Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Förtigenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alqm (de twå senare särskildt om ett
förtigande i egennyttig hänsigt - non est celare,
quidquid reticeas, sed quum, quod tu
scias, id ignorare emolumenti tui causa
velis eos, quorum intersit id scire, C. de
Off. III. § 57); silentio tegere; f. hwad man
med wisshet wet sant wara reticere, quod
certo scias verum esse; f. sin mening quid
sentiat, occultare, tacere; f. sanningen, sin
synd verum dissimulare, peccata
dissimulare, occultare, non confiteri; jag skall ej
f. hans förtjenster neque illius virtutes
tacebo, silentio praetermittam; wisst är, att
det är förtiget certe de eo tacetur (Sa.
Cat. 2), famā ustum non est, latet.
-tigenhet: reticentia.
Förtjena: 1. = förwärfwa medels arbete
(tjenster): mereri; quaerere; f. sitt
uppehälle medels ngt labore victum quaerere
(vitam tolerare), res ad vivendum
necessarias parare; f. penningar på ngt
pecuniam, rem facere, colligere alqa re. —
2. f. på = hafwa winst på en affär: lucrari,
lucrum facere ex alqa re; f. mycket på ngt
magnum quaestum sibi ex re comparare,
magnas pecunias facere ex re, multum
lucri redit ad alqm ex re; der är ngt att
f. spes lucri ostenditur, est. — 3. = göra
sig l. wara förtjent af ngt (ondt l. godt,
belöning l. straff): merere, -ri, commerere,
-ri (alqd, ut fiat alqd; Socrates quum
interrogatus esset, quam quasi
aestimationem commeruisse se confiteretur,
respondit sese meruisse, ut amplissimis
honoribus decoraretur, C.); dignum esse (alqa
re l. qui med konjunktiv, om personer och
saker); f. beröm, förtroende dignum esse
laude, fide, qui laudetur, cui fides
habeatur; har jag f-t detta af dig sicine de te
merui l. promeritus sum?; filosofien
åtnjuter ej det erkännande, som hon f-r
philosophia non perinde ac merita est laudatur
(C. Tusc. II. 1); gifwa hwar och en som han
f-r pro merito cujusque l. cuique
tribuere; ut quisque optime meritus est, ita
cuique plurimum tribuere; f. tack af ngn
gratiam mereri, inire ab alqo; få mer, än
man f-t plus l. supra, quam meritus est,
accipere; han hade f-t bättre behandling l.
öde dignus erat, quicum melius l.
commodius ageretur, cui melius res
succederet, (qui) meliore fortuna (uteretur);
jfr Förtjent. -tjenst: 1. = inkomst l. winst
af arbete l. affär: lucrum; quaestus;
tillfälle till f. quaestus, lucri, lucrandi copia,
occasio; hafwa stor f. på ngt magnum
lucrum facere, magnum quaestum sibi
comparare ex alqa re; utsigt till f. spes lucri;
ett yrke, som gifwer god f. munus,
negotium quaestuosum, fructuosum; hafwa små
f-r exiguo quaestu vitam tolerare; ngns
dagliga f. quod l. quantum quis (quisque)
in diem meretur, labore quaerit. — 2. =
wärdighet: meritum, dignitas; gifwa (löna)
hwar och en efter f. pro dignitate cuique
tribuere (C. de Off. I. § 42); pro merito,
pro eo, ac meritus est, tribuere (gratiam
referre) alicui; utan min f. nullo meo
merito; prisa ngn öfwer f. supra, quam
meritus est, laudare alqm. — 3. f. af, om ngn
l. ngt: meritum in alqm; hans f-r om
fäderneslandet äro stora, han har l. har inlagt,
förwärfwat sig stora f-r om fäderneslandet
magna sunt, plurima exstant ejus in
patriam merita, de patria bene, optime
meritus est. — 4. = god (förtjenstfull)
handling af l. egenskap hos ngn l. ngt: virtus;
laus; det är en stor f. hos honom, att han
aldrig skrytsamt talar om sig sjelf magnae
illi laudi est, quod nunquam de se ipse
magnifice loquitur; Ciceros stora f-r
egregiae Ciceronis virtutes l. laudes; egregie
facta; anordningens f. är att säga nu det,
som bör sägas nu, men uppskjuta det öfriga
ordinis haec virtus erit (et venus, aut
ego fallor), ut jam nunc dicat jam nunc
debentia dici, (cetera) differat -; räkna
ngt såsom en förtjenst hos ngn laudi
tribuere, vertere alicui alqd; räkna för en f.
in laude ponere alqd; tillräkna sig ngt som
en f. gloriari alqa re (jfr Hor. Sat. I. 2.
53 hoc se amplectitur uno, hoc amat et
laudat); tillägga sig (ngt ss.) en f. alqd sibi
sumere, sibi vindicare (C. de Off. I. 1);
hans f-r äro ej nog erkända non, proinde
ac meritus est, laudatur (jfr 2. 3); bland
hans många f-r är detta den största quum
multas virtutes habeat, tum hanc
maximam, quod -. -tjenstfull: (om saker) quo
quis laudem meruit, laude dignus est;
laude dignus; f. handling meritum; f.
egenskap virtus, laus; wara f. laudandum esse.
-tjent: 1. om saker (i passiv mening): a. =
förwärfwad: quaesitus, partus (labore). —
b. = förskyld, som ngn förtjenar: meritus
(gratia, poena); debitus (honor, C.);
dignus; justus (solvere poenas j-as et
debitas); befordra ngn till f. straff l. belöning pro
merito, pro eo ac meritus est, poenas
sumere de alqo; meritā poenā, merito
praemio afficere alqm; tantā poenā afficere
alqm, quantam patitur aequitas; han
träffades af f. straff digna eum poena
consecuta est. — 2. i aktiv mening (om person):
a. en f. man vir (de alqo, de patria) bene
meritus; cujus summa exstant (in
patriam, in literas et artes et cet.) merita;
laude dignus; gravis (meritis gravis, Vg.):
göra sig wäl f. af ngn bene, optime
mereri de alqo; wara wäl f. af ngn bene
meritum esse de alqo. — b. wara, göra sig
f. af (= hafwa förtjent, förtjena) ngt:
mereri, dignum esse (se Förtjena 3).
Förtjocka: crassiorem reddere; spissare,
conspissare. -tjockas: crassescere;
conspissari.
Förtjusa: (jfr Tjusa, som mera behållit den
ursprungliga betydelsen): a. (syn. intaga,
fängsla): capere; magnopere delectare;
voluptate movere; (voluptate perfusum,
delinitum) tenere, detinere alqm; (om
personer äfwen) suavitate, pulchritudine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
