Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Under ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
in pace, in bello (L. I. 15; vel pace vel
bello clarum fieri licet, Sa.); u. krig tiga
lagarne silent inter arma leges; u.
brinnande, pågående krig furente, ardente,
manente bello; u. hela sjukdomen per omnes
morbi dies (T. Ann. IV. 8); u.
rättegången in judicio; dum causa agitur in foro,
dum lis est in judicio; wara u. rättegång
judicium habere; reum esse; u. måltiden
inter coenam; u. (i) min tid, min barndom
meā memoriā; me puero; u. Tiberii
regering imperante Tiberio; sub Tiberio
(gnarus sub Nerone temporum -, T. Agric.
6); u. hela sin regeringstid per omne
imperii l. regni tempus (L. I. 21); u. sådana
förhållanden (in) tali tempore; in tali
negotio; (haec l. quae cum ita sint -); u.
gynsamma förebud bona avi; faustis
ominibus; u. det wackraste månsken splendente
luna; u. lugnt wäder, under storm in
tranquillo; hieme; adversa tempestate; u.
hand subinde; u. flöjtspel sub cantu tibiae;
sonante tibia; följa hem u. bifallsrop, u.
musik cum favore et laudibus, votis (Vg.),
cum cantu domum prosequi (L.); u. det
(att) dum (dum haec geruntur; d.
loquimur, fugit aetas); cum, med konjunktiv i
uttryck icke för tid, utan för motsats l.
medgifwande: u. det Numa älskat freden, sökte
Tullus krig cum Numa pacem amasset,
Tullus bellum quaesivit l. N. pacis
amantissimus fuit, Tullus b. q.; u. wilkor att
ea condicione (sub c., L.), ea lege, ut -;
u. äktenskapslöfte promisso conjugio.
Under: n.: 1. i allm.: res mira, miranda,
mirabilis; miraculum (Hor. A. P. 144);
ett u. af lärdom mirabili quadam
doctrinae copia instructus; det är ett u., att han
ännu lefwer mirandum est l. quis non
miretur illum etiamnum vivere?; det är
intet u. mininime mirum est (si ista res
adhuc nostra lingua non illustrata est,
C. de Or. II. § 55); haudquaquam
mirandum est (esse in te tantam dicendi
vel vim vel suavitatem, l. c. III. § 82);
u. öfwer alla u. o rem maxime
admirabilem! — 2. = järtecken, förebud: portentum
(Crasso p-i simile visum est posse
oratorem causae obesse, l. c. II. 298);
prodigium (habita res, ut erat, p-ii loco,
L.); monstrum; ostentum.
Underafdelning, -art: pars, membrum,
i motsats till genus såsom hufwudafdelning,
slag, C. de Or. I. § 189-90.
Underbar: miraculi similis; mirus;
mirabilis; admirabilis (så wäl beundranswärd
som paradox); (non verisimilis). -barhet:
admirabilitas. -bart: mirum in modum;
mirabiliter; mirifice (synnerligen).
Underbefäl: (duces inferiores);
centuriones.
Underbinda: subligare.
Underblåsa: sufflare, (animā) suscitare;
u. hatet, missnöjet odia, invidiam furtim
instigare, criminationibus occultis
suscitare, alere.
Underbygd: wäl u. liberalibus studiis
imbutus, instructus, praeparatus; iis
artibus instructus, quas qui combibit ad
majora paratior venit (C. de Fin. III. c. 3),
quibus puerorum ingenia ad
humanitatem fingi solent. -bygga: substruere.
-byggnad: 1. eg.: substructio. — 2. oeg.:
eruditio (doctrina) liberalis l. libero
(viro) digna (C. de Or. I. § 17); puerilis
institutionis rudimenta l. fundamenta,
incunabula; sakna u. non satis instructum
esse liberalibus artibus l. iis artibus,
quibus pueri ad humanitatem fingi solent;
som har (wetenskaplig) u. artibus
liberalibus, literis imbutus, tinctus (l. c. II. §
85; puer didicit, quod discendum fuit, III.
87).
Underdomare: inferior judex.
Underdånig: ad obsequium paratus;
obsequiosus (Pt.); submissus; demissus; ofta
med bibetydelse af fjäsk, kryperi: servilis;
u-ste tjenare minister (servus) fidelissimus,
observantissimus (jfr Hörsam); wara ngn
u. alicui parere, obnoxium, addictum
esse; in alicujus potestate esse; alicui se
dare; u-a böner preces supplices,
demissae; u-a åtbörder adulatio. -dånighet:
obsequium; modestia; i u. ea, qua par est,
observantia. -dånigt: demisse; summisse;
suppliciter.
Underförstå: audire; intelligere; simul
audire (Qu. VIII. 5. 12; IX. 3. 5); tacite l.
cogitatione addere; (simul) cogitare;
audiri l. cogitari velle (om författaren l.
talaren.).
Undergifwa sig: subjicere, submittere,
dedere se alicui; honom - Gud - har jag
mig u-it illi - me totum dedi l. tradidi.
-gifwen: summissus; (modestus); patiens;
demissus; u. Guds wilja Deo deditus;
in Dei voluntate acquiescens; u-t sinne
animus summissus, patiens. -gifwenhet:
patientia; summissus animus; modestia.
-gifwet: patienter; summisse.
Undergräfwa: 1. eg.: suffodere; subruere.
— 2. oeg.: = labefactare, evertere,
subvertere; sensim minuere, frangere;
carpere; med u-d helsa valetudine imminuta,
fracta; imminutis viribus.
Undergå: pati, subire alqd; affici (alqa
re); ofta med ett ensamt passivt verb: u.
straff poenā affici, poenam subire; u.
kirurgisk operation (a medico) secari, uri;
u. skymflig behandling indigne,
contumeliose tractari, vexari; contumeliis affici;
u. examen examinari; u. förändring mutari.
-gång: interitus; pernicies; exitium;
wara nära sin u. non procul ab interitu
abesse.
Undergörande: qui miracula efficit.
Underhafwande: 1. i allm.: subjectus;
alicujus imperio l. potestati subjectus;
inferior (in i-es crudelis, in superiores
contumax, C.). — 2. underordnad tjensteman:
minister (imperii alicujus, C. ad Qu. Fr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
