Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nejd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ain vero, ain tu? (= säger du det?); nej, jag
tackar benigne (Hor. Ep. I. VII. 16); nej,
tack (med ironisk betydelse af det senare ordet)
apage; vale, valeat! — 2. blott beteckning
för en eftertrycklig negation, i stegrande,
tillrättawisande, afbrytande uttryck: immo vero
(simulacra deorum, i. v. dii ipsi; i. v. tu
nos sequere); quin (quin moras
rumpimus?; quin morere, ut merita es!); vero,
enimvēro non (hoc vero l. enimvero hoc
ferri non potest, ferendum non est); sed
[afbrytande - sed haec hactenus - sed jam
tempus est finem facere - l. blott = utan:
non praetoris convivium, sed (nej)
Cannensem pugnam se videre arbitrabantur,
C. in Verr. V. § 28]; at (nej men,
tillrättawisande - at, Sophocle - nej men S. -
praetorem decet abstinentes non solum
manus, sed etiam oculos habere, C.). —
3. såsom objekt (l. subjekt): non (aut etiam
aut non respondere, swara ja eller nej, C.);
wanligare gifwes dock nej tillsammans med
verbet medels ett nekande verb: säga nej
negare (Diogenes ait, Antipater negat, C.;
negat quis, nego: ait, ajo, Ter.); recusare
(wägra); swara nej negare (se facturum);
abnuere, renuere; säga nej till ngns bön,
gifwa ngn nej aspernari, aversari preces
alicujus, petentem; gifwa en friare nej
condicionem alicujus aspernari; få nej
repulsam ferre.
Nejd: regio; vicinia (grannskap); loci l.
loca; skön n. amoena regio, amoeni loci;
här i n-n hic viciniae, in hac regione (jfr
Trakt).
Nek: merges (jfr Kärfwe).
Neka: 1. = förneka, n. till ngt: negare;
infitiari; infitias ire; n. till ngt, till ett brott
negare se fecisse alqd, se scelus
admisisse; de crimine n.; n. Guds tillwaro
negare Deum esse, Deum tollere; det tjenar
till intet att n. quid attinet infitiari? —
2. = afslå, wägra: negare, denegare alicui
alqd; n. att komma negare se venturum
esse; nolle venire; ne veniat recusare;
jag kan ej n. honom ngt nullius rei a me
repulsam fert; icke n. sig ngt nulli
sumptui parcere; nulla re (voluptate)
abstinere, nulla re se (genium) fraudare; jag
kan ej n. mig det nöjet facere l. abstinere
non possum, quin -; n. sig det nödwändiga
necessario victu (cultuque corporis) se
fraudare. -ande: 1. i grammatisk mening:
negativus (Apul.; jfr Negativ); n. satser
negantia (C.; mots. ajentia). — 2. i allm. =
som består i förnekande l. frånwaro af ngt:
han gaf ett n. swar negavit se facturum;
se nolle respondebat.
Nektar: nectar. -lik: nectareus.
Nemligen se Nämligen.
Ner = Ned.
Nere: infra; in imo; ligga n. (= wara
oodlad, försummad) jacēre.
Nerv: 1. i eg. men.: fibra; *nervus;
hafwa starka n-r corneas fibras habere, Ps. —
2. oeg. = kraft, eftertryck: nervi; vis; det
finnes ej n. hos honom nihil in eo
nervorum est; sine nervis est, quidquid dicit
l. agit (jfr C. de Off. II. § 36; Hor. Sat.
II. 1. 2); inkomster äro statens n. vectigalia
sunt nervi rei publicae. -feber: febris
nervina l. nervorum. -swag: enervis.
Nervös: infirmus; irritabilis;
stomachosus.
Nesa: dedecus; flagitium; ignominia; till
n. för honom sjelf cum suo dedecore.
Neslig: turpis; ignominiosus; foedus;
flagitiosus; n. handling flagitium; turpiter,
foede factum l. commissum. -lighet:
turpitudo; foeditas. -ligt: turpiter; foede,
ignominiose.
Netto (italienskt ord = sw. nätt): purus,
liquidus; n. inkomst l. behållning purum ac
reliquum (C. Accus. in Verr. III. § 200).
Neutral: 1. i allm.: neutrarum partium
(neutrius partis studiosus); medius
(amicus, L.); integer; wara n. medium esse,
medium se gerere; neutris partibus
favere; integrum se servare; wara n. i
förhållande till krigförande makter quiescere;
bello se non immiscere; belli expertem
esse; ab utriusque partis societate
remotum manere (otiosum belli spectatorem
se praebere); n-t område l. land ager
(utriusque partis) medius (hwilket
naturligtwis också kan fattas i rent lokal mening);
ager belli expers. — 2. i grammatisk men.:
neutri (så hos Gramm.) generis (nomen);
n-t genus neutrum genus. -alitet: neutrius
partius studium; quies (Attici quies
Caesari grata fuit, N.); iakttaga n. quiescere;
nullam belli partem sumere (jfr Neutral);
sträng n. summa religio in neutris
partibus juvandis; iakttaga sträng n. summa
religione inter bellum gerentes se integrum
l. medium servare; wäpnad n. armata quies;
iakttaga wäpnad n. pacem servantem arma
parare l. parata habere.
Ni se I.
Nick: nutus; gifwa ngn en wänlig n.
amice, benigne, comiter annuere alicui;
med en n. afslå l. bifalla annuere, renuere
l. abnuere.
Nicka: nutare (capite o. dyl.); n. bifall
annuere; n. afslag abnuere, renuere; n. åt
ngn annuere alicui. -ning: nutus.
Niding: homo improbus, sceleratus, sine
fide.
Nidingsdåd: flagitium; malum facinus.
Nidsk: avarus; malignus; sordidus;
illiberalis; nimis parcus l. restrictus. -het:
avaritia; sordes; malignitas.
Nidskt: avare; sordide; nimis restricte;
nimis parce.
Nidwisa: malum, probrosum carmen.
Niga: genua summittere.
Nio: novem; nio på hwar novēni; nio
gånger novies.
Niohundra: nongenti.
Nionde: nonus; hwar n. nonus quisque;
för n. gången nonum; n. del nona pars.
Niotal: novenarius numerus; ett n. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
