Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sjelfbedrägeri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annorlunda än med verbets ändelse (ut ipse
ad meam utilitatem cum graecis latina
conjunxi, sic tibi idem censeo esse
faciendum, C. de Off. I. 1); - han är s-a
artigheten nihil est illo humanius. — b.
tillsammans med reflexivt pronomen (mig, dig,
sig -): me, te, se (mihi, mei) ipse l.
ipsum o. s. w. (memetipsum, semetipsum,
nosmetipsos -; wanligen står ipse efter
reflexivet, dock förekomma undantag, t. ex. ipse
sibi placet et se maxime ipse
delectatur, C. de Am. § 97; likaledes 2 gånger
ibdm 80); härwid märkes, att ipse kan så
wäl, i nominativ, framhålla subjektet i mots.
till ett annat subjekt, som ock, i en kasus obl.,
reflexivet ss. objekt i motsats till ett annat
objekt (non mutuatus est aliunde, sed sibi
ipse peperit gloriam, C.; sapiens nullo
eget omniaque in se ipso posita putat,
id.); - af sig s. ipse (portae se ipsae
aperuerunt, C.); sponte; sua sponte; sponte
sua; ultro (venire); - ofta återgifwes ett
”mig, dig o. s. w. sjelf” blott med ett
betonadt me, te, se o. d., t. ex. tala för, med
sig s. secum loqui; wara, sitta, bo för sig s.
secum esse, secum vivere (C. de Sen. 49;
tecum habita et noris, quam sit tibi curta
supellex, Ps.); separatim, solum sedere;
sibi habeant equos, sibi arma (hafwa för
sig s.), C. l. c. 58; gå till sig s. sibi
exemplo esse (C. de Am. 80); animum, animi
notionem excutere et explicare (jfr C. de
Off. III. 81). — 2. betonande identiteten =
just, eller stegrande = till och med: ipsa
virtus a multis contemnitur; videndum est,
ne obsit benignitas iis ipsis (just dem),
quibus benigne videbitur fieri; locis
ipsis delectamur, in quibus diutius
viximus; ea ipsa, quae dixi (s-a den
framställning, jag gjort, l. till och med l. redan det
som jag sagt), sentio fuisse longiora (om
is tillsammans med ipse jfr 1. a.).
Sjelfbedrägeri: error. -behaglig: de se
bene existimans seseque diligens (C. de
Off. III. 31); arrogans; jfr Inbilsk.
-beherskning: temperantia, moderatio (C. de
Off. I. 93, 143); continentia; ega s.
sibimet ipsi temperare; in se ipsum habere
potestatem; sui compotem esse.
-belåten: sibi placens. -bestånd: salus; salutis
conservatio; sälja sitt fria s. libertatem
vendere. -buden: komma s. ultro venire;
(invocatum venire); s. tjenst är ofta
försmådd oblata sordent officia l. beneficia.
-förnekelse, -försakelse: sui contemptio,
deminutio; modestia. -förswar: sui
defensio. -förtroende: confidentia. -förtröstan:
nimia confidentia, sui fiducia. -god:
arrogans; nimis sibi placens l. sui (se
ipsum) amans; jfr Inbilsk. -herskare:
dominus (Caesar rex populi Romani
dominusque omnium gentium, C. de Off. III. 82);
rex infinita potentia praeditus. -hämnd:
(privata) ultio; öfwa, taga s. suas (sui,
acceptas) injurias ipsum, sponte sua ulcisci.
-klok: suā sapientiā l. prudentiā (nimis,
stulte) praefidens; qui sibi praeter
ceteros sapere videtur; arrogans. -kritik: sui
reprehensio l. inquisitio (C. Brut. § 283:
nimium inquirens in se - genom
öfwerdrifwen s. - atque ipse sese observans -;
ibdm: oratio nimia religione attenuata);
contra se calumnia (Qu.). -kännedom: sui
cognitio l. notitia; s. är det sällsyntaste af
allt sibi quisque minime notus est (C. de
Or. III. § 33); komma till s. semetipsum
noscere. -känsla: conscientia suarum
virium (L.), suae virtutis o. s. w.; sui
fiducia; ega s. quantum possit (valeat, sapiat),
ipsum non ignorare (C. de Am. § 98);
berättigad s. justa fiducia sui; haud vana
de se persuasio (Qu.); (superbia quaesita
meritis, Hor.); falsk, öfwerdrifwen s. vana
de se persuasio; nimia confidentia; ej sakna
s. sui contemptorem minime esse; (se
ipsum non contemnere); suae sibi virtutis
conscium esse. -kärlek se Egenkärlek. -ljud:
vocalis. -mant: sponte; sua (mea, tua et
cet.) sponte l. sponte sua; ultro.
-medwetande: mens sui conscia. -mord:
mors l. nex voluntaria; begå s. mortem
sibi ipsum consciscere; manum sibi
ipsum afferre; s. är förbjudet mortem
nobismetipsi consciscere vetamur.
-mördare: blifwa s. mortem sibi ipsum
consciscere. -pröfning: sui (vitae suae, morum
suorum) spectatio, inquisitio, examinatio;
anställa en grundlig s. explicare atque
excutere animum suum, mores l. intimos
sensus suos. -rådig: qui nemini parere
vult; ferox; contumax. -rådighet: libido;
ferocia; licentia; contumacia (sturskhet,
trots). -rådigt: suo arbitrio; libidinose
(godtyckligt); ferociter (trotsigt). -skrifwen:
certus; non dubius l. controversus; s. gäst
certus conviva (Hor. Ep. I. 7. 75); s.
medlem af en församling suo jure (non
creatione aut cooptatione) socius collegii,
ascriptus collegio. -spilling: qui ipse sibi
mortem conscivit, sua manu (infelici
dextera et suo ictu) cecidit. -studium: libera
literarum studia. -ständig: totus aptus
ex sese (C. Parad. § 17); omnia in se
posita habens (C. de Am. 30); cui omnia
ex se ipso apta sunt (C. Tusc. V. § 36);
liber; nemini mancipatus (C. de Sen. 38);
nulli obnoxius l. serviens; (suus); s-t sinne
animus liber, (constans); s. författare qui
suo judicio utitur (in scribendo, in
disputando); qui in disputando suus est;
s-t folk liber populus; befinna sig i en s.
ställning liberum esse; nulli servire, nulli
obnoxium esse; sui juris, in (sua)
potestate esse; s. förmögenhet suae l. propriae
fortunae. -ständighet: libertas (hominis;
populi - politisk); constantia (= fasthet,
orubblighet); bewara sin s. libertatem
servare, tueri. -ständigt: libere (agere,
sentire); suo more (på sitt eget sätt); ad suam
naturam accommodate; suo arbitrio, suo
judicio (efter eget tycke, med eget omdöme);
sponte (sjelfwilligt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
