Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Grundlighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(t. ex. literae - beläsenhet af det g-are
slaget, C.); exquisitus (utsökt, t. ex. judicium).
— 2. om personer: g. i sina kunskaper
subtili doctrina ornatus, praeditus; g. filosof
gravis, subtilis philosophus; g. fornforskare
antiquitatis investigator diligentissimus.
-lighet: 1. i allm.: firmitas, bonitas. — 2. af
kunskap, insigt: diligentia; subtilitas. -ligt:
1. = riktigt, till gagns: probe, plane
(defessus, satiatus). — 2. = noggrant,
sorgfälligt: accurate; diligenter; subtiliter;
g. undersöka, bewisa subtiliter quaerere,
docere; äfwen med per- i sammansättningar,
t. ex. g. studera, g. förstå perdiscere;
percallere; habere rem penitus perspectam;
g. förstå latin latine bene, optime scire.
Grundlinie se Grunddrag. -lägga:
fundamenta ponere, jacere, (agere) alicujus
rei (domūs, templi); g. en stat, en skola
civitatem, scholam condere, constituere,
instituere; detta g-de den sjukdom, hwaraf
han ännu lider hoc fuit initium morbi, quo
etiamnunc laborat. -läggare: conditor;
auctor (upphofsman); princeps. -lära:
summum l. praecipuum praeceptum;
primarius locus. -lärd: perdoctus; perfectus
doctrinā. -lös: vanus; inanis; falsus. -mur:
murus, quo nititur aedificium;
substructio. -orsak: causa ultima, princeps; fons;
caput. -pelare: pila, qua nituntur l. nixae
stant ceterae partes aedificii, omne
aedificium; i allm. firmamentum; columen;
förtroendet är statens g. fide continetur res
publica; skatterne äro rikets g. sine
vectigalibus imperium stare non potest; han
är statens g. salus reip. in ejus salute
nititur l. vertitur; illo munimento salva est
respublica. -regel: summa lex. -ränta se
Jordränta. -ritning: forma, descriptio,
designatio, deformatio (adumbratio) rei;
göra en g. af l. till ngt alqd deformare,
describere, designare. -sanning: scientiae
principium l. fundamentum quoddam (C. de
Legg. I. 26). -sats: 1. teoretisk [sats, af
hwilken en annan härledes, sententia
(pronuntiatum), a qua ducuntur ceterae]: principium,
wanl. pl. principia, initia (utgå från en falsk
g. a falsis i-is proficisci, C.). — 2. (wanl.) =
regel, som i handling tillämpas, ware sig i
moralisk eller annan mening: ratio; lex
(summa lex); institutum; decretum; fast,
orubblig certa, stabilis, firma ratio; af g.
ratione; animi judicio; certa ratione; g. för
lifwet, praktisk g. institutum vitae, vitae
degendae ratio; hafwa en g. ratione alqa
imbutum esse (alqd imbibisse); hafwa för
g. att instituere (med inf.), eam sequi
rationem, ut -; eo uti instituto, ut -; måtta
i allt är en förträfflig g. id arbitror
apprime in vita esse utile, ut ne quid nimis
(Ter. Andr. v. 60. 61); mediocritatis
regula optima est (C.); hans g. war: festina
lente hoc utebatur instituto vitae, ut lente
(ne nimis) festinaret (jfr Ter. Eun. 252:
imperavi egomet mihi omnia assentari);
blifwa sina g-r trogen sibi constare; in
institutis manere, perstare, perseverare;
blifwa sina g-r otrogen ab institutis
recedere; döma efter en g. ratione judicare
(regulā metiri), ad rationem (normam,
regulam) revocare, referre alqd; döma
mera efter sedlige än efter estetiske g-r ad
honestatis magis quam ad artis rationes
revocare judicium (honestatis magis quam
venustatis rationem habere); en man med
gode g-r vir bonus, honestus, recte
sentiens; hafwa gode, dålige g-r bene, male
sentire; hafwa simple, låge g-r demisse,
humiliter sentire; sakna g-r vagari errore;
nihil habere (certi) quod sequatur; nullo
uti instituto; temere omnia agere; en man
af faste g-r homo gravis, constans; en man
utan g-r homo levis, inconstans;
dissolutus (samwetslös); det är emot mina g-r
hoc a meis rationibus alienum est; non
est meum; detta må uppställas ss. den högste
g-n i wänskap haec prima l. summa lex
amicitiae sanciatur, ut - -. -skatt:
tributum fundorum l. quod pro fundis
(praediis) penditur. -skott: ictus in carinam
navis (subter aqua); skjuta g. carinam
subter aqua perforare. -språk: ea lingua l.
is sermo, qua l. quo scriptum est alqd;
så lyda orden på g-t haec ipsius scriptoris
verba sunt. -sten: lapis fundamenti;
fundamentum. -stock: 1. eg. = fundamenti
tignum; statumen. — 2. = kapital: caput.
-tanke: summa (sententia l. sententiarum);
caput; g-ne i framställningen loci ac
sententiae disputationis (C. de Or. III. § 16).
-text: verba ipsius scriptoris;
(archetypum, codex archetypus). -wal:
fundamentum; sedes; skaka ngt i dess g-r
funditus, imis sedibus movere, commovere,
eruere alqd; huset hwilar på en g. af
qwadersten domus saxo quadrato substructum
est; gräfwa, lägga g. fundamentum agere,
ponere (se Grund). -wilkor: summa lex l.
condicio. -ämne: elementum, principium;
natura; semen (se Element).
Grupp: (ungf.) caterva; agmen
(ambulantium, euntium); grex (animalium);
(cohors); turma, symplegma (i artistisk men.,
Pn. XXIV. 19; XXXVI. 35); dansande,
sjungande g. chorus saltantium, cantantium;
en samtalande g. circulus colloquentium;
Gratiernas g. junctae Gratiae; glade g-r
laeta agmina; bilda g-r coire, conglobari,
congregari, in partes discedere.
Gruppera: collocare (t. ex. verba, C. de
Or. III. § 173); componere; disponere.
-ering: collocatio; compositio.
Grus: glarea; rudus; sabulum; arena.
Grusa: 1. beströ med grus: ruderare;
ruderibus l. glarea consternere. — 2.
sönderslå till grus: in rudera, in pulverem
redigere, convertere; g. byggnader solo
aequare; disjicere.
Gry, v.: dagen gryr l. det gryr lucescit;
(dies) dilucescit, illucescit; det gryr i öster
ab oriente lucescit.
Gry, n.: 1. en metalls godhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
