- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
555-556

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Föra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dörren sera januae (1); matwaror för tre
dagar cibaria trium dierum (jfr 3 a; 6);
lärare för ngn magister alicujus (jfr 4);
lön för möda merces laboris; beröm för
tapperhet laus justitiae o. dyl. — III. för att
med infinitiv i swenskan återgifwes: 1. der
det uttryckes afsigt, med ut, ne och konj., med
ad och gerundium l. gerundivum (homo
natus est ad naturam rerum
contemplandam et deos colendos); med supinum wid
rörelseverb (ire cubitum); med gen. gerund.
och causā l. gratiā. — 2. i stället för att -:
t. ex. i stället för att tacka, blef han owettig
cui debuit (l. debuerat) gratias agere, eum
maledictis laceravit; i stället för att resa
till Rom, reste han till Lund non Romam,
sed (converso itinere) Lundam petivit. —
3. framför att, med omskrifning t. ex.: han
föredrog att dö framför att se segrarens
ansigte mori malebat quam vultum victoris
aspicere. — 4. för att = i betalning för att,
uttryckes med finalsats: quid vis mereri
(hafwa för -), ut ex turri desilias? — IV.
för att med konjunktiv = ut; ne.

Föra: I. i eg. men.: 1. absolut: ferre [=
med sina lemmar l. krafter föra (flytta,
bringa, skjuta, lyfta) någorstädes hän - manus
ad os cibum fert, L. II. 32. 10; arma
ferre; nuntium ferre alqo; l. föra sina
lemmar så l. så: sic oculos, sic ille manus,
sic ora ferebat, Vg. Aen. III. 490; ferre
pedem choris - i dansen - Hor. Carm. II.
12. 17]; gerere (= hafwa på sig, vestem,
insigne); tollere (= f. upp, lyfta); movere
(= flytta); trudere (= skjuta, fösa, föra
undan, ur stället); portare, vehere
(apportare, advehere o. dyl. = forsla, fortskaffa
alqd nave, jumentis alqo); ducere (med
liflösa objekt = draga - educere,
subducere, diducere = föra l. draga ut, upp,
åtskils; med lefwande objekt = beledsaga, föra
med sig, anföra - exercitum); agere (=
drifwa - pecus); agitare (drifwa, ventus
nubes); regere (= styra, t. ex. navem,
navigium - f. ett skepp; syn. gubernare);
tractare (arma, tela commode, speciose med
skicklighet, med smak); uti (armis, id.). —
2. i förening med en betydelsen modificerande
partikel: a. f. afsides: seducere (hominem).
— b. f. bort: auferre (med yttre kraft l.
wåld), ventus aufert, equus aufert alqm);
abducere, subducere (leda bort); avehere,
asportare (forsla bort). — c. f. fram:
proferre, perferre, producere, perducere,
promovere, protrudere (se Fram och
synonymiken under 1). — d. f. förbi: praeferre,
praeteragere (deversoria nota
praeteragendus equus, Hor.); traducere (equum
- wid travectio equitum); praetervehere;
transvehere (forsla förbi). — e. f. hem:
(domum) deducere (uxorem). — f. f. hän:
deferre (ventus alqm alqo); deducere (leda
hän); devehere (forsla hän). — g. f. igen
(= tillsluta): obdere, occludere (ostium).
— h. f. ihop se föra tillsammans. — i. f. in:
inferre (särskildt: in sepulcrum inferias);
introducere (= leda in); importare,
invehere (merces in civitatem, mots.
exportare om utförsel); införa i räkenskaper in
tabulas referre; inserere (= sticka in, t. ex.
manum clipeo, i sköldremmen, Vg.); f. in
boskap redigere pecus. — k. f. intill:
admovere ad aliquam rem. — l. f. ned:
deferre, deducere. — m. f. med sig: secum
ferre, portare, afferre (om saker); secum
ducere, habere (om personliga objekt). —
n. f. omkring: circumferre (med yttre kraft);
circumducere (= leda omkring);
circumvehere (= forsla omkring). — o. f. till ngt
l. ngn: afferre, adducere, advehere (se 1);
= föra igen, se detta. — p. f. tillsammans:
conferre; colligere, cogere (res, milites,
manum armatorum); sammanföra personer
till samtal facere, ut aliqui conveniant;
deducere alqm ad alqm. — q. f. undan:
subducere, subterducere; abducere,
auferre. — r. f. upp: subducere (naves in
litus); subvehere (forsla upp, t. ex. flumine
på floden); supportare (id.). — s. f. ut:
efferre; educere; exportare (ur landet f. ut
waror). — t. f. öfwer: trajicere, traducere,
transvehere (aliquos flumen). — II. i oeg.
men.: 1. absolut: a. om talande: f. ngt på
tungan in ore habere alqd (C. de Off. III.
§ 32); (in ore est alicui alqd); f. ett djerft,
fräckt, wackert språk sermone uti audaci,
procaci, honesto (Sa. Cat. 25); f. annat på
läpparne än hjertat döljer aliud clausum in
pectore, aliud in lingua promptum
habere (id. 10); f. oljud clamare (se b); f.
klagan, klagomål queri. — b. = ställa till,
åstadkomma: f. owäsen tumultuari; turbare;
f. spektakel med ngn exagitare, illudere
alqm. — c. f. ett (dygdigt, hederligt,
kostsamt, öfwerflödigt) lif: vivere, vitam agere
l. degere honeste, bene, beate,
sumptuose, magnifice; magnos sumptus facere;
diffluere deliciis; in omnium rerum
abundantia vivere; f. ståt, prakt magnifico
cultu, apparatu uti; f. (hålla) ett stort,
kostsamt hus domum magnifice instructam
habere. — d. = sköta, bestrida, förwalta: i
allm. gerere, administrare (t. ex. bellum,
rempublicam); f. regeringen rempublicam
regere, administrare, gubernare; summae
rerum praeesse, summam rerum
administrare; imperare; regnare (ss. enwäldig,
konung); f. befälet exercitui praeesse;
exercitum ducere; f. räkenskaper rationes l.
tabulas (C. de Or. II. § 97) conficere,
perscribere; rationes subducere, ducere; f. en
sak (process) causam dicere (ipse; pro
altero, C. de Or. I. § 229), agere (id.),
defendere; f. (= hafwa) process med ngn
litigare, jure contendere cum alqo; f. en twist
(dispyt, diskussion) med ngn (verbis)
contendere, certare, altercari, (om
wetenskaplig diskussion) disserere, disputare, (=
öfwerlägga) deliberare cum alqo; f. en
(wetenskaplig) undersökning quaerere, disputare
de re; f. en ransakning quaerere,
inquirere; quaestioni praeesse (= leda en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free