Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
g-n in patrio solo; fäderneg-n patrium,
natale solum; befinna sig på egen g. in suo
regno esse. — b. = grundwal:
fundamentum; lägga g. till ett hus domus
fundamenta ponere, jacere; fast, säker g.
solidum, firmum fundamentum; från g-n
rifwa ned a fundamentis, funditus disjicere,
destruere. — 2. i oeg. uttryck: a. i allm.:
fundamentum (t. ex. virtutis, scientiae,
C. de Legg. I. § 26); lägga g. till
fundamentum ponere (defensionis); lägga till g.
(för sin framställning) en berättelse - a
narratione proficisci, initium, ingressionem
ducere. — b. en wetenskaps g-r: principia
(C. de Legg. I. 28); initia
(mathematicorum; a falsis proficisci i-is, C.); elementa.
— c. = orsak (i objektiv mening),
grundkraft, upphof, källa: principium (rerum; p.
urbis est domus - familjen); fons; origo;
causa; tingens ytterste g. rerum principalis
causa l. origo; härleda ngt från dess g., söka
g-n till ngt i ngt a fonte repetere alqd;
hafwa sin g. i ngt ortum, natum,
profectum esse, manare ab alqa re; ab alqo
tanquam fonte fluxisse; hans grymhet hade
sin g. i rädsla a timore nata est
crudelitas; causa crudelitatis erat timor l. in
timore; de påstå, att wänskapen har sin g. i
behof och swaghet amicitiam (causas
diligendi) volunt ab imbecillitate et
indigentia ortam, profectam (profectas) esse.
— d. = (orsak i subjektiv, reflekterad
mening), skäl (till att antaga l. göra ngt): causa,
ratio; god g. idonea causa, justa causa;
idonea, probabilis ratio; på god g. ratione,
non temere; göra ngt på god g. idonea
ratione duci, ut faciat alqd; han har god g.
till att göra det (justa causa) est, cur
faciat; du har ingen g. att misströsta non est, cur
desperes; på hwilken (hwad) g. antager du
detta qua ratione ductus hoc credis l.
statuis?; ryktet saknar g. auctoritate caret,
vanus est, inanis est rumor; ryktet har g.
för sig, saknar ej g. non temere ortus est,
non vanus est rumor; utan g. temere; sine
causa; antaga ngt utan tillräcklig g. temere
assentiri alicui rei; anföra g-r rationes,
causas, argumenta (bewis) afferre,
reddere; anföra g-r för och emot en sak in
utramque partem disputare; detta är den
starkaste g-n för wår tro på Gud hoc
firmissimum afferri potest, cur Deum esse
credamus; hoc argumento maxime
nititur Dei opinio.
Grunda: I. = uppföra ngt på en grund,
gifwa ngt en grundwal i ngt: eg. och oeg.:
fundare; constituere (domum fundamentis
l. in fundamentis; rempublicam,
imperium); condere (oppidum; rempublicam);
g. sitt hopp på ngn l. ngt spem ponere,
collocare in alqo, in alqa re; g. sin
förmodan, sin gissning på ngt alqa re duci ad
credendum; samhället är g-dt på ömsesidigt
förtroende fide nititur civium conjunctio;
(fides continet rempublicam); jfr Grunda
sig. — II. g. en målning: sublinere. —
III. g. = tänka (fundera) på ngt: cogitare
de alqa re (jfr Begrunda).
Grunda sig (om abstrakta subjekt, ss. tro,
hopp, rykte o. d.): niti alqa re, situm,
positum esse in re.
Grundad: 1. absolut (= wäl, säkert g.):
(solidus); haud vanus; haud inanis; verus,
certus, justus; ryktet är g-dt fama haud
vana est; non temere dicunt l. narrant;
jag hyser en g. förhoppning magna me spes
tenet; det är en g. förmodan non temere
l. non sine causa suspicantur; en g.
anmärkning justa reprehensio. — 2. fast, djupt
g.: bene constitutus; stabilis; firmus; detta
är djupt g-dt i wår natur in animis,
mentibus nostris insitum est; naturae
humanae proprium est.
Grundartikel: prima lex; primaria
particula.
Grundas (upp) (= blifwa grund):
decrescere; vadosum fieri, lutosum, lutulentum
fluere.
Grundbegrepp: 1. i subjektiv mening (en
menniskas g.): notio prima l. primaria;
prima intelligentia; quasi fundamentum
quoddam scientiae (C. de Legg. I. § 26).
— 2. objektivt (en wetenskaps g.):
principium; plur. initia; elementa; han har ej
kommit öfwer de första g-n ultra prima
elementa non progressus est. -betydelse:
prima l. principalis verbi vis l.
significatio. -drag: lineamentum (g. i en
teckning); forma (sjelfwa grundritningen -
formam ipsam - honesti vides, C. de Off. I.
§ 14; forma totius negotii, C. de Or. I. §
164); adumbratio (skuggritning; utkast af
ngt); g-n af en wetenskap summa tanquam
lineamenta artis; artis initia; summae
artis descriptio; det war ett g. i hans karakter
nihil ejus tam proprium fuit, quam -; jag
will blott lemna sjelfwa g-n af berättelsen
summam rei l. summam rem adumbrabo.
-falsk: plane falsus, perversus; det är g-t
nihil illo perversius, vanius est; ditt
påstående är g-t tota re falleris, erras. -fast:
solidus; firmissimus. -fäste: firmamentum.
-kraft: principium (C. Tusc. I. § 23). -lag:
summa lex; lex prima, princeps (den
förnämste lagen).
Grundlig: 1. om saker: a. i allm. = som
går till grunden, sträcker sig till det
wäsentliga och hela i en sak, redbar, fullständig:
probus, bonus (somnus); summus, magnus
(mutatio, emendatio - en g. förändring l.
förbättring); g-t hat penitus insitum,
inveteratum odium; fatta ett g-t hat odium
penitus imbibere; odio imbutum esse. —
b. = sorgfällig, allwarlig, redbar, i motsats
till löslig, ytlig, flärdfull: diligens,
accuratus (t. ex. cognitio, investigatio kunskap,
forskning); severus (sträng - objurgatio -
en g. tillrättawisning); gravis (allwarlig);
subtilis (skarpsinnigt genomtänkt;
wetenskaplig - doctrina g. lärdom); perfectus (=
fulländad - eruditio bildning); reconditus (djup,
djupgående - scientia); interior grundligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
