Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Språkwetenskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
operam dare; jfr Studium. -wetenskap:
linguae l. linguarum (literarum) scientia
(i subjektiv mening), ars (i objektiv mening);
studium linguarum, quod vocatur glottice
(Schleicher).
Språng: cursus (lopp); saltus (hopp); stå
på s. att göra ngt alqd facturum esse, alqd
facere cogitare; in eo est, ut faciat alqd;
göra ett s. i bewisningen in ratione
concludenda, in docendo l. argumentando
praetermittere alqd, rem necessariam
praetermittere.
Spräcka: rumpere, frangere; findere; jfr
Spränga, Klyfwa.
Spräcklig: varius; maculosus (lynx, Vg.);
maculis interstinctus l. distinctus.
Spränga: 1. tr.: frangere, perfringere,
effringere, refringere; rumpere,
perrumpere; revellere, pervellere, evellere;
disjicere; s. sten lapides rumpere (aceto),
diffringere; (displodere); s. en port portam
effringere, perfringere, refringere,
revellere et cet.; s. en slagordning aciem
perrumpere, perfringere; s. ett parti, en
komplott globum consensionis (Nep.)
disjicere; s. sig wäg viam rumpere, vi facere (fit
via vi, rumpunt aditus, Vg.); s. sig (med
mat) cibo ventrem distendere, differcire.
— 2. intr.: s. fram procurrere, prosilire;
s. öfwer ngt transsilire, transcurrere.
Spränglärd: doctus et copiosus;
doctrinā, multarum rerum copiā abundans.
Sprätt: homo elegans, nitidus (C. Cat.
II. § 22; Hor. Ep. I. 7. 83), bellus,
delicatus.
Sprätta, v. 2.: a. eg.: spargere,
dispergere, disjicere; s. med foten o. d. pedem
agitare, jactare; pede radere terram. —
b. nitidum incedere, spatiari; se jactare,
ostentare.
Sprätta, v. 1 och 2.: s. upp, af dissuere,
resuere.
Sprätthök: homo bellus, nitidus.
Spröd: 1. eg.: durus et fragilis (icke
böjlig l. smidig). — 2. oeg.: asper;
intractabilis.
Spröt: rostrum.
Spy: vomere; ructare; s. ut, upp
evomere, eructare.
Spyfluga: musca vomitoria.
Spå: divinare, vaticinari, divinum esse,
hariolari (= hafwa spådomsande, kunna spå);
spå att ngt skall ske = praesentire,
praesagire (ana, hafwa förkänsla af), augurari;
praedicere, canere (= förutsäga); jag spår
att mens auguratur, videor mihi
praevidere l. videre -; spå af ngt ex alqa re
augurari, divinare -; låta spå sig af ngn
hariolum l. vatem consulere, adire; -
menniskan spår, men Gud rår (homo
auguratur, dominatur Deus); eventus
auguriorum in Dei potestate est; spå för
penningar quaestus causa hariolari. — 2. om
saker = båda, betyda: portendere,
ostendere, significare.
Spådom: 1. ss. handling (l. förmåga):
divinatio, praedictio, vaticinatio,
praesensio, praesagitio (C. de Div. I. 1. 4. 9);
slag af s. genus divinandi l. divinationis
(ibdm 10, 11); s. af inelfwor extispicium;
s. af tecken på himlen, fåglars läte m. m.
auguratio; augurium. — 2. ss. enskild aning l.
förutsägelse: praedictum; vaticinium (Pn.);
augurium, auspicium (eg. på grund af
tecknatydning, l. c. 25 ff.); praesagium (T. Ann.
VI. 20); vaticinatio; s-n slog in evenit
praedictum l. id quod praedictum erat (C. l.
c. § 24); res l. eventus comprobavit
praedictionem (l. c. 50). -domsande,
-domsförmåga, -domsgåfwa: divinatio (versatur
quaedam inter homines divinatio, quam
graeci μαντικὴν appellant, id est
praesensio ac scientia rerum futurarum, C. de
Div. I. 1). -domskonst: divinatio; ars
divinandi; divinitas (L.); augurium,
augurandi scientia = tecknatydarekonst (jfr
Spådom); haruspicina (konst att spå ur
offerdjurs inelfwor).
Spåkäring: hariŏla; divina; conjectrix
(drömtyderska); saga. -man: hariŏlus;
(Chaldaeus); vates; divinus (L. I. 30); conjector
(drömtydare); augur, auspex (jfr
Spådomskonst; C. de Div. I. 132).
Spån: assula; ramentum; schidia;
scandulae; quisquiliae; oeg. ett spån, dum som
ett s. ɔ: quisquiliae; jfr Fnasker.
Spånad: lanificium (eg. ullspånad); fin,
grof s. filum tenue, crassum; lifnära sig
med s. colo vitam tolerare.
Spång: ponticulus; pons.
Spånhatt: causia ex assulis texta. -tak:
tectum scandulare; scandulae.
Spåqwinna se Spåkäring.
Spår: vestigium (s. af fötter l. andra
föremål - pedum, rotae, totius corporis); s.
i sanden vestigia in pulvere; s. på marken
vestigia humi pressa, fixa, humo
impressa; sätta, göra s. vestigia facere, ponere,
premere, figere alicubi; lemna s. efter sig,
efter sin werksamhet vestigia sui, industriae
suae relinquere; följa ngns s. vestigia
alicujus sequi, (premere), persequi,
subsequi; följa ngn i s-n vestigiis alqm sequi,
v-iis alicujus instare, insistere; utplåna
(tillsopa) s-n af ngt v-ia rei delere; komma
ngn på s-n vestigia alicujus, alqm,
alicujus consilia o. d. deprehendere; förlora s-n
af ngn vestigia non jam notare, cernere,
videre (posse); det finnes ej s. härtill ejus
rei vestigium non apparet, non exstat;
ne vestigium quidem relictum est (nihil
est in eo moderatum, nihil pudens -
intet s. af hofsamhet l. rättskänsla; nulla est
in eo pudoris aut moderationis
significatio, suspicio; jfr Skymt, Tillstymmelse; C.
de Off. I. 56; de Am. 19).
Spåra: vestigia alicujus, alicujus rei
notare, deprehendere, cernere; alqm, alqd
vestigare; jfr Uppspåra.
Spårhund: canis venaticus, (sagax).
-löst: han är s. förswunnen ejus ne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
