Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förlyfta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra sig f. suā culpā amittere alqd;
committere alqd (se Förwerka); döma ngn f. ngt
multare alqm (bonis, pecuniā); döma ngn
f. lif, ära, gods capite l. capitis damnare
alqm; döma ngn sitt fädernesland f.
(patriā) exsulem alqm esse jubere.
Förlyfta sig: majus quam pro viribus
onus suscipere; nimio onere se laedere.
Förlåt: aulaea (n. pl.); siparium; velum.
Förlåta: f. ngn ignoscere, veniam dare
alicui, concedere alicui; f. ngn ngt
ignoscere alicui alqd (sakligt objekt af pron.
neutr.), condonare alicui alqd; f. ngt
ignoscere, concedere (peccatis, delictis); f. ngt
för ngts l. ngns skull concedere,
condonare alqm fratri, precibus fratris, alqd
virtuti alicujus [ngn för hans brors skull, ngt
för (den skyldiges) förtjensters skull];
remittere alicui alqd (poet.); förlåt mig för min
kärleks skull hwar tår, du fäller på min mull
amori meo condonato, quidquid
lacrimarum sepulcro dederis; böjd, färdig att f.
exorabilis, lenis. -låtelse: venia; bedja om
f., få f., gifwa f. veniam petere, accipere,
dare; (gratiam facere alicui alicujus rei);
utwerka f. impetrare alicui veniam. -låtlig:
veniā dignus; qui habet veniam l.
excusationem (stultitia excusationem non
habet, C. de Or. I. § 125).
Förlägen: animo confusus, conturbatus;
f., hwad man skall göra dubius, sollicitus,
incertus, anxius (animi), quid faciat;
blifwa f. conturbari, confundi, commoveri;
wara f. haerere, aestuare; trepidare,
dubitare, dubium esse (quid capiat consilii,
quomodo rem expediat, quem inveniat
adjutorem); göra ngn f. conturbare alqm;
anxium, dubium facere alqm;
dubitationem, haesitationem injicere alicui.
-lägenhet: 1. (subjektivt) inre owisshet, oro:
perturbatio; sollicitudo; aestus animi;
dubitatio; anceps cura (C. de Off. I. § 9); sätta
ngn i f. conturbare; confundere animum
alicujus; dubitationem, trepidationem
injicere alicui; jag befinner mig i f., hwad
jag skall göra dubius haereo, incertus sum,
nescio, quid faciam l. agam; - non
laborabit, quemadmodum -, C. de Or. II. § 73.
— 2. objektivt (= trångmål, i förhållanden
liggande swårighet): angustiae; difficultas;
penningef., ekonomisk f. rei numariae, rei
familiaris difficultas l. angustiae; wara,
befinna sig i f. in angustiis versari;
difficultate laborare; komma i f. in angustias
adduci, venire. -läget: conturbato animo;
non sine alqa conturbatione, dubitatione.
Förlägga: 1. = förflytta: transferre alqo.
— 2. i allm. gifwa plats på ett ställe:
ponere (domicilium, castra, legionem
alicubi); disponere (praesidium, custodias
alicubi); locare, collocare (exercitum in
hibernis, praesidium); f. regeringen, krigets
medelpunkt någorstädes imperii, belli sedem
(imperium, bellum) conferre alqo (L. I.
13. 4; omne bellum circa Pometiam
stetit); f. en koloni någorstädes hän coloniam
deducere alqo; f. scenen för ett skådespel
någorstädes fingere rem alqo loco agi. —
3. = lägga på oriktigt ställe: non suo loco
ponere alqd; oblivisci, ubi rem
reliquerit. — 4. f. en bok libro formis excudendo
l. edendo sumptūs praebere. -läggare: qui
libro edendo sumptūs praebet.
Förläna: (om Gud ss. subjekt) tribuere;
commodare; (propitium) dare.
Förlänga: 1. i yttre utsträckning:
longiorem reddere; extendere; longitudinem
alicujus rei augere; producere. — 2. (i tid):
propagare; producere; prorogare (tempus
alicui; imperium - embetstiden - alicui). —
3. f. en stafwelse: producere (syllabam).
-längning: productio; prorogatio;
propagatio.
Förläning: *feudum; beneficium;
provincia; gifwa ngn ngt i f. provinciam
alicui administrandam assignare, tribuere.
Förläsa sig: literis immori; nimia
lectione (nimiis literarum studiis) corpus
mentemque attenuare. -läst: studiis
attenuatus.
Förlöjliga: exagitare; agitare; irridere.
Förlöpa: (om tid) fugere; labi;
praeterire. -löpa sig: errare; labi; a recta via
declinare; a spatio deflectere.
Förlösa: partu levare (Ov. Met. IX.
698); parturientem juvare, parturienti
adesse; (obstetricari, Vulgata); blifwa förlöst
partu levari, partum edere; blifwa f-t med
en son filium parere, eniti (L.).
Förmak: atrium.
Förmala: demolere, conficere.
Förman: a. en persons f.: superior
(Scipio Q. Maximum fratrem majorem
tanquam superiorem colebat); dignitate
superior, prior. — b. = föreståndare,
förnämste mannen i ett kollegium, bolag l. samfund
i allm.: princeps (senatus, legationis f. i
senaten, för en beskickning); magister
(societatis för ett bolag, equitum rytteriets f.);
f. för en curia curio; f. för en rote tribunus.
Förmana: monere, admonere alqm,
praecipere alicui, ut, ne faciat alqd; hortari,
cohortari (mera = uppmana); f. ngn till
tålamod - ut sit patiens, ut moderatione
utatur. -maning: monitio, monita (n. pl.),
admonitio; lyda ngns f-r monenti parere,
obsequi; monitione alicujus moveri; ngns
f. till trots spreta alicujus admonitione,
non audiens quid moneretur ab alqo.
-maningstal: monitio; cohortatio.
Förmanskap: a. (Förman a) dignitas
superior; utan aktning för f-t superiorem non
verens. — b. (Förman b) principatus;
magisterium.
Förmast: prior (anterior) malus.
Förmedelst (-medels): återgifwes i latinet
med ablativ-ändelse, se Medelst.
Förmena: 1. vetare alqm facere alqd;
interdicere alicui, ne faciat alqd;
prohibere alqm, ne faciat alqd; invidere alicui
rei, negare (ej unna) alicui alqd; det f-as
oss att säga vetamur haec enuntiare; det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
