- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
547-548

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sköldbärare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I. c. 20; Ov. Fast. III. 375 ff.);
wapensköld insigne; föra ngt i s-n in animo
habere, agitare, moliri alqd; bära afwog s.
mot sitt land contra patriam arma ferre;
patriae bellum inferre. -bärare:
armiger alicujus.

Sköldemärke: insigne nobilitatis
alicujus.

Sköldformig: in modum clipei formatus.
-mö: amazon. -padda: testūdo.

Skölja: lavare; alluere (moenia urbis a
mari alluuntur); colluere (öfwerskölja); s.
af, bort abluere (maculam), eluere (id.),
diluere; s. ned abluere; s. ren abluere,
eluere.

Skön, n. (= godtycke): arbitrium;
voluntas; sätta ngt i ngns s. arbitrio alicujus
permittere alqd, quid facere velit.

Skön, adj.: 1. i eg. mening (till utseende
och form): pulcher (i allm.: puer, puella,
urbs; agro bene culto nihil p-ius); -
formosus (wanl. blott om menniskor = fager,
wälbildad - f. puer, virgo; - nunc
f-issimus annus, Vg.); venustus (täck, dejelig -
figura); decōrus (smakfull, wacker);
concinnus (wäl proportionerad, täck - facies;
Samos, Hor.; ej om personer); bellus (nätt,
sirlig); amoenus (om klimat, trakter och
ställen - caelum amoenum, loca amoena);
laetus (= frodig, leende - laetae segetes);
speciosus (= ståtlig; genom sin skönhet i
ögonen fallande); honestus (ädelt skön -
caput Bacchi, Vg.; species, C.); s. dag dies
serenus, (candidus); s-t wäder bona,
serena tempestas; ngns sköna alicujus
puella, domina, amores. — 2. om konsten och
dess werk i allm.: pulcher (p-a oratio, p-um
carmen; det s-a pulchrum; pulchritudo);
elegans (de s-a konsterna artes elegantes l.
elegantiores, i motsats till artes
necessariae, operosae); venustus (intagande -
oratio, comoedia); suavis (s. carmen,
cantus). — 3. = ädel, hederlig, ärofull: pulcher
(p-um facinus, Sa., T. Ann. I. 8; p-um
est bene facere rei publicae, Sa.);
decōrus (dulce et decorum est pro patria
mori, Hor.); honestus (h-a certatio);
optimus (o-a hereditas traditur filiis rerum
gestarum gloria). — 4. = ljuflig,
förträfflig i allm.: suavis (Epicurus dicit se, si
in taurum Phalaridis conjectus esset,
dicturum esse: quam suave!, C.; s-e mari
magno jactantibus aequora ventis e terra
magnam alterius spectare ruinam, Lucr.
II. 1); dulcis (cibus, pomum); bonus,
optimus, praeclarus (oratio). — 5. ironiskt:
pulcher; praeclarus; egregius (praeclara
civitatis gubernatrix eloquentia). -het:
1. i abstr. mening: pulchritudo (i allm.:
corporis; virtutis; verborum); venustas
(fägring, täckhet: cum pulchritudinis duo
genera sint, quorum in altero venustas
sit, in altero dignitas, venustatem
muliebrem ducere debemus, dignitatem
virilem, C. de Off. I. 130); decor (fägring,
poet.); forma pulchra, egregia; wara
utmärkt för s. pulchritudine, formā
excellere; ett klimats, ett ställes s. amoenitas
caeli, loci; hyns s. coloris bonitas,
candor; dagens, wädrets s. diei, tempestatis
serenitas; föredragets s. orationis
pulchritudo, venustas (behag), ornatus
(prydlighet), concinnitas (symmetri; sirlighet);
versens s. versuum elegantia; diktens s.
carminis venustas, suavitas. — 2. a. om
person: formosa (femina, puella; tot milia
f-arum, Ppt.); wara en s. pulchritudine,
formā excellere. — b. ett ställes, ett
poems s-r: quae locus amoena, quae liber
praeclara, praeclarissima habet; lumina
et insignia carminis.

Skönja: 1. tr.: a. eg.: (oculis) cernere;
dispicere; videre (terram videre, s. land,
C. de Sen. § 71); så fin, att den ej kan s-s
med ögonen tam tenuis, ut in
conspectum non cadat, ut fugiat aciem (C. Tusc.
I. 50). — b. i pass. = inses: apparere,
intelligi. — 2. s. på ngt: rationem
habere, ducere alicujus rei; weta att s. på ngt
grato animo interpretari (si tanquam illi
ipsi acerbitatis alqd acciderit, angimur,
summam ejus felicitatem non satis grato
animo interpretamur, C. Brut. § 5).

Skönjbar: qui cerni potest.

Skönt: 1. eg. (adv.): (i allm.) pulchre
(ornatus - utrustad; ofta ss. utrop: pulchre,
bene, recte!, Hor.); belle (b. et festive,
ss. utrop, C. de Or. III. 101); sjunga s.
suaviter cantare; smaka s. jucundissime
sapere; det skall smaka s. quam juvabit -!
skönt säger Cicero praeclare, optime
Cicero - inquit l. ait. — 2. konjunktion =
Änskönt.

Skör: fragilis; friabilis.

Skörbjugg: stomacăce.

Skörd: messis (i abstr. och kollektiv
mening); frugum perceptio (i abstr. mening);
rik s. larga, benigna, magna, opima messis.

Skörda: 1. eg.: metere (eg. meja,
afhugga - tibi seris, tibi metis, Pt.; grandia
farra m., Cato); messim facere;
demetere (id.); percipere (hemta upp, berga). —
2. i oeg. uttryck: som man sår, får man s.
ut sementem feceris, ita metes (C.); s.
segerns frukter fructus victoriae percipere;
s. winst, bifall, beröm af ngt capere,
percipere lucrum, approbationem, laudem ex
alqa re; gratiam, existimationem,
invidiam (tacksamhet, anseende, blott afund)
colligere ex alqa re.

Skördand: messis.

Skördeman: messor. -månad: messis
Sextilis (Augustus). -tid: messis (ante
focum, si frigus erit, si messis, in
umbra, Vg.).

Sköre: fomes.

Skörhet: fragilitas.

Skörl: (en bergart): *scorlus.

Skörlefnad: vita libidinosa, meretricia.

Skört: lacinia (vestis); sinus = s. af en
wid klädning l. mantel; campestre,
subligaculum (= skambälte).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free