Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - Jordfall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jordfall: labes terrae; hiatus terrae;
ett j. sker terra desidit, aperitur, subsidit.
-fast: solo haerens; immobilis. -frukt se
Rotfrukt. -fynd: res in terra reperta, e
terra eruta. -fästa: sepelire (solenni ritu).
-fästning: sepultura. -glob: sphaera
terrae. -gubbe: fragum (majus); sjelfwa
wäxten: fragaria hortensis. -halfwa:
haemisphaerium terrae. -hög: cumulus l.
tumulus terrenus.
Jordig: 1. terrosus (jordhaltig); terram
sapiens, olens. — 2. humo consitus,
obrutus, foedatus.
Jordisk: (i motsats till himmelsk, andlig):
terrestris (res t-es et caelestes, C.; o mi
t. Juppiter, salve, Pt.); terrenus (corpus
terreno principiorum genere confectum
est, C.); mortalis (vita); humanus (res
humanae = de j-a tingen, det timliga);
(vanus); det j-a lifwet haec vita; j-a fröjder
och bekymmer hujus (mortalis) vitae
gaudia et curae; ett j-t sinne harum rerum
vanitate occupatus, in terram demersus
animus.
Jordklimp: gleba. -klot: globus terrae
(e mari eminens, C.). -krets: orbis
terrarum l. terrae. -mon: sŏlum, terra; sŏli
l. terrae natura, ingenium; fruktbar,
ofruktbar, mager o. s. w. j. pingue, exile, sterile
solum; terra ferax, sterilis; en tacksam j.
terra fertilis (ager fertilis); trägne odlarn
röner en tacksam j. labori agricolae terra
respondet (quae plus effert quam
accepit, C.); bearbeta j-n terram, agrum
subigere, exercere (C. de Or. II. § 131). -pol:
polus terrae. -päron: *tuber (solani);
tuber esculentum. -ras: terrae labes.
-refning: terrae, agri metatio. -ränta: agri
reditus, (merces). -skalf: terrae motus.
-torfwa: caespes; wara bunden, hänga fast
wid sin j. terrae (glebae) adhaerere.
Ju, adv.: 1. demonstrativ (påpekande)
partikel, med hwilken man wädjar till den
tilltalades medgifwande l. fäster hans
uppmärksamhet på ngt: nempe [n. omnia huc
redeunt (allt går ju till slut härpå ut): ego
excludor, ille recipitur, Ter. Eun. 158 ff.;
n. novisti erum (du känner ju min herre),
Pt.; n. negas ad beate vivendum satis
posse virtutem. - Prorsus nego, C. Tusc.
V. § 12]; nimirum (n. igitur res confecta
est. - - Propemodum, ibdm § 18); enim
(i synnerhet i inkast tillsammans med at: at
enim quum praemia magna sunt, est
causa peccandi, C. de Off. III. § 1); certe
(eg. blott bekräftande - certe non occidisti
patrem? du har ju icke dödat din far, Su.
Aug.); - satser med ju ligga ofta mycket
nära frågesatser och kunna i latinet
återgifwas med sådana (utan särskild partikel, som
direkt motswarar den swenska); särskildt
märkas de latinska uttrycken videsne?,
videtisne?; videmusne? o. d. ss. innehållande
samma demonstrativa syftning som ju: videtisne,
ut apud Homerum Nestor saepissime de
suis virtutibus praedicet (hos H. talar ju
N. ofta om sina förtjenster, C. de Sen. §
61). — 2. bekräftande partikel i bisatser till
negativ hufwudsats: i denna anwändning
motswaras ju icke af något latinskt ord: jag
twiflar ej på, att han ju är lärd non dubito,
quin doctus sit; hos somlige författare
utsättes detta bekräftande ord liksom i stället
för en negation i bisatsen (efter negerad
hufwudsats): intet är så swårt, att det ju kan
öfwerwinnas nihil tam difficile est, quod
non l. quin possit superari. — 3.
distributiv partikel (= i sender): ju twå = bini.
Ju, komparativ konjunktion: (= i samma
mon som, motswarande desto): quo, quanto
(med komparativ: quo rarius, eo
praeclarius; quanto quis - någon, man - callidior,
tanto suspectior est, detracta opinione
probitatis, C.); ut [med superlativ,
motswarande ita: ut quisque maxime - ju bättre
man - perspicit, quid in re quaque
verissimum sit, (ita quisque prudentissimus
rite haberi solet)]; stundom - i synnerhet i
satser, hwilka närma sig till ordspråk -
brukas ju äfwen i hufwudsatsen, alltså ss.
komparativt adverb: ju förr, ju hellre quo prius,
eo melius; (melius aequius, C. de Off. III.).
Jubel: laetus clamor; ovatio; exsultatio.
-fest: festum seculare, semiseculare o. d.
Jubilera: jubilare (hos senare förf. =
hojta, skrika); exsultare, triumphare.
Jubla: ovare; gaudio exsultare,
exclamare; laetos clamores edere.
Jufwer uber, ubera (caprae, ovis,
vaccae).
Jul: bruma (= midwinter; årets kortaste
dagar); ss. kyrkofest: festum natale Christi;
natalicia Christi; wid j-n sub brumam
(Hor.); exeunte, vergente Decembri.
-afton: vigiliae festi natalis Christi. -gille:
Saturnalia.
Juli: mensis Quintilis; m. Julius.
Julklapp: strena.
Julle (Jolle): scapha; lembus.
Julmånad: December. -psalm: hymnus
(canticum) de Christo nato.
Jungfru: 1. = ungmö: virgo; wuxen j.
adulta, matura v.; ren, kysk j. casta,
pudica v. — 2. = tjenarinna: famula. — 3. ett
slags klubba: fistuca.
Jungfrubur: gynaeconītis. -dom:
virginitas (v-tem violare).
Jungfrulig: virginalis, virgineus (poet.;
modestia; comptus). -frurof: raptus
virginum. -pilt: amator; amasio. -stånd:
virginitas; förblifwa i j. innuptam manere.
Jungman: nauta tiro l. novus.
Juni: (mensis) Junius; den förste J.
Calendae Juniae; den 13 Juni Idus Juniae.
Junker: adolescens nobilis l. generosus;
(trossulus).
Juridik: juris scientia, juris prudentia;
jus civile (eg. = privaträtt); studera j. jus
(civile) discere; skicklig i j. juris
prudentissimus.
Juridisk: forensis; legitimus; qui in jure
versatur; juris (och andre casus obliqui af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
