- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
487-488

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sigill ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pararetur -; tum ei dormienti eundem
illum visum esse rogare, ut, quoniam
sibi vivo non subvenisset, mortem suam
ne inultam esse pateretur, C. de Div. I.
57). — 2. att i många fall swenskt reflexivt
verb i latinet måste motswaras af passivt, t.
ex. moveri, exerceri, angi, falli röra sig,
öfwa sig, ängsla sig, bedraga sig; det låter
ej ens tänka sig hoc ne cogitari quidem
potest; det förstår sig facile intelligitur;
facile est ad intelligendum; scilicet. —
3. i andra fall motswaras det swenska
reflexiva uttrycket i latinet af ett intransitivt, t.
ex. gaudere, laetari. — 4. stundom
ersättes reflexivet af ett animum, corpus ss.
objekt: egna sig åt, rigta sig på ngt animum
applicare ad rem; plåga sig animum
exedere; kasta sig ned på marken corpus
humi prosternere.

Sigill: signum (så wäl det, hwarmed
aftrycket göres i waxet, som waxaftrycket sjelft);
sigilla (n. pl., id.); trycka, sätta s. på ngt
imprimere s-a (C.); taga af s-t signum
detrahere (Romarne brukade ss. sigill -
petschaft - wanligen en ring med egarens l.
ngn annan persons bild i infattningen - C.
Cat. III. -; i stället för lack begagnades wax,
hwilket sattes på föreningspunkten af de
trådar, som slogos omkring tabellae; jfr. N.
Paus. IV. 1). -ring: anulus signatorius.

Signa = segna: labi, delabi.

Signa = wälsigna: *benedicere, fausta
precari alicui.

Signal: signum; classicum
(samlingssignal); gifwa s. signum dare (bucinā, tubā),
s. canere; sätta upp en s. (fana l. dyl.)
signum tollere; medels eldar gifwa s. ignibus
significationem facere, inter se
significare; s. till drabbning signum proelii
committendi; gifwa s. till återtåg s.
recipiendi l. receptui dare; s. till återtåg signa,
quae receptui canunt (C.). -nalement:
signa notaeque, quibus aliquis agnosci
possit, C. -nalera: signum dare,
significationem facere.

Signeri: incantatio. -erska: incantatrix.

Signet se Sigill.

Sigt: (i handelsspråket): wexel att betala
efter s., efter 20 dagars s. syngrăpha, quae,
ut primum (visa) exhibita est l. viginti
diebus post quam visa fuit, solvi debet.

Sigta: s. efter l. på ngt spectare alqd
l. ad alqd; petere alqd; (nec semper
feriet, quodcunque minabitur, arcus, Hor.).

Sigte: taga s. på ngt petere alqd;
hafwa ngt i s. spectare alqd l. ad alqd; få
s. på ngt prospicere (terram; videre
terram, C. de Sen. § 71); släppa ur s.
oculos avertere ab alqa re; (consilium
initum omittere).

Sik: foria lacustris.

Sikt: cribrum. -a: cribrare.

Sil: colum.

Sila: colare (aquam, mel); s. igenom
percolare; jfr Mygga.

Silfwer: argentum; obearbetadt, arbetadt,
myntadt s. a. rude, factum, caelatum,
signatum; af s. argenteus, argentarius;
öfwerdragen med s. argentatus. -arbete: opus
argenteum. -beslagen: argentatus.
-bröllop: *repotia conjugum post XXV annos
celebrata. -glitt: argyritis. -grufwa:
argentaria. -hwit: argenteus. -hår:
argenteus, albus capillus. -kärl: vas
argenteum. -malm: terra argentosa. -mynt,
-penning:
nummus argenteus; argentum
signatum. -prof: obrussa. -skum: spuma
argentea. -slagg: scoria argenti. -tacka:
lamina l. lamella argenti. -tråd:
argentum ductile. -tyg: pannus filis argenteis
intertextus. -ålder: aetas argentea.

Silke: bombycĭnum; sericum; spinna s.
på ngt, i oeg. mening = lucrum facere ex
re, magnas pecunias facere ex re.
-kesmask: bombyx. -kesodling: *cultura
bombȳcum.

Sill: haringus

Simfågel: avis natans. -hud: cutis
inter digitos avium natantium; c.
natatoria.

Simma: 1. eg.: natare; nare (af hwilket
verb undwikas de enstafwige formerne);
kunna s. nandi peritum esse; s-nde (i wattnet
lefwande) djur nantes bestiae; s. i land
enare, enatare; s. i, på ett watten
innatare, innare flumini; s. öfwer en flod flumen
transnatare, transnare, nando
transmittere. — 2. oeg.: a. om saker = wara dränkt
i ngt, flyta, drypa af ngt: madere,
manare, fluere alqa re. — 3. om personer: s. i
swett sudore manare, perfusum esse; s. i
tårar in lacrimas effusum esse; fletu
madere (Ov.); s. i njutningar, öfwerflöd
voluptatibus affluere, circumfluere;
luxuriā diffluere (C. de Off. I. 106), in
omnium rerum affluentibus copiis vivere.
-ande: natatio; genom s. nå land enatare.
-are: natator; skicklig s. nandi
peritissimus; ifrig s. nandi studiosus.

Simmig: tenax.

Simning: natatio, natatus.

Simpa: (ett slags fisk): cottus.

Simpel: 1. = enkel, tarflig: simplex
(victus cultusque; vestitus); mediocris;
tenuis (ringa - homo t., C. de Off. II. 70).
— 2. = blott och bar: (simplex); verus;
merus l. helst med adverb: solum; tantum.
— 3. enkel = lätt, klar: facilis; liquidus;
commodus; det är en s. sak facile id
quidem factu est; (ju enklare, ju s-re quo
simplicius, eo liquidius l. commodius). — 4.
i andlig mening om personer och deras
karakter l. tänkesätt (gemen, låg): sordidus;
improbus; nequam; malus; en s. handling
improbe sordide factum; malum facinus;
en s. karl homo improbus, sine religione
et fide; s. girighet sordida avaritia.
-pelhet: 1. i allm.: simplicitas; mediocritas;
tenuitas. — 2. = lätthet, klarhet: facilitas;
simplicitas. — 3. = gemenhet, låghet:
nequitia; improbitas. -pelt: 1. i allm. =
enkelt, tarfligt, ringa: simpliciter. — 2. =

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:38:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swelatin/2/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free