Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nådigt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pacatus (excipe pacato, Caesar Germanice,
voltu hoc opus, ibdm I. 3); indulgens
(imperator i.); bonus, optimus, benignus (dum
licet et voltum servat Fortuna benignum,
Hor.); lenis, mitis (mild); placabilis,
clemens (barmhertig); gratiosus; serenus
(princeps, Ov.); wara, wisa sig ngn n.
propitium, placatum esse alicui, favere,
indulgere alicui; n-e herre, furste bone,
optime, (pie), indulgentissime domine,
princeps, dux; de som makten hafwa, kallas n-e
herrar qui potentiā valent, domini
gratiosi, sereni appellantur. -digt: placide,
benigne, leniter; n. anse placido vultu,
animo aspicere, accipere alqd; alqd
placet, probatur alicui.
Nådår: *annus beneficiarius viduae.
Någon: 1. i allm.: quis, blott i
tonanslutning till föregående ord, aldrig i början af
period eller sats, nästan endast i bisats, wanl.
omedelbart efter konjunktion l. pronomen
relativum: si quis, ne quis, num quis, qui
quid o. dyl.; - aliquis (i allm. någon i
positiv mening, ngt werkligt l. såsom werkligt
antaget; ofta ss. betonadt uttryckande en
motsats till en qvalitativ l. qvantitativ
bestämdhet, sålunda öfwer hufwud någon, ändå
någon, någon åtminstone, blott någon, i
motsats till den eller den, mången, alla o. s. w.:
necesse est aliquid - något, det ware då
hwilket som helst - extremum esse; totum
aut aliqua ex parte; est istud aliquid, sed
non sunt in isto omnia; så äfwen i
wilkorssatser och bisatser i allm.: si semel
aliquid (blott någon ting) falsi pro vero
probatum sit, sublatum esse omne judicium
veri et falsi putat (C. de Fin. I. § 22);
nemo est omnino negligendus, in quo
aliqua significatio (dock något, åtminstone
något) virtutis appareat, C.); i direkt l.
indirekt nekande satser brukas ock aliquid, om
de äro partikulära (i. e. der icke negationen
tillsammans med någon är = ingen, d. w. s.
universel negation): nolite, quasi dubium
sit aliquid - der wore något twifwelaktigt -,
argumenta requirere; särskildt inträffar detta
efter twå negationer: nullus dies
intercessit, quin aliquid pingeret (jfr Lat. Lex.
quis, aliquis); - quisquam, ullus: a. i
bisatser af jakande innehåll = någon enda, en
enda: cuivis accidere poterit, quod
cuiquam potest (Sen.); si quidquam -
aspexerat, abstinere non poterat, C. Verr.
IV. 48; quamdiu quisquam erit, qui te
salvum cupiat, vives (C.). — b. i direkt
l. indirekt nekande satser af universel
betydelse: nego quidquam male gestum esse;
hunc praetorem quisquam putabit a
Siculorum argento manus abstinere
potuisse? (frågan är enligt Ciceros mening
liktydig med negation); dock brukas efter ne samt
i frågor öfwer hufwud med negativ betydelse,
hwilka inledas med num, (ec-), blott quis,
när ej större eftertryck hwilar på pronomen:
providit, ne quid tale posthac fieret; (C.
in Verr. IV. 25); deremot efter an i dylika
frågor quidquam (an quidquam superbius
esse, quam ludificari sic omne nomen
latinum?); - quispiam i hypotetiska l.
relativa bisatser samt i potentiala hufwudsatser
(fortasse dixerit q.), närmast = aliquis,
jfr Lat. Lex.; - quidam = någon wiss (får
aldrig brukas, utom der man menar en
bestämd person l. sak, som man blott ej kan l.
ej will nämna l. närmare beskrifwa:
quibusdam, et iis quidem non admodum
indoctis, totum hoc displicet philosophari.
Quidam non tam id reprehendunt, si
remissius agatur; - postremo aliquos futuros
suspicor, qui me ad alias literas vocent
(C. de Fin. I. § 1; af moderna
latinskrifware brukas ordet mycket ofta oriktigt om
alldeles obestämda subjekt = aliquis); -
framför en relativsats i konj. kan ofta ett någon
lemnas oöfwersatt: difficile invenitur, qui,
susceptis laboribus, non gloriam
mercedem desideret, C.; äfwen eljes, t. ex. ad
tempus till någon tid; i satser af
distributiv betydelse l. som handla om upprepade fall,
kan någon återgifwas med quisque (ut
quemque viderant - så snart l. allt efter som de
sågo någon - lapidibus eum incessebant;
cum sibi quisque timet, quanquam est
intactus, et odit; detrahere et pellem,
nitidus qua quisque per ora cederet -,
Hor.). — 2. särskilda uttryck för särskilda
genera l. numeri: a. någon annan: alius; alius
aliquis (ullus); aliquis (fodere aut arare
aut aliquid ejusmodi facere). — b. för
pluralis (jemte de under 1 anförda):
nonnulli (= åtskillige, en och annan, ej få); pauci
= någre få; aliquot (ungf. = nonnulli);
någre - andre alii (l. quidam, pars) - alii;
någre andre alii; någre gånger aliquoties,
saepius. — c. något: aliquid, quidquam
(se under 1); nonnihil, aliquantum
(åtskilligt, icke litet); paulum (ngt litet); ngt godt
aliquid, quidquam, paulum, aliquantum
boni (l. bonum); taga sig ngt nyttigt för
aliquid utile agere; begärlig efter ngt alicujus
(o. s. w.) rei cupidus (alicujus ensamt skulle
utmärka person); något (= i någon mon)
bättre aliquanto l. paulo melior; ngt swår
subdifficilis, difficilior; något så när lika
prope similes.
Någongång: aliquando (non est
habendum religioni - nocentem aliquando
defendere - semel aut non saepe certe);
nonnunquam (judicis est semper in
causis verum sequi, patroni nonnunquam
veri simile - defendere); om n. si quando;
jfr Någonsin.
Någonsin: unquam (tenendum est, ne
quem unquam innocentem judicio capitis
arcessas; bellum maxime memorabile
omnium, quae u. gesta sunt).
Någonstädes: 1. i positivt sammanhang:
aliquo loco; alicubi. — 2. i negativt l.
hypotetiskt sammanhang: usquam; ullo loco; på
det att icke n. necubi; om n. sicubi.
Någonting se Någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
