Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Högförrädare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
superbus. -förrädare: perduellis; proditor
patriae. -förräderi: perduellio.
Höghet: 1. eg.: altitudo. — 2. oeg.: a.
stilens h.: granditas, magnificentia
orationis; exaggerata oratio. — b. h-n af ngns
ställning o. d.: altitudo; amplitudo; stiga
till h. ad summum fastigium dignitatis
pervenire. — c. folkets, en herskares h.
(suveränetet): majestas. — d. h-n af ngns själ,
tänkesätt o. d.: magnitudo animi, ingenii;
ingenii praestantia.
Högligen: valde; vehementer;
magnopere (admirari, mirari, optare, irasci o.
dyl.).
Högljudd: (magna voce); h-a skrik magni
clamores; h-t bifall clamores
approbantium; h-t missnöje, h. förtrytelse non tacita
indignatio; clamores indignantium. -ljudt:
magna, summa voce. -länd: editus
(regio). -lärd: doctissimus; subtiliter doctus.
-lärdt: subtiliter; doctissime. -messa:
sacra sollennia. -mod: superbia (att yfwas,
förhäfwa sig); - arrogantia (inbilskhet);
insolentia (öfwermod, öfwersitteri); fastidium
(= högfärd, förakt för andra); vanitas
(fåfänga). -modas: efferri superbiā;
superbire (yfwas; alqa re). -modig: superbus;
arrogans (inbilsk, förmäten); inflatus
(uppblåst); vanus (fåfäng); elatus; insolens
(öfwermodig); blifwa h. efferri superbiā,
vanitate; inflari opinionibus; insolescere;
göra ngn h. implere, inflare alqm
superbia; spiritus ingentes facere alicui.
-modsande: magni, feroces, ingentes spiritus;
superbia; en h. har fattat honom magna
eum tenet superbia. -mål, -målssak: causa
capitalis l. capitis. -målsbrott:
perduellio; scelus l. crimen capitale; pl.
capitalia. -qwarter: praetorium; principia (n.
pl.). -rest: erectus; celsus. -röd:
purpureus. -röstad: magna voce praeditus;
clamosus. -sinnad: magnanimus (C. semel);
magno animo praeditus; en h. man magni
animi vir; h-t handlingssätt animi
magnitudo; ratio qualis hominem magnum
decet. -sinthet: magnus (et celsus) animus;
animi magnitudo, magnificentia; det
röjer h. magni animi est. -skola:
*academīa; superior schola.
Högst, brukadt ss. substantiv: a. på det h-a:
maxime, summe (iratus, perterritus). —
b. till det h-a: ad summum; summum (duo
aut ad s. l. s. tres); cum plurimum (tres
aut c. p. IV, L.).
Högstammig: procērus.
Högstbjudande: qui plurimum licetur.
Högstämd: grandis; magnificus. -säte:
amplissima l. princeps sedes, locus; sitta
i h-t principem, summum locum tenere.
Högt: 1. eg.: alte; sublime (h. upp l. uppe
- ferri); h. belägen editus; solen står h. alte
evectus est, in vertice caeli est sol; jam
multum est diei. — 2. om rösten, tonen:
alte (tollere vocem); clara, magna voce;
clare; gå h. (på tonskalan) acutum sonum
edere. — 3. i fråga om tänkesätt, ställning,
tillstånd, egenskaper: tänka, hoppas h. om ngn
bene sentire de alqo (alicujus animi
magnitudine); multum tribuere alicui; magna
sperare ab l. de alqo; - syfta h., sträfwa h.
alte spectare; h. flygande planer magna
consilia; stiga h. alte evolare, evehi; ad
magnum dignitatis fastigium l. gradum
ascendere; stå h. excellere, praestare in
alqa arte; stå h. hos ngn carum esse
alicui; multum valere apud alqm; stå, stiga
h. i ngns aktning magni fieri ab alqo; h.
begåfwad magno, praeclaro ingenio
praeditus; h. berömd clarissimus;
laudatissimus; spela h. praecipiti alea ludere. —
4. högt, högst = högligen, i hög grad: valde,
vehementer; magnopere; h. bedröfwad
tristissimus, maestissimus; högst olycklig
miserrimus; h. förtjent optime meritus; h.
älskad carissimus. — 5. wärdera, skatta högt,
högre, högst: magni, pluris, maximi l.
plurimi facere. — 6. lefwa h.: bono victu,
delicate vivere; sumptuose, magnifice,
splendide vivere. — 7. högst = på sin höjd:
summum; ad summum.
Högtalig: magna voce loquens, utens;
grandiloquus. -tid: festum; sollenne (jfr
Högtidsdag); fira h. celebrare, agere f.;
bröllopsh. nuptiae. -tidlig: 1. om saker: a.
i det yttre: festus, sollennis (i sig sjelf);
celeber, celebratus (genom det sätt, hwarpå
den firas); h. sammankomst conventus festus,
celeber; h-t tåg pompa (sollennis). — b.
= dyr, helig: sanctus. — 2. om personer
och deras utseende m. m.: gravis. -tidlighet:
1. egenskapsord: celebritas (diei; ludorum).
— 2. = högtidlig akt, fest: festum;
sollenne, pl. -ia; celebratio; bewista en h.
celebrationem obire. -tidlighålla: celebrare;
festum agere, celebrare (diem alqm).
-tidsdag: dies festus, sollennis; feriae;
Floras h. Floralia, (feriae Florae).
-tidsdrägt: vestis sollennis; cultus, vestitus
festus. -tidsklädd: veste sollenni indutus;
festus.
Högtlofwad: laudatissimus.
Högtrafwande: h. ord, ordalag, språk, stil:
verba elata, magnifica, inflata, tumida (L.);
magnificum, superbum, grande orationis
l. dicendi genus; verborum pompa
quaedam; magniloquentia; ampullae (Hor.);
uttrycka sig i ett h. språk magnifice loqui;
verborum pompa, magna verborum
contentione uti; se erigere; insurgere;
addere orationi majorem sonum.
Högtsträfwande: en h. man homo
ingentis spiritus. -swäfwande: h. planer magna,
ingentia consilia.
Högtänkt: magno animo (praeditus);
magnanimus. -wakt: principia (n. pl.).
-wigtig: gravissimus; maximus; summus.
-wördig: admodum venerandus.
Höja: 1. i eg. men.: altiorem facere,
reddere (göra högre); tollere, attollere,
extollere, levare (= lyfta, ställa högre); h. sina
ögon från marken mot himlen ab humo ad
caelum levare, tollere, attollere,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
