Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Ställa sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
s. (ɔ: sätta) upp en här exercitum parare,
comparare, colligere; conducere (wärfwa);
s. upp exempel, bewis exempla, argumenta
ponere, afferre, proferre; s. upp ett
påstående dicere, decernere, contendere (yrka)
alqd; s. upp en fordran postulare; s. upp ett
förslag rationem exponere; s. upp wilkor
condiciones ponere, proponere, ferre,
statuere; s. upp ett ämne, en fråga rem ad
disputandum, quaestionem (alqd, de quo
audire l. disputari velit) ponere. — 18. s.
ut: exponere; proponere (tabulam domi
p., C.). — 19. s. öfwer: anteponere alqm
alicui; jfr Föredraga.
Ställa sig: 1. eg.: consistere, sistere
alqo loco; locum capere; s. sig upp ordine
consistere; disponi; s. sig på händerna
manibus consistere. — 2. med predikativ:
simulare, fingere se - esse (t. ex. aegrum
s. sig sjuk); velle videri se esse. — 3. s.
sig wäl l. illa: bene, male se gerere; s. sig
wäl med ngn ad alicujus voluntatem se
fingere, accommodare; animum alicujus
sibi conciliare. — 4. s. sig in hos ngn: in
familiaritatem alicujus se insinuare;
alicui insinuare. — 5. s. sig till -: a. jfr
Inställa sig. — b. till efterrättelse: parere,
obtemperare.
Ställe: 1. i allm.: (= plats, rum, punkt):
locus; sedes; röra från s-t loco, sede sua
movere; på rätt s. loco; suo loco; (in loco);
- (hafwa hjertat på rätta s-t animo constare;
praesenti animo uti et constantia); här
är ej s-t att omtala det ista commemorare
non hujus loci est; hic locus non est, ut
commemorem (C. Tusc. IV. 1); på stället
= a. i personlig närwaro: praesentem (t.
ex. cognoscere alqd); komma till ort och
s. in rem praesentem venire. — b. = på
fläcken, strax: e vestigio; statim; illico. —
2. i ngns s., i s-t för ngn: loco alicujus; pro
alqo; sätta i ngns s. alicui, in locum
alicujus sufficere, substituere alqm; wara i
ngns s. alicujus vicibus fungi, vicarium
esse; wara ngn i faders s. patris loco esse
alicui; upptaga i barns s. filii loco l.
filium (såsom son) adoptare alqm; sätta sig i
en annans s. fingere, qui alter sit, eum
se esse; jag wille ej wara i hans s. nolim
me illum esse; kalla ngn Aristides i s-t för
Lysimachus A. qui est, eum nominare
Lysimachum (C. de Sen. § 21); i s-t för att
swara wisade han ärren på sitt bröst verbo
non respondens cicatrices adversas
ostendit; i s-t för att få plundra andras fält
sågo de sitt land blifwa krigets skådeplats pro
eo, ut ex alieno agro raperent
agerentque, suas terras sedem belli esse
videbant (L. XXII. 1. 2); i s-t för att, som han
kunnat, neka bekände han allt cum posset
infitiari, confessus est (C. Cat. III.; id.
leg. Agr. III. c. 2.); i s-t för att han
borde hafwa wördat honom som en far,
öfwerhopade han honom med smädelser quem
patris loco revereri debuisset, eum
contumeliis oneravit (jfr C. de Am. § 90
peccasse se non anguntur, objurgari
moleste ferunt, quod contra oportebat - i st. för
att de borde - delicto dolere, correctione
gaudere; de Sen. 84). — 3. s. i geografisk
mening: locus (pl. loci och loca); ett
wackert s. locus amoenus; s-ts läge situs loci;
ett (litet) s. på landet (villa); rusculum.
— 4. s. i en skrift l. ett tal: locus, caput;
dock båda orden mera om ett stycke l. ett
moment af sjelfwa ämnets sammanhang, än om
orden, uttrycken såsom sådana; om de senare
nyttjas verba, versus, exempla (citat) l.
pronomina l. adjectiv i neutr.: t. ex. han
uppläste många förträffliga s-n ur
Demosthenes’ tal multa ex orationibus
Demostheni praeclare scripta pronuntiabat (C.
de Or. I. 88); det sköna s-t i Aeneiden, der
Dido i sina sista stunder tilltalar solen och
Juno suavissimi Aeneidis versus, quibus
Dido moriens Solem et Junonem
alloquitur; ur Crassi tal sammanstälde han i
politiskt hänseende alldeles motsatta s-n ex
orationibus Crassi contraria inter sese de
republica capita contulit (C. de Or. II.
223).
Ställande: positio, collocatio, för öfrigt
med satser, t. ex. yrka på någons s. till
answar - ut ratio reposcatur ab alqo.
Ställning: I. i abstrakt mening = det sätt
hwarpå ngt är stäldt l. står: 1. i allm.:
positio; collocatio; situs (läge); ordens s. i
satsen verborum collocatio. — 2. en
lefwande kropps ställning: status; (habitus);
kroppens rörelse och s. motus statusque
corporis; upprätt s. status erectus; Gud har
gifwit de öfriga djuren en framåtlutande,
men menniskan en upprätt s. Deus cum
pecudes projecisset (ad pastum), hominem
erexit (C. de Legg. I. 26; Ov. Met. I. 84
ff.); hotfull s. minax status; intaga en s.
esse in statu alqo; förändra s. statum
commutare; afbildas i en s. statu alqo fingi;
rubba ngn från hans s. de statu l. gradu
dejicere, demovere alqm. — 3. = den
plats ngn intager, i förhållande till en annan,
särskildt om härars s.: locus; intaga,
innehafwa en s. locum capere, habere; intaga
en fast s. loca munita tenere; fördrifwa
fienden ur hans s-r hostem ex praesidiis
deturbare. — 4. oeg. = a. tillstånd,
belägenhet: status; condicio; locus; res (pl.);
fortuna; intaga en hög s. i samhället altum
dignitatis gradum, amplissimum civitatis
locum tenere; häfda sin s. statum, locum,
dignitatem tueri; sakernas s. rerum status,
condicio; i sakernas nu warande s. ut nunc
sunt res; olycklig, lycklig, förtwiflad s.
bonae, malae, desperatae res; befinna sig i
en swår s. in rebus afflictis, in magna
rerum difficultate versari; rerum angustiis
premi; ngns ekonomiska s. rei familiaris
condicio; fortunae alicujus; hurudan är
s-n? quo loco res est?; förbättra sin s.
fortunam suam corrigere, emendare,
meliorem reddere l. facere; förswåra ngns s.
alicujus fortunam, condicionem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
