Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gathörn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anlägga, stenlägga en g. viam munire, viam
(lapide quadrato, silice) sternere; på
öppen g. in publico; gå ut på g-n in
publicum prodire; kasta ut på g-n in publicum
projicere, abjicere; en liflig (trafikerad) g.
via celeberrima; g-n är folktom pura
platea est (Hor.); g-ns stenläggning viae
stratura.
Gathörn: compitum; trivium. -lopp:
springa g. per ordines currentem l.
traductum virgis caedi (ett militäriskt straff,
ungf. motswarande det romerska per jugum
traduci, L. IX. 6. 3). -pojke: puer per
vicos et compita (jfr Hor. Ep. II. 1. 49)
vagans, vagus (jfr scurra vagus, Hor.);
puer lascivus (vellunt tibi barbam lascivi
pueri, quos tu nisi fuste coerces,
urgueris turba circum te stante -, Hor. Sat. I.
3. 133). -smuts: caenum, lutum (viae).
-sopare: qui plateas verrit; viarum
purgator. -sten: silex viae. -strykare:
concursator, ambulator, scurra vagus. -wisa:
popularis, trivialis naenia.
Gebit: ager, fines populi alicujus; jfr
Område.
Gedigen: 1. (om metaller = ren, i
oblandadt tillstånd): purus. — 2. = äkta, redbar,
grundlig: verus, probus; germanus;
exquisitus; subtilis; g. wara, g-t arbete proba
merx, probum opus; g. qwickhet germani
sales, germanae facetiae; g. lärdom vera,
subtilis doctrina; den sanna äran är ngt
g-t och ej en blott skuggbild vera justitia
solida quaedam res est et expressa (C.).
-enhet (jfr Gedigen): a. om metaller:
puritas. — b. oeg.: probitas; veritas;
subtilitas.
Gehäng: balteus, balteum.
Gehör: 1. = förmåga att urskilja toner:
aurium judicium l. mensura, aures (C. de
Or. III. 150. 170; de Nat. D. II. 146); fint,
godt g. subtile aurium judicium; hafwa
godt g. aurium judicio valere; teretes et
religiosas aures habere; sakna g. aurium
judicio carere; efter g-t bedöma auribus,
aurium quodam sensu naturali judicare,
perpendere, ponderare alqd. — 2. = att
lyssna till, göra afseende på: audientia; skaffa
sig g. audientiam sibi facere; skaffa sig g.
hos ngn, winna g. hos ngn verbis suis
movere alqm; lemna g. åt ngn l. ngt audire
alqm l. alqd; moveri alqa re.
Gelé: gelatum.
Gemak: cubiculum; thalamus.
Gemen: 1. = wanlig, ej öfwer det
wanliga (simpel), i nu warande swenska blott i
uttrycken: gemene man = populus, plebs,
vulgus; g. soldat miles, miles gregarius;
(i g. in commune; plerumque). — 2. =
simpel, nedrig (i moraliskt hänseende):
sordidus, abjectus; improbus; turpis; foedus,
pessimus; en g. karl homo sordidus,
improbus, nefarius; ett g-t beteende summa
improbitas l. turpitudo; malae, pessimae
artes (pessima ars est - premendo
superiorem semetipsum extollere, L.);
indignitas; g-t förtal, g. beskyllning malitiosa l.
maligna obtrectatio l. criminatio; ett g-t
utseende foeda facies l. species hominis. —
3. = dålig, otäck, widrig (i fysiskt hänseende):
malus, pessimus, foedus; taeter; ett g-t
wäder foeda tempestas; g-e wägar viae
malae, impeditae; en g. stank odor
teterrimus. — 4. i folkspråket = nedlåtande:
communis; civilis; göra sig g. vulgari cum
infimis; descendere ad alqd.
Gemenhet: 1. (Gemen 2): improbitas;
foeditas; malignitas; wara utsatt för ngns g.
(gemenheter) alicujus foeditatem,
acerbitatem, malignitatem ferre; indigna perpeti
ab alqo. — 2. wädrets g. foeditas
tempestatis. -ligen: plerumque; fere; g. se wi
felen bättre hos andre än hos oss sjelfwe fit
(plerumque), ut magis in aliis cernamus,
quam in nobismetipsis, si quid
delinquitur (C.). -sam: communis; g. för alla, månge
communis omnium, multorum;
fosterlandet är allas wår g-a moder patria parens
nostrum omnium communis est (C.); wår
(din och min) g-e wän amicus utriusque
nostrum; jag har ngt g-t med honom mihi
cum illo alqd commune est; wänner
hafwa allt g-t amicorum communia sunt
omnia (omnia communia habent amici;
omnia amicis inter se communia sunt, C.
de Off. I. § 53); jag har intet g-t (= intet
att göra) med honom nihil mihi cum illo
(commune) est; dessa ting hafwa intet g-t
med hwarandra (i. e. äro alldeles olika)
nihil tam dissimile est, quam sunt hae res
inter se; enligt g-t beslut consensu
(omnium); de communi sententia (C. de Off.
III. § 80); hafwa g. hushållning, g-t bord
communem victum, unam domum habere.
-samhet: communitas, communio
(servanda est c. omnium rerum, quas ad
communem hominum usum genuit natura, C.;
manere in pristina communione, C. de
Or. III. § 72); conjunctio (sanguinis c.,
C.); societas (alicujus rei); jfr Gemenskap.
-samt: communiter (conscribere c.
edictum, C. de Off. III. § 80); promisce l.
promiscue (p. haurirent, si manere in
pristina communione voluissent, C.); simul
(i sällskap - multi simul modii salis edendi
sunt, ut expletum sit munus amicitiae,
C.); consensu (enligt öfwerenskommelse,
enligt gemensamt beslut). -skap: 1. i abstr.
mening: societas; communio, communitas; i
g. med ngn simul cum alqo; hafwa g. med
ngn societatem habere cum alqo,
rationem contrahere cum alqo; icke hafwa ngn
g. med ngn nihil commune habere cum
alqo. — 2. i kollektiv mening: gemenskap =
milites; gregarii milites.
Gement: 1. i moralisk mening: improbe,
turpiter, indigne, nefarie, pessime; det
war g. handladt af honom improbe,
turpiter fecit; blifwa g. behandlad se indigna
perpeti. — 2. g. dåligt wäder pessima,
foedissima tempestas.
Gemål se Make, Hustru, Man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
