- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
889-890

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Igenfyld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

e. = upp i uttryck för upplösa, upphäfwa:
köpet går i. redhibetur emptio.

Igenfyld, -grodd, -känna o. d. se under
Fylla, Gro, Känna o. s. w.

Igenom se Genom.

I hjel l. i hjäl = till döds: ad mortem,
usque ad mortem; wanligen dock (jemte
verbet) återgifwet med verbala uttryck för dö,
t. ex.: slå i hjel occidere, necare; ferro
interimere; sticka i hjel telo confodere;
obtruncare, trucidare; skratta sig i hjel risu
emori; arbeta i hjel sig labore se conficere
l. frangere; swälta i hjel inediā mori,
vitam finire; rida i hjel en häst equum cursu
exanimare.

I hop se Hop.

I håg, Ihågkomma se Håg.

Ihålig: cavus; cavatus; (inanis); i. röst
vox gravis et fusca.

Ihållande: diuturnus (pluvia); assiduus;
continens, continuus.

Ihållig se Ihärdig.

Ihärdig: pertinax; constans; assiduus
(labor); wara i. i ngt perseverare,
perstare, pertinacem esse in alqa re. -dighet:
pertinacia; perseverantia (p. est in
ratione bene considerata stabilis
permansio). -digt: pertinaciter; perseveranter;
assidue (opus facere, laborare).

Ikläda: i. ngn ngt induere alicui vestem
(l. alqm veste); iklädd en drägt indutus
veste.

Ikläda sig: 1. eg.: induere (sibi) vestem.
— 2. oeg.: i. sig answar för ngt alqd in se
recipere; alqd l. periculum alicujus rei
(alqd futurum esse) praestare.

Il: repentinus venti impetus; rapidus
ventus (venti vis rapida); det gick som en il
vento ocior fugit (jfr Stormil, Wäderil).

Ila: (i allm. = skynda properare,
raptim ferri); om person l. lefwande warelse i
allm.: currere, volare; festinare; tiden ilar
tempus fugit; volat aetas. -ande: velox;
celer; properans; citus; i i. fart summo
impetu; raptim; den i. tiden tempus
fugax, velox.

Ilbud: citus nuntius.

Illa: 1. = dåligt, ofördelaktigt, farligt o. d.:
male; (perperam orätt; prave förwändt);
icke i. haud male; satis bene; en sak går i.
res male geritur (alicujus en sak för ngn),
cedit, evenit; non satis bonum l.
prosperum eventum res habet; lukta, smaka i.
male olere, sapere; se i. ut deformem esse;
deformem aspectum habere; gå i. male,
indecore incedere; anstå i. non decere;
dedecere; tala (ett språk) i. male, vitiose,
inquinate loqui; tala i. (i. e. utan
talareskicklighet) indiserte, inscite, incondite
dicere; tala i. (= oförståndigt) imprudenter
loqui; wara i. utrustad l. försedd male (non
satis) instructum, paratum esse; förlikas i.
haud concordes esse; male convenit
inter -. — 2. = ondt, smärtsamt, skadligt,
farligt; argt, illwilligt: male; misere;
graviter; wara i. sjuk graviter aegrotare; slå
sig, såras i. graviter affligi; grave vulnus
accipere; plågas i. misere cruciari; det ser
i. ut spes tenuis est; periculum
gravissimum est; det war i. det male narras;
incommode accidit, quod -; det war i. för
mig mecum incommode actum est; wara
i. ute in magno periculo (in magna
calamitate) versari; incommodis, periculis
conflictari; fara i. vexari; male haberi;
må i. minus, non satis valere; göra i. male
facere; fara i. med ngt l. ngn male habere
(tractare) alqd, alqm, vexare alqm; male
accipere alqm; göra ngn i. nocere alicui;
göra sig i. sibi nocere; sibi dolorem,
detrimentum inferre; handla i. mot sig sjelf
sibi deesse; tänka i. om ngn male sentire,
existimare de alqo; tala i. om ngn male
dicere alicui; oblique carpere, rodere
alqm; wara i. till mods animo aegrum esse;
demisso animo, maestum, tristem esse;
taga i. upp aegre, moleste, graviter ferre
alqd; se för öfrigt under wederbörande verb
och nomina. -mående, adj.: minus l. non
satis valens; wara i. minus valere;
aegrotare. -mående, n.: adversa, iniqua
valetudo; morbus. -sinnad: malevolus; iniquus
(alicui); male cogitans (som har onda
afsigter, t. ex. Carthagini male cogitanti
bellum denuntio, C.). -wuren: male factus;
incompositus.

Illbragd: malum, nefarium facinus;
maleficium. -fundig: subdolus; insidiosus;
dolosus; fraudulentus. -fundighet:
subdolus animus. -fundigt: subdole; dolose.
-gerning: maleficium; scelus; malum
facinus. -gerningsman: homo maleficus,
audax, facinorosus.

Illistig: subdolus; dolosus; malitiosus;
fraudulentus; fallax. -igt: dolose; dolo malo.

Illmarig, -parig: subdolus; vafer;
astutus (volpes).

Illuminera: luminibus collustrare.

Illusion: error (ljuf i. gratus e., Hor.);
vana res, spes, imago; göra sig i-r vana
spe duci; gör dig inga i-r noli sperare,
vana spe duci; betaga ngn hans i. errorem
eripere alicui, ex animo evellere alicujus;
det war en i. me fefellit, commovit vana
spes.

Illustrera: illustrare; lucem addere.
-stration: pictura; imago picta.

Illwilja: malevolentia; malignitas;
iniquitas; af i. malevole; malevolentiā
ductus. -willig: malevolus; malignus;
iniquus.

Ilmarsch: iter l. agmen citatum; tåga
i i. citato agmine contendere; i i-r magnis
itineribus (i långa dagsresor).

Ilning: horror; en i. genomfor mig
horror me perstrinxit.

Ilska: acerbitas (animi; naturae); furor;
rabies (Hecuba propter animi
acerbitatem quandam et rabiem in canem
conversa est, C.); (summum odium, summa
ira); råka i i. in furorem agi; summa ira
incitari, concitari; utgjuta sin i. (in på,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free