Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Ilsken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
apud inför, hos alqm) virus acerbitatis
suae evomere.
Ilsken: acerbus (inimicus); rabiosus,
rabidus (canis); furiosus (taurus); immanis
(wild); i. på ngn infestus, infensus alicui;
i-a ögonkast oculi infesti, maligni, furoris
l. odii pleni.
Iltåg: 1. = ilmarsch. — 2. = rad af
ilande wagnar: currus citati; curruum
citatorum ordo, agmen, series.
Imaginär: fictus; (opinionis errore
fictus).
Imbad: vaporosa lavatio; (vaporarium).
Imellan, Imellertid se Emellan,
Emellertid.
Imma, f.: vapor; calida exhalatio.
Imma, v.: vaporare.
Immateriel: simplex; non concretus
(Deum non aliter cogitare possumus quam
mentem liberam quandam et solutam ab
omni concretione mortali segregatam, C.
Tusc. I. § 66).
Immerfort = alltjemt: usque; uno
tenore, ut ajunt (C.); sine intermissione;
semper.
Immig: vaporosus.
Impertinent: impudens; importunus;
insolens.
Improvisation: subita, non meditata
oratio; subito dicendi l. versus faciendi
facultas. -visatör: extemporalis poeta.
-visera: subito l. ex tempore dicere,
versus facere l. fundere; i-dt tal subita, non
meditata oratio.
Impuls: impulsus; pulsus; få i. till
rörelse, handling impelli (ad rem); sättas i
rörelse af yttre i. pulsu externo agitari (C.
Tusc. I. § 54); få förste i-n till ngt af ngt
alqa re primo impulsum moveri l.
impelli; principium motus l. agendi habere
ex alqa re (jfr samma ställe).
In: intro; i sammansättningar: intro
(introspicere, introducere) och in (jfr de enkla
verben, ss. gå, se, föra, tränga, och de
werkliga sammansättningarna införa, intränga,
ingå o. d.); särskildt märkes in ss. uttryck för
sammandragning l. inskränkning: draga in
seglen contrahere vela; draga in armen
brachium adducere; djupt, långt in penitus,
alte; längre in altius; in i in; djupt in i
landet penitus in interiores l. intimas
(mediterraneas) partes terrae; djupt in i
skogen in mediam silvam; gå ngn in på
lifwet in alqm irruere; gå in till ngn intro
ire ad alqm; in! (= kom, gå in o. d.)
intra!; in med armen, seglen! brachium, vela
contrahe!
Inalles: in summa; de woro i. 50
summa fuit L hominum.
Inandas: 1. = medels andedrägten draga
in (i sig): spiritu l. spirando ducere,
haurire, trahere alqd. — 2. = andas in (i ngt
annat): inspirare. -ning: respiratio l. -tus
(i motsats till aspiratio, utandning); i. af
luft tractus āeris.
Inbegrepp: summa alicujus rei; se
Begrepp. -begripa: 1. = i sig i.: continere;
i-as contineri, teneri alqa re. — 2. i ngt i.:
comprehendere, complecti.
Inberga: percipere (inhemta); condere,
reponere (inlägga - fruges, frumenta);
sedan säden i-ats (condita post frumenta,
Hor.); frumentis conditis. -ande, -ning:
perceptio, conditio (frugum); hjelpa ngn
wid sädens i. in frugibus condendis,
fructibus percipiendis (C. de Off. I. § 59)
adjuvare alqm.
Inberäkna: summā alqa
comprehendere, complecti alqd; (ad summam, ad
numerum, numero addere, adjicere alqd);
Gallerne inberäknade Gallis additis (L. XXI.
38. 4).
Inberätta: referre, renuntiare (acta,
mandata).
Inbetala: pendĕre; solvere. -ning:
pensio (prima, secunda).
Inbilla: persuadere alicui alqd, alqd
esse; opinionem afferre, praebere alicui,
opinione alqa imbuere alqm; spem,
metum facere, ostendere, praebere alicui
(ingifwa ngn, förespegla ngn en förhoppning
eller farhåga). -billa sig: sibi persuadere;
opinari; (opinionis errore) sibi fingere
alqd; ea opinione, eo errore (ea spe) duci,
ut - arbitretur (C. de Off. I. § 148);
videri (sibi formosus videbatur - han i-de
sig, att han war skön); (falso, sine causa)
sperare, timere; ofta i allm. = putare,
arbitrari, credere (der sammanhanget antyder
grundlösheten af det, som tros: - ergo in
vastatione omnium tuas possessiones
sacrosanctas futuras putas? - non intelligo,
cur minore dolore perituros se cum
multis, quam si soli pereant, arbitrentur, C.
Or. in Catil. II. § 18. 21); inbilla dig icke
noli sperare, putare (timere). -billad:
opinatus, opinabilis (bonum, malum; ars,
C. - öfwer hufwud mera i filosofisk stil);
fictus (opinionis errore); imaginarius (Sen.;
L.); inanis, falsus; commenticius (diktad);
ofta med omskrifning: i. ära, makt gloriae,
potentiae umbra, inanis species; skryta
öfwer sin i-e förtjenst virtutis, quam sibi
videtur habere, praestantiā gloriari.
-billning: 1. (utan plur.) = fantasi, i-g ss.
själsförmögenhet l. akt, inbillningskraft:
imaginatio (Pn., T.); imagines concipiendi
facultas; cogitatio; animus, mens (der
sammanhanget antyder ordets närmare betydelse):
fattas af i-n, skapas af i-n cogitatione
informari, depingi (C. Acad. prior. II. §
51. 48), percipi; cogitatione, mente,
animo complecti (fatta) alqd; swäfwa för
någons i. animo, menti alicujus obversari;
hafwa en liflig i. ad cogitandum (res
fingendas) valere ingenio, celeritate
ingenii valere; af i-n ledas till ngt cogitatione
duci alqo (C. de Or. III. § 160); jfr för
öfrigt Fantasi. — 2. (= mening,
föreställning, ofta i mer och mindre objektiv
betydelse): i allm.: opinio (res, causa est in -
beror på - opinione; opinionis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
