Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grofsikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grandis; vastus. -sikt: cribrum rarius.
-smed: faber ferrarius.
Groft: 1. i materiel men.: crasse (tjockt);
vaste (otympligt, bredt, ofatt); horride, dure
(utan hyfsning, utan smak i rörelser, arbete
o. d.); - tala g. gravi voce, vaste, late
loqui. — 2. oeg.: a. = ohyfsadt; ohöfligt;
ohöfwiskt: horride; inhumane, aspere,
importune; non satis verecunde; immodeste;
g. utfara mot ngn aspere invehi in alqm;
skämta g. inverecunde jocari; obscoeno
joco uti. — b. om i sig klanderwärda
handlingar = swårt, oförskämdt, skamligt:
graviter; impudenter; turpiter, foede; g. fela
graviter peccare; g. ljuga impudenter
mentiri; g. smickra (aperte), foede adulari; g.
misstaga sig vehementer errare.
Groftrådig: crasso filo; crassus.
Groll: simultas; inveteratum odium;
glömma gammalt g. simultatem deponere
l. veteris simultatis memoriam deponere,
non adhibere; hysa g. mot ngn occulte
odisse; esse in simultate cum alqo.
Groning: germinatio.
Grop: 1. (i jorden): scrobs; fossa
(afloppsdike); caverna (håla); specus, sirus
(g. hwari ngt förwaras för wintern); g. hwari
djur fångas l. förwaras fovea; g. (håla) i
en wäg salebra; gräfwa g. scrobem,
fossam o. s. w. defodere, effodere (jfr
Gräfwa). — 2. g. i kinden: gelasinus (skrattgrop,
Mt.); ögongrop cavernula oculi.
Gropig: cavernosus; salebrosus.
Gross (= 12 dussin): duodocies duodeni.
Grosshandel: mercatura magna (C. de
Off. I. § 151); negotiatio. -handlare:
negotiator (i mots. till institor krämare,
minuthandlare); mercator; negotiator
magnarius (Apulejus).
Grotesk (grot = gross, med italiensk
deminutivändelse): immanis quidam; ingens
quidam.
Grotta: antrum; spelunca; specus.
Grubbel: anceps l. anxia cura,
cogitatio; scrupulus; sollicitudo (s. est
aegritudo cum cogitatione, C.); onyttigt g.
ineptiae curiosorum, somniantium
hominum; odiosa, putida (spinosa) subtilitas.
Grubbla: anxium, sollicitum, acriter
cogitare de (öfwer, på) alqa re; angi,
sollicitari cogitatione alicujus rei; sitta och
g., stå och g. in (sollicita) cogitatione
defixum esse; stare severa fronte
cogitantem (Pt. Mil. gl. 200); g. öfwer sitt brott
sceleris cogitatione angi; g. på (utwägar
till) hämnd qua ratione ulciscatur
injuriam, cogitare; ultionem, ulciscendi
consilia in animo volvere, volutare, dubitare;
han började blifwa g-nde coepit (vigilans)
somniare, saepe tacita cogitatione
abstrahi, in acerrima l. ancipiti cogitatione
defixum stare l. jacere; ett g-nde
ansigtsuttryck vultus in cogitatione defixi
(hominis); jfr Frånwarande. -are: qui in
cogitatione defixus esse solet; dormitator;
(qui libris insenescit, immoritur). -eri:
i allm. = Grubbel, se detta; allt detta är
onyttiga, tomma g-r haec omnia somnia
sunt otiosorum hominum.
Grufarbetare: fossor (metalli). -arbete:
opus metalli l. metallicum; dömas till g.
ad metalla damnari. -fogde: magister
fossorum l. metallicorum.
Gruflig: horribilis; terribilis; saevus;
atrox; foedus; g. menniska homo terribilis,
saevus, nefarius; g-t skådespel, g. händelse
l. gerning foedum spectaculum, res foeda,
atrox; facinus immane, nefarium; g-t larm
tumultus insanus; g. smärta asper,
gravis, saevus dolor; g. wäderlek foeda
tempestas; g. köld iniquum, summum frigus;
en g. mängd folk maxima, immensa
hominum multitudo. -lighet: saevitia;
foeditas; atrocitas; ”Tartarens g.” terrores
Tartari. -ligt: horrendum in modum;
saeviter; foede; atrociter; ofta i allm.
stegrande: g. wred vehementer iratus; g. kär
amore perditus; g. dum stultissimus; (ex
pecudum genere; homo non re, sed
nomine, C.); det war g. ledsamt vehementer,
magnopere dolendum est; wara g. ledsen
maestissimum esse o. s. w.
Grufras: ruina metalli.
Grufwa: metallum, wanl. pl. metalla
(auri, argenti o. d. guld-, silfwergrufwa);
fodina (Varr.); puteus; finna en g. venam
metalli invenire; gå ned i en g. in
metallum descendere, demitti.
Grufwa sig: horrere, pavere, metuere
alqd; horrore perfundi, perstringi;
reformidare alqd.
Gruföppning: os metalli l. fodinae.
Grumla: turbare, obturbare (aquam,
fontem); g. ngns glädje (ngns själ) gaudium
alicujus turbare, corrumpere. -lig:
turbidus; turbatus; faeculentus (vinum); fiska
i g-t watten alienam litem intercipere (C.);
rerum perturbatione l. rebus perturbatis
ad suam utilitatem uti; g-a tankar, uttryck
sententiae, verba obscura.
Grummel, Grums: sedimentum; faex;
crassamen, crassamentum.
Grund, adj. (= icke djup): brevis; non
profundus; vadosus (flumen, amnis); g-t
ställe vadum; breve (wanl. blott pl.).
Grund, n.: vadum, breve (wanl. pl.);
stöta på, sätta sig fast, blifwa sittande på g.
vado sidere, haerere, sedere; sätta fartyg
på g. ad brevia navem appellere, illidere.
Grund, m.: I. = botten: 1. eg. fundus:
nästan blott i uttrycket gå till g-n: fundum,
ima petere. — 2. oeg. = det innersta,
wäsentliga i en sak; i uttrycken: a. i grund:
penitus (perdere, vincere, nosse);
(funditus). — b. i g. och botten: penitus
(discere, nosse); en i g. och botten hederlig karl
vir perbonus; in quo nihil est ficti et
simulati; vir plenus fidei. — c. i g-n: re
ipsa; re vera; reapse; en i g-n hederlig karl
homo per se ipse bonus et honestus. —
II. = det, hwarpå ngt står l. hwaraf det
uppbäres: 1. eg.: a. = mark: sŏlum; på ärfde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
