Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Moralprincip ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(patruus). -princip: officii persequendi lex
l. formula.
Moras: palus.
Morbroder: avunculus.
Mord: caedes (meditata); homicīdium
(mera = dråp); perduellio (L. I. 25);
parricidium (m. på anhörig l. medborgare);
begå m. caedem facere, patrare; anklaga för
m. de caede accusare; anklagad för m.
caedis reus.
Mordbrand: incendium. -brännare:
incendiarius (Nero, T.).
Mordisk: crudelis; sanguinolentus;
cruentus; m. uppsyn atrox vultus.
Mordlust: caedis amor. -wapen:
ferrum.
Morfader: maternus avus.
Morgon: 1. = förste delen af dagen:
matutinum tempus; mane (oböjl.); det war m.
mane erat; om m-en mane; tidigt om m-en
primo mane; prima luce; bene mane; mot
m-en sub lucem, sub ortum diei; då m-en
grydde oriente die; (primo) diluculo; m-en
gryr lucescit; dilucescit; dies l. lux
oritur; i morse hodie mane; i går morse heri
mane; god m. have! salve!; m. och afton
mane et vesperi; från m. till afton a
mane ad vesperum (ad noctem solis ab ortu).
— 2. = morgondag i uttrycket: i morgon:
cras; till i m. ad crastinum diem; in
crastinum (differre, C. de Rep. II. § 71); i
m. bittida cras mane. -bön: preces
matutinae; precatio matutina. -dag: crastinus
(dies); sörja för m-n quid sit futurum cras,
quaerere, curare; uppskjuta till m-n in
crastinum (diem) differre; in posterum diem
(från en förfluten tids ståndpunkt) differre.
-drägt: matutinus vestitus, cultus,
habitus. -gåfwa: dos; nuptiale munus;
(pecunia) quae uxori a marito offertur (T.
Germ.). -luft: matutina aura. -psalm:
matutinum carmen. -rodnad: aurora. -stjerna:
lucĭfer. -stund: matutinum tempus; m. har
guld i mun Aurora Musis amica. -wäkt:
quarta (extrema) noctis vigilia; i m-en
primo diluculo.
Morkulla: scolōpax.
Morla: bullire; murmurare; fremere.
Mormor: materna avia.
Morna sig: somnum excutere; ex somno
ad se redire, se colligere. -nad: e
somno satis experrectus, excitatus; recens e
somno.
Morot: daucus carōta.
Morra: fremere (leo; felis; canis).
Morrhår: pilus in mento felis (leonis
m. m.); barba felina.
Morsgris: matris deliciae, deliciolae;
puer mollis, mollius educatus.
Morsk: (= mordisk): atrox; ferox (jfr
Bister; Stursk).
Mortalitet: mortuorum numerus; m-n
är stor plurimi hic moriuntur, magna pars
hominum moritur; jfr Dödlighet.
Mortel: mortarium; pila; stöta i m.
pinsere. -stöt: pilum; pistillum.
Mos: puls.
Mosaik: opus musivum, tessellatum,
sectile; emblēma (C. de Or. III. 171; Pn.
H. N. XXXVI. 61). -golf: pavimentum
tessellatum.
Mossa: muscus.
Mossbelupen, -betäckt: musco oblĭtus,
obsĭtus; muscosus.
Mosse: uligo.
Mossig se Mossbelupen.
Moster: matertĕra.
Mot se Emot.
Mota: occurrere alicui; viam
intercludere, aditum obstruere alicui; obsistere
alicui; mota Olle i grinden venienti
occurrere (morbo, Juv.); (principiis obsta, sero
medicina paratur, Ps.).
Motarbeta: resistere, obsistere, obniti
alicui, alicujus consiliis; contra alqm
contendere, niti, venire.
Motbjudande: odiosus, molestus,
ingratus, gravis; ngt är ngn, ngn finner ngt m.
alqd odio est, grave est alicui; aliquis
odio, fastidio quodam refugit, abhorret,
abalienatur ab alqa re (C. de Or. I. § 99;
III. § 98); m. utseende ingrata facies,
ingratus corporis habitus; m. sätt att wara
insuaves, horridi (frånstötande, T. Ann.
IV. 7), ingrati, odiosi mores; det är mig
m. att grave mihi est (de me praedicare),
piget me (ab indigno precari); vix possum
animum inducere, ut (rem saepe
infeliciter temptatam repetam).
Motgift: antidŏtum, -us.
Motgång: adversa l. adversae res;
adversa fortuna; aspera res; drabbas af m.
fortuna adversa uti, premi, conflictari
(kämpa med m.); låta m-n nedslå sitt mod
frangi adversa fortuna; i m. in rebus
adversis l. asperis; jfr Medgång.
Motig: adversus, contrarius; iniquus.
-het: adversitas; res adversa.
Motion: 1. = rörelse: motus; corporis
agitatio; (ambulatio); skaffa sig m. moveri,
(ambulare). — 2. = lagförslag: lex;
rogatio; wäcka en m. legem ferre; m-en antogs
lex est accepta (mots. non accepta,
antiquata).
Motionär: is, qui legem fert (tulit).
Motiv: causa; ratio; incitamentum;
(consilii motus, Pn. Ep. III. 4);
bestämmas af ett m. causā l. re alqa duci,
impelli; wackert, oädelt m. honesta, sordida
causa l. ratio (C. de Off. II. § 21); detta
war det starkaste m-t för honom hac re
maxime impulsus, motus est (jfr C. de Fin.
V. § 17; de Leg. Man. 15; pro Mur. 2;
jfr Skäl, Bewekelsegrund, Driffjäder). -ivera:
causam, rationem afferre; defendere alqd
alqa re (ngt med ngt), alqd (anföra ss.
motiv); m. sin åsigt (non sentire solum; sed)
rationem etiam afferre (C. Tusc. I. § 39);
(non solum dixit, quid sentiret, sed
etiam, cur, de Fin. I. § 3); han m-de sin bön
om tillgift dermed, att han satt så högt wärde
på Gracchus causam, cur sibi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
