. -wärja: rudis.
Fälad: ager compascuus.
Fäll: pellis; corium (hud); tegmen
(lyncis), tegumentum (rhenonis, Cs.).
Fälla, f.: decipulum; tendicula; f. för
råttor muscipulum.
Fälla, v. tr.: I. i eg. men.: 1. slå till
marken: a. i allm.: sternere (muros ariete),
prosternere (arborem; corpora humi);
dejicere; caedere (arborem), succidere
(aliquem; arborem); subvertere, evertere,
supplantare alqm (sätta fot under ngn, slå
benen undan ngn); fundere (humi); eruere
(quercum securi, Vg.). — b. = nedhugga,
nedskjuta: caedere, occidere, obtruncare,
trucidare alqm; figere (feram). — 2. =
låta falla: a. i allm.: demittere (caput,
oculos, vultum - f. hufwudet, blicken);
submittere (f., sänka för ngn, t. ex.
summittere fasces alicui; oculos; vultum);
dejicere, projicere (vultum, oculos, poet.); f.
lansen hastam projicere, protendere; med
fäld lans rusa mot ngn infesto spiculo
petere alqm; f. tårar lacrimas fundere,
effundere; f. ankar ancoram jacere. — b. fälla
ss. en naturlig process: f. tänder dentes
amittere (mutare); f. sina löf folia amittunt
(substernunt sibi), foliis spoliantur
arbores; folia decidunt, cadunt de arboribus
(folia in silvis pronos mutantur in annos,
prima cadunt -, Hor.); f. sina fjädrar
plumas amittere, plumis spoliari, nudari;
f. sina horn cornua amittere, (excutere).
— 3. i kemisk men.: facere, ut alqd subsidat
ad imum; deprimere; fällas = subsidere.
— II. i oeg. men.: 1. om personliga objekt:
damnare, condemnare (sakfälla, förklara
skyldig); f. till böter multare; opprimere,
convincere, frangere (= beslå, öfwerbewisa). —
2. om abstr. objekt: a. fälla yttrande,
hotelser, böner: jacere (verbum, minas);
jactare (alqd, multa in alqm); mittere
(nescit vox missa reverti); fundere preces,
precari, deprecari (f. bön, förbön) pro alqo.
— b. f. dom, utslag: judicare; sententiam
pronuntiare, dicere, ferre (det sista om den
enskilde domarens votum); domen är fäld
dicta, pronuntiata sententia est (jfr Utslag).
— c. f. modet: animum demittere;
deficere (animo); (animo) frangi; animum
cadere pati.
Fälla, v. intr. (= mista färgen): colorem
amittere; decolorari; pallescere.
Fällande, adj.: f. utslag condemnatio;
sententia, qua condemnatur aliquis;
afgifwa ett f. utslag suā sententiā
condemnare alqm. -ande, n. (jfr Fälla): strages
(arborum, hominum); dejectus arborum;
lignatio (träds fällande till wed); caedes
(boum; ferarum; hostium); condemnatio
(rei, en sakförd persons); multatio (f. till
böter); utslagets f. judicatio; sententiae
pronuntiatio.
Fällbom: obex. -brygga: sambuca;
catarrhacta. -galler: catarrhacta. -ning:
1. strages, concaedes, dejectus (arborum);
löfwens f. foliorum casus, demissio. — 2.
i kemisk men. = bottensats: sedimentum.
Fält: 1. i allm., i eg. uttryck: campus;
flackt, jemnt f. campus patens; aequor;
odladt f. ager; rus; fruktbart f. ager fertilis;
sädesfält arvum; på fria fältet in aperto
(campo); ofruktbart f. solum sterile,
campus sterilis; arbete på f-et opus campestre,
rusticum. — 2. i militärisk men.: a. i fråga
om drabbningar och rörelser i allm. på f-et:
campus (aequo campo se dare alicui, in
campo sui facere potestatem); slå ngn ur
f-et hostem fugare, fundere, pellere, in
fugam vertere; rymma f-et cedere (alicui);
inferiorem discedere, abire; terga dare;
fugae se dare; fugari; pro victo
discedere; behålla f-et vincere; superiorem
discedere e proelio; consistere in acie; hålla
f-et impetum hostium sustinere; falla på
ärans f. in acie cadere. — b. = krig i allm.:
bellum; militia; castra; i f. in bello;
hemma och i f. domi militiaeque; domi
forisque; gå i f. in bellum, in castra
proficisci, castra sequi; ligga i f. in castris
versari; bellum gerere (om anföraren); draga
i f. mot ngn bellum inferre alicui. — 3. =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
