- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
581-582

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Småningom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Småningom: paulatim; sensim.

Smånätt: pusillus; bellus. -penningar:
nummuli. -sak: res parva, minuta,
exigua, levis; pl. minuta (quid m-a
colligimus?, C.), nugae; anse ngt för en s.
parvi ducere alqd, contemnere alqd.
-sinnad se Småaktig. -skog: virgultum. -stad:
oppidulum; municipium. -stadsaktig:
oppidanus; municipalis.

Smäck: 1. plaga; gifwa ngn en s. (på
truten) colăphum impingere alicui, os
caedere alicujus. — 2. lacinia.

Smäcka: caedere; verberare.

Smäda: maledicere alicui; maledictis,
conviciis incessere, lacerare, insectari,
onerare alqm.

Smädefull, Smädlig: contumeliosus,
ignominiosus; contumeliae, ignominiae,
dedecoris plenus; smädligt tal maledicta;
probra; verborum contumeliae.

Smädelse: maledictum (C. pro Mur. 13);
probrum; contumelia verborum;
convicium (till närwarande person); öfwerhopa
någon med s-r se Smäda.

Smädelysten: maledĭcus (C. l. c.; id.
Brut. 129 truculentus, asper, maledicus);
criminosus [homo acerbus, c. (förtalare),
C.; c. iambi, Hor.]; (niger, Hor. I. Sat.
IV. 81 ff. absentem qui rodit amicum,
qui non defendit alio culpante - hic
niger est, hunc tu, Romane, caveto); s.
person conviciator maledicus. -lystnad:
maledicendi, criminandi libido,
importunitas; linguae l. sermonis importunitas,
petulantia. -skrift: famosus libellus (T. Ann.
I. 72; procax scriptum, ibdm.).
-skrifware: scriptor maledicus, s. libellorum
famosorum.

Smädlig: se Smädefull.

Smäkta: tabescere (se Försmäkta);
contabescere; languescere. -ande:
(tabescens); languens, languescens; s. ögon,
blickar oculi languidi (putres, Hor. Carm.
I. 36).

Smälek: contumelia; dedecus; jfr Skymf.

Smäll: 1. ett slags ljud (afbrutet):
sonitus (t. ex. flagelli); plausus (manuum,
alarum); crepitus (dentium); poppysma,
cottăbus, stloppus (grekiska ord, se Lat.
Lex.); spricka med en s. displodi. — 2. =
(ljudeligt) slag: plaga; få sig en s. plagam
accipere; (plaudi); få s. (= stryk)
vapulare; gifwa ngn s. verberare, caedere alqm.

Smälla: 1. intr.: plaudere, sonare,
crepare; sonitum, plausum dare; s. med en
piska flagello sonare, insonare; s. med
tungan linguā poppysma edere; s. upp cum
sonitu aperiri l. patescere, recludi; s. i
tu displodi, cum fragore l. sonitu
rumpi; s. på ngn verberare, caedere aliqm
(flagello). — 2. tr.: plaudere (klappa),
verberare (prygla), caedere, ferire (slå) alqm;
s. ngn på kinden colăphum infligere alicui,
os alicujus pellere, verberare; s. igen
dörren januam cum sonitu claudere.

Smällkall: praefrigidus. -fet:
praepinguis. -kyss: osculum sonans.

Smälta: 1. intr.: a. absolut: liquescere,
liquefieri, tabescere (cera, nix); solvi
(upplösas); diffluere (förrinna); hatets is
s-te kring hans hjerta ejus animus mollitus,
misericordiā motus est. — b. s. bort:
deliquescere; diffluere; (diffugēre nives,
Hor.). — c. s. i hop: colliquescere; hans
förmögenhet har smält i hop pecunia, res
familiaris deminuta est. — d. s. i tårar in
lacrimas effundi. — 2. tr.: a. eg.:
liquefacere, (liquare); s. ned conflare. — b. s.
mat cibum coquere, concoquere,
conficere. — c. s. en oförrätt, förtret: injuriam,
contumeliam concoquere (C.; synonyma
uttryck äro: injuriam l. contumeliam
devorare, sorbere - swälja sin förtret); ferre,
perferre; (oblivisci). -ande (i oeg.
mening): mollis (sonus).

Smältbar: liquabilis; fusilis. -degel:
catinus. -hytta: officina aeraria. -ugn:
caminus (aerarius).

Smärre: minor, se Små.

Smärt: gracilis, tenuis.

Smärta, f.: dolor; själss., kroppslig s.
animi, corporis dolor; djup, bitter s.
gravis, acerbus d.; s-ns styng morsus
doloris; känna s. dolere; dolore affici,
condolescere (börja känna s.); laborare (a pede i
foten); förorsaka ngn s. dolore afficere alqm;
lindra s. d-m levare, lenire.

Smärta, v.: (blott om själssmärta och
med sakligt subjekt; wanl. impersonelt):
dolore afficere alqm; mordere alqm;
dolorem afferre alicui; alicui gravem,
acerbum esse; det s-r mig, att (staten ej mera
behöfwer oss) doleo (rempublicam nostra
opera jam non egere; jfr C. Brut. cap.
2); orättwisan s-de honom injuria eum
mordebat, pungebat; ”af twiflet smärtas”
(Wallin) dubitandi ancipiti cura sollicitari,
distrahi, cruciari. -ande: acerbus;
gravis (jfr Smärtsam).

Smärtfri: wara s. dolore carere.

Smärthet: gracilitas, tenuitas.

Smärtsam: acerbus, gravis; s. känsla
gravis sensus (C.); s. underättelse nuntius
acerbus; s. sjukdom morbus gravis
(cruciabilis, Pt.), asper; dö en s. död cum
cruciatu mori, vitam amittere. -samt:
acerbe, graviter; känna sig s. berörd graviter
moveri. -stillande: ad dolores leniendos,
sedandos aptus; (anody̆nus); quo
sedantur dolores.

Smör: butȳrum (grekiskt ord -; b.
barbararum gentium lautissimus cibus -, Pn.
H. N. XXVIII. 35). -blomster:
ranunculus.

Smörj: verbera (pl.); gifwa ngn s.
verberare alqm; få s. vapulare.

Smörja, v.: 1. eg.: ungere; inungere (s.
in); linere, illinere, collinere (smeta,
stryka); s. en wagn axem currūs perungere;
s. sina ögon inungere oculos collyrio. —
2. s. i hop ngt componere (librum);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free