- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
593-594

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sorgbetygelse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ngns s. dolorem alicujus movere,
excitare; dolore afficere alqm; göra ngn s.
dolori esse alicui; sollicitare, angere alqm,
animum alicujus; stilla, lindra s. levare,
lenire, mitigare, sedare aegritudinem
(dies levat aegritudinem tiden läker såren);
upprifwa ngns s. dolorem alicujus
refricare (C. de Or. II. 199), renovare (ibdm
III. 1); slå s-n bort dolorem ponere,
mittere; hängifwa sig åt s-n dolori se dedere,
tradere; hafwa många s-r doloribus,
molestiis, curis distringi; wara nedtryckt,
förtäras af s. aegritudine premi, confici,
consumi; swår, stor, bitter s. magnus, gravis,
acerbus dolor. — 2. konkret = sorglig
händelse: res acerba, luctuosa, gravis;
molestia; en s. har händt oss, det war en s. för
oss nobis hoc acerbum fuit, acerbe
accidit (jfr C. de Or. III. 8 fuit hoc
luctuosum suis, acerbum patriae, grave bonis
omnibus); han har haft många s-r multa
ei acerba acciderunt; wara sina föräldrars
s. parentibus dolori, doloris causam esse.
— II. särskildt: sorg öfwer anhörig persons
död: a. eg.: luctus (C. Tusc. I. § 30;
stultissimum est in luctu capillum sibi
evellere, quasi calvitio maeror levetur, ibdm
III. 62); frisk, färsk s. recens luctus;
gammal s. inveteratus luctus; få sorg in
luctum incidere; necessarium hominem
morte amittere; det är s. i huset funesta
domus est; hafwa s. in luctu esse; domum
funestam habere. — b. = sorgdrägt och
hwad dertill hör: (squalor); lugŭbris
vestis, habitus; anlägga, bortlägga s. vestem
lugubrem sumere, ponere; hafwa s. in
luctu ac squalore esse.

Sorgbetygelse: doloris officiosa
significatio; göra sin s. hos ngn significare,
testificari se alicujus dolore dolere,
commoveri. -bref: literae funestae, funeris
nuntiae, quibus mors alicujus
significatur, nuntiatur. -bunden: tristis; maestus.
-bundenhet: tristitia; maestitia. -drägt:
lugŭbris vestitus; vestis atra, pulla; jfr
Sorg II. 2. b.

Sorgebarn: filius (filia), qui (quae)
parentibus dolori est. -hus: funesta
domus. -musik: cantus l. concentus
lugubris, funĕbris. -qwäde: carmen funĕbre;
epicedīum. -spel: tragoedia (jfr Lat. Lex.).
-spelsförfattare: tragoediarum scriptor;
tragoedus. -sång: cantus lugubris.

Sorgfri: curarum expers; curis vacuus,
liber; securus; lefwa ett s-t lif vitam
curis vacuam (sine curis) degere, ofta =
quod ad vitae usus suppeditet,
(cumulatum) habere. -frihet: securitas (caput
est ad bene vivendum securitas, C. de
Am.); curarum vacuitas. -full: curis
oppressus; maestus; anxius; ett s-t bröst har
ingen ledig tunga cui animus curis
oppressus est, non est soluta lingua. -fällig:
diligens; accuratus (educatio, scriptor,
scriptio, C.). -fällighet: diligentia;
accuratio; magna cura; bristande s.
negligentia; incuria. -fälligt: diligenter;
accurate.

Sorglig: (i allm.) tristis; acerbus
(smärtsam, bitter, grämande); gravis (tung, hård);
molestus (förtretlig); luctuosus (wanl. med
särskildt afseende på familjeförluster);
miserabilis, miserandus (ömklig, bedröflig);
miser; ett s-t lif vita tristis, misera; s.
händelse gravis, acerbus casus; ett s-t tillfälle
tempus triste, luctuosum; s-t dödsfall
acerbum funus. -het: tristitia, acerbitas
(rei, casus).

Sorglös: 1. i allm. securus (mollia
securae peragebant otia gentes, Ov.);
curis vacuus; curis expeditus (Hor.). — 2.
i tadlande mening = wårdslös: socors;
incuriosus; (negligens). -löshet: securitas
(non est diis curae s. nostra, est ultio,
T.); socordia; negligentia. -löst: 1.
secure; sine curis. — 2. socorditer;
incuriose; negligenter.

Sorgsen: maestus; tristis; animi aeger;
(anxius ängslig, sollicitus bekymrad);
något s. tristiculus; gå s. tristem esse;
maerere; s. min vultus tristis. -het:
maestitia, tristitia; aegritudo.

Sork: sorex.

Sorl: strepitus (hominum, fori, fluvii);
murmur (vulgi; maris).

Sorla: strepere; murmurare.

Sort: genus (jfr Slag).

Sortera: digerere; in classes digerere;
disponere; generatim componere.

I. Sot: morbus; söka bot der man
tagit sot malum ponere l. finire, ubi
conceptum est initio (Phaedr. I. 18).

II. Sot: fulīgo.

I. Sota: sota för = umgälla: poenas
dare (alicujus rei); plecti (re).

II. Sota: a. fuligine inquinare. — b.
fuliginem abstergere; fuligine purgare
(caminum).

Sotdö: morbo perire, absumi; (morbus
absumit alqm).

Sotig: fuliginosus.

Sotsäng: ligga på s-n desperatum
jacere; dubia aut nulla spe vitam trahere;
det blir hans s. ejus salus desperata est.

Spad: decoctum; jusculum.

Spade: ligo; pala; rutrum.

Spak: mansuetus; mansuefactus;
facilis (ad regendum, utendum; equos
domitoribus uti solemus, ut iis facilioribus
uti possimus, C.); mollis; (lenis, mitis,
placidus); göra ngn s. ferocitatem,
ferocem animum alicujus domare,
comprimere, mollire. -färdig: placidus, lenis.

Spalt: pagina dimidia, in longitudinem
divisa.

Spana: s. efter vestīgare, quaerere; s.
upp, ut investigare, indāgare alqd. -ing:
vestigatio, inquisitio; få s. på ngt
investigare, (vestigiis) reperire, invenire alqd;
hafwa s. på exploratum habere; nosse,
scire; jfr Efterspaning.

Spann: 1. = ämbar: hama, situla. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free