- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
545-546

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skänka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

largitio; donarium (helgeskänk); donativum;
till s-s dono (dare, accipere); gratis
(habere alqd). — 2. som skänker i (munskänk):
pocillator; pincerna; qui vinum ministrat
alicui. — 3. bord, hwarpå man skänker i:
abăcus.

Skänka: 1. absolut: donare; dare; dono
dare; largiri; s. ngn lifwet vitam, salutem
dare alicui; conservare alqm; s. ngn
tillgift veniam dare, concedere alicui;
poenam remittere alicui. — 2. s. efter:
concedere; remittere. — 3. s. i åt ngn:
vinum ministrare alicui.

Skäppa: modius; sätta sitt ljus under en
s. virtutem occultare, sepelire (sepulta
virtus), situ torpescere sinere (Sa.).

Skär, n.: scopulus, scopuli; cautes; saxa.

Skär, adj.: purus; candidus; clarus;
liquidus; s. snö pura nix; s. hy color
candidus, purus, purpureus.

Skära, f.: falx; secula.

Skära (af Skär, adj.), v. 1.: purgare;
expurgare.

Skära, v. 3.: 1. absolut: a. i allm.:
secare; knifwen skär icke culter non secat,
hebes est; exsors secandi est (Hor.). —
b. = meja, hugga säd l. gräs: secare (far,
pabulum); metere. — c. = qwista: putare,
amputare. — d. s. papper (medels skärning
jemna): secare; secando coaequare,
complanare. — e. = snöpa: secare; exsecare;
jfr Skära ut. — f. s. tänder: dentibus
frendere. — g. s. = klyfwa, bana sig wäg
genom ngt: secare (aequora nave, āera
pennis; jfr ruere - spumas salis aere, Vg.
-; arare); plogen skär jorden aratrum
scindit, proscindit terram. — 2. s. af, bort:
desecare; exsecare; abscidere; recidere
(s. bort). — 3. s. för: prosecare; carpere
(Petr.). — 4. s. i: a. i ett ämne: incidere,
insecare; s. (rista, skära ut) ngt i trä, sten,
metall in robore, in saxo (ex saxo)
insculpere, scalpere alqd; s. ett namn i
trädet in arbore nomen insculpere. — b. ngt
skär i ögonen: oculos praestringit; i
öronen aures praestringit, laedit, offendit;
det skär i hjertat animum mordet,
pungit; alicui dolet. — c. s. i stycken: in
partes secare, dividere; s. i tu (cultro l. dyl.)
dividere; in duas partes secare; s. i
sönder dissecare, concidere, discindere. —
5. s. igenom persecare. — 6. s. ikring ngt:
circumsecare, circumcidere alqd. — 7. s.
in i ngt: incidere alqd. — 8. s. till:
secare; cultro, forpicibus formare; - bildl.: s.
till i wäxten verbis augere, in majus
augere alqd; admodum mentiri. — 9. s.
undan: recidere. — 10. s. upp: a. = skörda:
metere; demetere; se Uppskära. — b. =
öppna ett sår l. ett lik: dissecare (Pn.);
recidere (vomicam). — 11. s. ut: a. s. ut
en bild: exsculpere. — b. medels skärning
uttaga: exsecare (linguam alicui; särskildt
= snöpa).

Skära sig: 1. om personer: scalpro,
cultro se vulnerare; s. sig i handen manum
(cultro) vulnerare. — 2. s. sig in = bilda
inskärning l. wik: curvare sinum (Hor.). —
3. = ysta sig: cogi, coagulari.

Skärande: s. smärta acer dolor; s.
motsats summa discrepantia; stå i s. motsats
till - longe contrarium esse, discrepare
a re.

Skärf: nummulus; stips; betala ytterste
s-n ad assem persolvere; bidraga med sin
s. stipem (in medium) conferre.

Skärfwa: testa, testula (bit af
krukmakaregods); schidia (= flisa, litet stycke i allm.).

Skärgård: scopuli; saxa; cautes; (mare
scopulosum).

Skärhet: candor, puritas.

Skärm: umbraculum; i allm. =
praesidium; munimentum.

Skärma: protegere.

Skärmtak: 1. på hus: suggrunda, -ium.
— 2. för belägrande: vinea; musculus;
testudo.

Skärmytsel: velitatio; leve proelium.
-mytsla: velitari.

Skärning: sectio. -ningskonst:
scalptura, caelatura (jfr Lat. Lex.). -ningspunkt:
locus ubi duae lineae se secant l.
dividunt.

Skärp: cingulum; fascia.

Skärpa, f.: smakens s. acrimonia; synens,
förståndets s. acies (oculorum, ingenii);
acumen (ingenii); röstens s. vocis
contentio; ordens s. verborum acrimonia,
acerbitas, severitas.

Skärpa, v.: 1. eg. = hwässa: acuere,
exacuere (alqd cote). — 2. oeg.: a. s. =
uppöfwa förståndet: ingenium, mentem
acuere; ingenii aciem exacuere. — b. s.
ngns uppmärksamhet: attentiorem facere
alqm. — c. s. ett straff: poenam
intendere, augere; s. eftertrycket af ngt vim
alicujus rei augere, intendere (T.). — d. s. in:
praecipere; infigere animo alicujus; se
Inskärpa. -ning: exacutio (= hwässning,
Pn); straffets s. poenae intentio.

Skärseld: (Vg. Aen. VI. 735 ff.):
*purgatorium.

Skärskåda: (oculis, mente) perlustrare,
lustrare; contemplari; acriter intueri,
spectare. -ande, -ning: lustratio;
perlustratio; contemplatio.

Skärslipare: qui cultros, ferramenta
acuit.

Sköfla: diripere, populari; igne ac ferro
vastare. -ing: depopulatio; vastatio.

Sköka: merĕtrix; prostibulum.

Sköld: scutum (aflång, stor s., för
romerska tunga fotfolket i allm., L. I. 43);
clipeus (rund s., som ursprungligen, enl.
L. l. c., fördes af det romerska,
harneskklädda fotfolket); parma (liten, rund s.,
fördes af det romerska rytteriet och lätta
fotfolket); pelta (grek. ord; p. war en aflång -
lunata - sköld, som bars af grekernes lätta
infanteri - οἱ πελτασταί); cetra (kort, spansk
s.; pelta haud dissimilis cetrae, L.);
ancīle (benämning på Saliernes helige s-r, L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free