Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Smörja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
confingere (mendacium); s. upp ngn
verberare, caedere alqm.
Smörja, f.: a. eg. unguen, unguentum;
axungia (wagnsmörja). — b. res inutilis,
vilis; särsk. = prat, snack: ineptiae;
gerrae.
Smörköp: pretium vilissimum; få ngt
för s. quam minimo emere alqd.
Snabb: velox, pernix (till sin natur, till
förmågan s.); celer, citus, concitatus (om
rörelser l. det som är i rörelse); den s-e
haren, s-e fötter lepus velox, pedes veloces;
s. gång, rörelse celer gradus, motus
concitatus celer (C. de Or. I. cap. 25); s.
fattningsgåfwa celere, acre ingenium; den
s-e tiden tempus fugax; ”snabb war, men
god deras (dagarnes) fart” anni celeres
cesserunt, at prospero cursu. -fotad:
velox (pedites; cum velocibus cursu
certare); cui pedes velociter moventur. -het:
velocitas; celeritas; pernicitas.
-seglande (fartyg): (navis celeris); celox; navis
actuaria.
Snabel: rostrum; proboscis (elephanti).
Snack: 1. förtroligt samtal: confabulatio;
sermo familiaris. — 2. = prat, dumt snack:
fabulae; gerrae.
Snacka: fabulari, confabulari.
Snacksam: loquax.
Snafwa: titubare; lapsare; labi; s. på
målet linguā, verbo titubare (C).
Snappa (bort): surripere; jfr Uppsnappa.
Snapphane: praedator; praedo.
Snar: (celer); properus (skyndsamt
inträffande); önska sig ett s-t slut properum
finem optare; med det s-ste quam primum;
propediem; jfr Snart.
Snara: laqueus; tendicula, pedica
(hwari fåglar fångas); sätta s. för ngn laqueos
ponere alicui.
Snarfyndig: qui celeri l. prompto,
acri ingenio, praesenti animo est l. utitur.
-het: celeritas ingenii; ingenium celere.
Snarka: stertere; rhonchissare (Pt.).
-ande, -ning: rhonchus.
Snarligen (gammaldags ord): mox; quam
primum; (cito; propere).
Snarsticken: acriculus; stomachosus;
morosus; (in iram praeceps).
Snart: mox; propediem; brevi (inom
kort); jam, jamjam (jam te premet nox -);
s. derefter non multo post; paulo post; så
s. (som), simul ac l. ensamt simul; sicut,
ubi, ut primum; så s. som möjligt quam
primum; huru s. quam mox; quando; s.
sagdt prope (p. divinitus; sapientia p.
singularis); fere (adest fere nemo, quin -;
eādem fere hora); tantum non (ad
portas hostes sunt); prope dicam.
Snartänkt se Snarfyndig.
Snask: cupediae, cupedia.
Snaska: ligurrire.
Snatta: suffurari; s. bort ngt surripere
alqd. -eri: levius furtum.
Snattra: gingrire, tetrinnire (om gäss
och ankor).
Sned: obliquus, limus (s. i förhållande
till ngt; syn. transversus twär); distortus,
pravus (= förwriden; i sig sned); s-a ögon
oculi distorti; s-e blickar limi oculi; på s.
oblique (ferri, C.); in obliquum; föra på
s. obliquare (velum ad ventos, Vg.);
transversum agere; wrida på s. = förwrida
distorquere; gå på s. in obliquum ferri,
transversum agi; praevaricari (se Lat.
Lex.); a (recto) spatio aberrare, deflectere.
Sneda: obliquare.
Snedbent: varus.
Snedd: på s-n in obliquum (sectus limes,
Ov.; in transversum på twären,
twärsöfwer).
Snedhalsad: limo l. distorto collo. -het:
obliquitas; för ögonens s. propter
distortos oculos.
Snedig: astutus; vafer.
Snedsprång: cursus obliquus l. in
obliquum; a spatio aberratio; praevaricatio;
i moralisk mening (äfwen) peccatum, fraus;
göra s. praevaricari (se Lat. Lex.);
(peccare est tanquam transcurrere lineas, C.);
a spatio, ab officio aberrare, deflectere;
peccare; fraude agere.
Snedt: oblique; gå s. öfwer gatan in
obliquum percurrere viam; s. emot belägen
ex obliquo oppositus; se s. på ngn, eg.:
limis oculis aspicere l. aspectare alqm; oeg.:
invidere alicui.
Snedögd: strabo; distortis oculis.
Snegla: limis oculis aspicere; s. på ngt,
s-ande uppfånga, uppfatta limis oculis
excipere, rapere alqd (Hor.).
Snibb: lacinia; extremitas.
Snickare: (faber) lignarius; scriniarius;
intestinarius (träsnidare).
Snickra: fabricari, caelare (e ligno).
Snicksack: fabulae; gerrae.
Snida: caelare; scalpere; sculpere.
Snidwerk: opus caelatum.
Snigel: limax; cochlea.
Sniken: avarus; cupidus; avidus; s.
efter slem winning turpilucricupidus (Pt.).
Snilla undan: surripere, suppilare.
Snille: 1. i abstr. mening: magnum
ingenium; magna vis ingenii; stort, lysande,
ojemförligt s. praeclarum, maximum,
divinum, singulare ingenium; summa ac
prope divina vis l. praestantia ingenii;
hafwa s. ingenio excellere, valere (i-o non
valet, arte valet, Ov.); stora s-n magna
ingenia (T. Hist. I. 1); skapande s.
ingenii fecunditas, feracitas quaedam (nihil
est feracius i-iis, C.). — 2. om personer:
magni ingenii l. magno, divino ingenio
praeditus homo; i plur. snillen = magnis
ingeniis praediti homines; (jfr Hor. Ep.
II. 2. 81). -bragd: praeclarum ingenii
facinus (Sa. Jug. 1). -foster: ingenii
alicujus monumentum; (praeclarum ingenii
opus, Qu. I. 1. 91). -gåfwor: (magnum)
ingenium; ingenii facultates; lysande s.
praeclarum ingenium, divinum ingenium;
(magna) praeclari ingenii vis;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
