Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sticka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exstare; eminere; jfr Framsticka. — c. s. upp:
exstare; om wäxter: provenire; prodire;
exire. — d. s. ut: exstare; prostare.
Sticka, f.: assula; lignum.
Sticka, v. 1.: 1. acu pingere (brodera).
— 2. s. med strumpstickor: nectere.
Stickande: acer (dolor); s. ord aculei
verborum; dicteria, dicta.
Stickelbär se Krusbär.
Sticken: 1. morosus; iracundus;
acriculus. — 2. (sällan) = stött: subiratus;
offensus. -het: iracundia, morositas.
Stickeri: pictura; opus plumarium (jfr
Marquardt V. 2. 46, 86).
Stickling se Sättqwist.
Stickord: dicterium; aculeus verborum;
cavilla, -lum.
Stift: 1. stilus (skrifstift). — 2. (kyrkligt
distrikt) *dioecēsis.
Stifta: constituere, instituere, condere
(rempublicam, civitatem, scholam);
serere (instituta, remp., C. Tusc. I. § 31);
reperire; comparare (L. III. 9); s. lag legem
sancire, constituere (C. de Off. II. c. 12;
de Am. 40); legem jubere (populus),
sciscere (plebs), dare, scribere (om en
lagstiftare); s. en filosofisk skola scholam
condere, disciplinam instituere, invenire;
(auctorem, principem esse, fieri scholae);
s. förbund, giftermål societatem, nuptias
conciliare, jungere, amicitiam jungere,
conjugare (a-m conjugavit morum
similitudo, C.); s. fred pacem conciliare,
componere, facere; s. en kassa, ett stipendium
pecuniam legare ad rem l. usum alqm;
s. oenighet, ondt discordiam serere, malum
creare, efficere; causam fieri alicujus rei.
-are: conditor (imperii - rikes; scholae;
legum, C.); auctor (jfr L. I. 42);
princeps (scholae, sectae, Stoicorum);
inventor (disciplinae - systems); qui constituit,
instituit, condit; lagens s. qui legem
dedit, scripsit (tulit, föreslagit). -else:
constitutio, institutio (i abstrakt mening);
institutum (inrättning i konkret mening);
legatum (= testamentarisk disposition); göra
en from s. ad pauperes sustentandos
pecuniam legare. -elseurkund: literae,
quibus constituitur, legatur alqd.
Stig: semita; callis; (via).
Stiga: I. = taga steg, träda, gå i allm.,
nästan blott tillsammans med prepositioner:
1. s. af: descendere (ex equo). — 2. s. fram:
progredi; prodire. — 3. s. in: introire,
ingredi, intrare, introgredi; s. i land
egredi (e nave). — 4. s. ned: descendere.
— 5. s. om bord: navem conscendere,
ascendere. — 6. s. på: progredi; intrare;
incedere; s. på hästen equum ascendere;
s. på talarestolen in rostra ascendere; s.
på koturnen cothurno insurgere. — 7. s.
upp: surgere (mane - om morgonen);
ascendere; s. upp på hästen equum
conscendere; s. åter upp resurgere; s. upp för ngns
tankar animo alicujus surgere (Vg.),
obversari, occurrere; in mentem venire. —
8. s. ut: egredi (domo); exire. — 9. s.
öfwer: transire, transgredi (flumen),
transscendere; s. öfwer sina bräddar ripas
exsuperare; supra ripas effundi; redundare,
exundare; jfr Öfwerstiga. — II. absolut =
höja sig: 1. eg.: surgere; attolli;
accrescere; wattnet, floden s-r aqua attollitur,
accrescit; bubblan s-r sursum l. sublime
fertur, volat; tårar s. honom i ögonen oculis
lacrimae suffunduntur, oboriuntur; hettan,
winet s-r åt hufwudet fervor accedit
capiti; vino incalescit caput. — 2. oeg.:
augeri; cresci; prisen s. pretia augentur,
accenduntur; pretiis additur; s. i pris
pluris venire; carius fieri; hettan s-r calor
augetur; bildningen s-r eruditio augetur;
s. till wärdigheter ad honores ascendere,
(surgere), evehi; s. i rang dignitate
augeri; s. i anseende auctoritate augeri;
pluris fieri (incipere, coeptum esse). -ande,
adj.: crescens, augescens. -ande, subst.:
(Stiga II.): auctus; incrementum; flodens
s. och fallande fluminis fluxus et refluxus,
accessus et recessus; prisens s. pretiorum
incrementa; wara i s. crescere, augeri.
Stigbygel: *stapĕda.
Stil: 1. = handskrift (piktur): manus
alicujus; litera (C. ad Att. VII. 2 prope
accedebat ad similitudinem literae tuae);
wacker, prydlig s. scriptura (literae)
elegans, nitida. — 2. = typ (i
boktryckerikonsten): forma; litera; typus. — 3. =
skrifsätt med afseende på tankarnes uttryck i allm.,
sätt att uttrycka sig: scribendi, dicendi,
orationis genus, (forma); scriptura (Ter.);
ratio orationis (C. de Or. III. 30); forma,
figura dicendi (34); hög, enkel, jemn s.
grande, tenue, medium l. temperatum
dicendi genus (C. Or. cap. 3 ff.; de Or. II. 92
ff.); rik, mager s. copiosa, exilis ratio. —
4. = konststil, konstart i allm.: ratio, genus,
forma (artis); rå s. forma quaedam
(artis) rudis et incondita. — 5. pregnant =
form öfwer hufwud, smak: elegantia; det är
s. i hans konstwerk ejus signa arte l.
elegantia excellunt. — 6. se Tideräkning. -art
se Stil 3, 4. -gjutare: formarum fusor.
Stilisera: concipere verbis alqd l.
verba alicujus rei; scribere, conscribere; jfr
Affatta.
Stilist: scriptor; god, smakfull s. bonus,
elegans scriptor; swensk s. qui lingua
suecana bene utitur. -istik: scribendi
praecepta. -istisk: qui ad scribendi
exercitationem pertinet.
Stilkast: arca formarum.
Stilla, adj.: 1. ss. attribut: placidus;
lenis; tranquillus; quietus; placatus; s.
wäder lenis ventus (C.); s. flöden lenia
stagna (L. I. 4), undae placidae, tranquillae;
(flumen incredibili lenitate, Cs.); s. fred
placida pax (Vg.); s. sömn, hwila somnus
placidus, quies placatissima (C. Tusc. I.
97); s. död mors placida; s. lynne, wäsende
placidum ingenium; mores sedati,
tranquilli, compositi, demissi (anspråkslöst);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
