- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
435-436

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rymlighet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

laxus. -lighet: laxitas (in domo
principis viri adhibenda est cura laxitatis, C.);
amplitudo; capacitas (förmåga att rymma).
-ligt: laxe.

Rymma, v. intr.: profugere, aufugere,
effugere; fugere; slafwen r-r från sin herre
servus profugit, aufugit a domino (C.; Pt.
Capt. 8); fugit (ibdm 117); r. ur fängelset
ex vinculis effugere (N. Paus. II. 2; Con.
V. 4); bereda sig, ngn tillfälle att r. fugae
l. fugiendi copiam nancisci, fugae copiam
praebere alicui.

Rymma, v. tr.: = lemna en plats (tom):
a. absolut: r. huset, r. fältet: cedere domo,
campo. — b. r. upp, ut: locum purgare,
exhaurire.

Rymma, v. tr.: = innehålla, innefatta: 1.
om saker (rymder): capere; r-s i ett hus
una domo capi (C.); r. mycket
capacissimum esse. — 2. om personer = upptaga,
gifwa ngn rum hos sig: excipere, recipere
alqm domo sua.

Rymmare: fugitivus (förrymd slaf eller
soldat).

Rymning: fuga.

Rynka, f.: ruga (nasi, frontis, togae).

Rynka, v.: corrugare (frontem, nares);
adducere, contrahere (frontem,
supercilia; jfr. C. de Off. I. § 146).

Rynkig: rugosus.

Rysa: horrere (af köld l. fruktan); börja
att r. horrescere; horrore perfundi; r. till
inhorrescere, cohorrescere; exhorrescere;
komma ngn att r. horrorem incutere
alicui; horrore perfundere alqm; r. för, wid
ngt horrere alqd (C.); r. för att göra ngt
horrere facere alqd; horrore refugere ab
alqa re (gerenda); r. wid tanken på ngt
perhorrescere cogitatione, recordatione
rei.

Ryslig: horribilis (C.); horrendus (L.,
Vg.); (horridus); foedus; atrox; saevus;
r-t att se, att säga horribile dictu, visu;
horrendus visu; en r. syn spectaculum
horribile, foedum; r-t wäder tempestas
saeva, horrida (Hor.). -lighet: foeditas;
atrocitas. -ligt: foede; atrociter; ofta blott
gradförstärkande, t. ex. r. ond magnopere,
valde iratus.

Rysning: horror; betagas af r. (en r.
påkommer ngn) horrore perfundi, quati;
horrescere, cohorrescere, inhorrescere; en r.
genomfor honom horror illum perstrinxit;
cohorruit.

Ryssja: nassa.

Ryta: 1. om djur: mugire (leo, taurus);
rugire (leo); fremere (leo). — 2. om
menniskor: fremere; r. åt ngn increpare alqm,
atrociter compellare alqm. -tande:
mugitus, rugitus, fremitus.

Rytm: numerus (C. de Or. III. §. 184
ff.; 177 ff.); frie, bundne r-r soluti, astricti
numeri. -misk: numerosus (l. c. 185).

Ryttare: eques; skicklig r. equitandi l.
equi regendi peritus.

Rytteri: equitatus.

Ryttmästare: turmae praefectus.

Rå, adj.: 1. om yttre föremål: a. om luft
och wäderlek: horridus, asper. — b. =
osmält, omogen, ej kokt: crudus (c-a poma,
caro; c. later = rå sten); non coctus. —
c. = ej bearbetad l. bildad, formlös: rudis
(r. signum; r. indigestaque moles - rå,
formlös massa); inconditus, horridus. —
2. i andlig mening (om personer och
produkter af andlig werksamhet): a. intellektuelt
obildad; okunnig; smaklös, formlös: (mots.
eruditus); rudis; imperitus; ignarus;
horridus; impolitus; den råa massan vulgus
imperitum; komma alldeles rå till en lärare
plane rudem (C. de Or. II. § 162)
doctori tradi; rå i matematiken geometriae
ignarus, in geometria hospes; rått (stillöst)
framställningssätt horridum dicendi genus;
råe verser versus inconditi (formlöse); den
råa (ej genom studier bildade) naturen rude
ingenium (Hor., T.). — b. moraliskt
obildad; ohyfsad; grof: horridus (ut vita, sic
sermone h., C.), impolitus, incultus,
agrestis, ferus (ohyfsad); immanis, inhumanus;
asper, importunus, petulans, protervus
(oförsynt, framfusig); flagitiosus, obscenus
(oanständig); - råa seder mores inculti,
impoliti; den råa hopen vulgus impolitum;
rå egennytta importunum suae utilitatis
(lucri) studium; rå grymhet, blodtörst
inhumana crudelitas; rå njutningslystnad
inhumanae libidines; rå ton horridus
sermo; importunitas verborum l. sermonis;
rått skämt jocus illiberalis, petulans,
flagitiosus, obscenus (C. de Off. I. § 103);
råe verser versus lascivi, obsceni.

Rå, f.: = gränspåle: stipes; terminus.

Rå, f.: = segelrå: antenna.

Rå, f.: = rådjur: caprea.

Rå, n.: = troll: faunus (= skogsrå);
siren (sjörå).

Rå, n.: = ett slags bakwerk: placenta
tenuis.

Rå, v.: se Råda.

Råbarkad: rudis; horridus; non satis
eruditus.

Råbock: capreolus.

Råd: 1. som sökes l. gifwes: consilium:
gifwa råd consilium dare; suadere; ett
ärligt råd fidele consilium; gifwa goda råd
bona, utilia suadere, monere; söka,
inhemta råd, fråga sig till råds consilium petere,
exquirere (expetere, Enn. ap. C.) ab alqo,
apud alqm; consulere alqm; på, enligt
ngns råd ex consilio alicujus; auctore alqo;
suadente, monente alqo; fästa afseende wid
någons råd (consilio), auctoritate alicujus
moveri, alicui tribuere auctoritatem (C.);
följa, handla efter ngns råd uti consilio (C.
de Off. I. § 91), sequi consilium alicujus,
alqm monentem, suadentem audire; om
du will följa mitt råd si me audias (jfr. C.
de Or. II. § 89; Hor. Carm. I. 13. 12);
mitt råd är, att - equidem (ita) censeo
(faciendum), ego auctor sum (ut facias);
med sina råd gälla mycket hos ngn consilio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free