Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sjelfswåld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjelfswåld: licentia, immoderata
libertas; - lascivia (kitslighet, okynne); lägga band
på s-t licentiam frenare, coercere; frena
injicere licentiae. -wåldig: licens;
lascivus. -wåldigt: licenter; lascive.
Sjelftagen: usurpatus, non ab alio
concessus. -tillit: confidentia. -tillräcklig:
se ipso contentus; cui in ipso satis
praesidii est; qui nullo l. nulla re eget
suaque omnia in se ipso posita habet (C.
Tusc. V. 1; de Am. 30).
Sjelfwisk: cupidus; suae utilitatis (l.
laudis) cupidus; qui ad se omnia refert.
-wiskhet: sua cupiditas (sua c-te, non communi
utilitate duci). -wiskt: cupide.
Sjette: sextus; för s. gången sextum;
hwar s. sextus quisque; s. delen, en s. del
sexta pars.
Sju: septem; sju åt gången l. på hwar
septeni; sju gånger septies; bestående af sju
septenarius.
Sjua: numerus septenarius.
Sjuda: bullire; fervere; s. upp ebullire,
effervescere; det sjöd inom mig aestuabat
animus, fervebat ira.
Sjudubbel, -faldig: septemplex. -hundra:
septingenti; s. på hwarje septingeni.
Sjuk: 1. eg.: aeger; aegrotus; infirmus;
blifwa s. morbo implicari; in morbum
incidere; wara s. aegrotare (leviter,
graviter); ligga s. (aegrum) cubare; sköta s-e
aegros, aegrotantes curare; besöka s-e aegros
visere, aegris assidere; den s-e kommer sig
aeger convalescit; melius fit aegro. —
2. oeg.: s. till själen l. sinnet aeger animo
l. animi; blifwa s. af att se ngt magno cum
dolore aspicere alqd (hoc mihi videnti l.
videre aegre fit animo, Pt.); wara s. efter
ngt anxie, misere concupiscere alqd;
desiderio rei tabescere; den s-e punkten i
samhället aegra l. afflicta pars reipublicae; en
s. sak causa non bona (iniqua, suspecta).
Sjuka: 1. (mera sällan) i kroppslig men.:
morbus; engelska s-n rachitis. — 2. i
andlig men. = blind åtrå (passion) efter ngt:
morbus (C. in Verr. IV. 1. 1); furor;
insania; detta war s-n hinc illae lacrimae.
Sjukbesök: assessio apud aegrum;
aegrotantis salutatio. -bädd: lectus
aegrotantis; ligga på s-n lecto affixum esse
(Hor.).
Sjukdom: morbus; adversa, infirma,
incommoda valetudo; swår s. gravis, tristis
m.; lindrig s. levis m.; dödlig s. capitalis,
mortifer m.; farlig, kritisk s. periculosus,
anceps m.; tärande (kronisk) s. inveteratus
m.; falla i en s. in morbum incidere,
cadere; morbo implicari; ådraga sig en s.
morbum contrahere, colligere; lida af s.
morbo laborare, conflictari, temptari; s-n
förwärras ingravescit vis morbi; dö af en
s. morbo (a morbo) interire, perire; s-n
gifwer sig, ngn kommer sig, kommer upp,
tillfrisknar från en s. morbus levatur; ex
morbo recreatur, evadit aliquis. -domsfall:
morbus alicujus; fem s. hafwa inträffat V
homines morbo impliciti sunt.
-domshistoria: morbi ortus et incrementa l.
progressus.
Sjukhus: valetudinarium.
Sjuklig: aeger; languidus; infirmus;
morbidus (Varr.); morbosus (Catl.).
-lighet: 1. egenskap att wara s.: languor;
infirmitas. — 2. = antalet af sjuke
(sjukdomsfall) på ett ställe: aegrorum numerus. -ling:
aeger.
Sjukna: in morbum incidere; morbo
implicari.
Sjukrum: valetudinarium; cubiculum
aegri. -säng: lectus aegri l. aegrotantis.
-waktare: custos l. curator aegri l.
aegrorum.
Sjunde: septimus; för det s. septimo; för
s. gången septimum (consul); hwar s.
septimus quisque.
Sjunga: 1. eg.: canere; cantare; s. och
spela voce et fidibus c.; kunna s. cantandi
peritum esse; s. efter noter ad modos
musici cantare; s. wäl perite cantare; s. ljuft
dulce, suaviter canere; s. med hög röst
clara voce c.; s. i höga toner acuta voce c.;
fåglarne s. aves canunt, (garriunt, gemunt);
s. en sång cantare carmen; sjunga Victoria
canere triumphum (Ov.), paeana canere.
— 2. oeg.: a. i wissa talesätt: s. ut libere,
quid sentiat, eloqui l. enuntiare; s. på siste
versen a morte prope abesse. — b. =
dikta, besjunga: [canere (arma virumque
cano, Vg.); cantare carmen, Hor.]; s. en
sång carmen (pangere), scribere, condere,
componere, facere, fundere; s. om ngn, ngt
carmine celebrare alqd; scribere, dicere
alqd [s. om win och kärlek vinum et
amorem (Bacchum et Venerem) carmine
celebrare; juvenum curas et libera vina
referre, Hor.; s. om hjeltars bragder res
gestae regumque ducumque et tristia bella
quo scribi possent numero, monstravit
Homerus, Hor.; prima dicte mihi,
summa dicende camena, Hor.]. — c. =
genljuda: sonare; resonare.
Sjunka: I. i allm. = gå nedåt, intaga en
lägre ställning: 1. eg.: sidere, desidere;
decidere; labi (digna); s. till botten ima
petere; (in aqua) desidere; skeppet börjar s.
navis sidit (N.); han sjönk till marken in
terram lapsus, delapsus est; s. tillbaka
residere; relabi; wattnet sjönk tillbaka unda
resedit (= resorberi coepta est); s. på knä
in genua prolabi; s. tillsammans collabi;
låta hufwudet s. caput demittere. — 2. oeg.:
desidere; labi; deficere; s-nde sedlighet
velut desidentes mores; labens disciplina
(båda hos L. praef.); krafterna sjönko vires
labebantur, deficere coeperunt; modet sjönk
animus cadebat, (debilitabatur), deficere
coepit; låt ej modet s. noli demittere (C.),
despondere animum (L.). — II. = drunkna:
mergi, submergi; skeppet sjönk (gick till
botten) navis mersa est.
Sjupp: ursus lotor (twättbjörn).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
