Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Uteblifwande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
solitus eras, C. l. c.); fallere (alqm - för
ngn); u. från rättegång vadimonium
deserere, non obire; non sistere. — 2. om sak:
non venire, non afferri; non reddi;
abesse; posten har u-it nullae allatae literae
sunt (non venit tabellarius); lönen har u-it
merces reddita non est; straffet u-r icke
poena certa est, culpam sequitur.
-blifwande: absentia; anföra skäl för sitt u.
causas, cur abfuerit, afferre.
Utefter: secundum.
Uteglömma: oblivisci; oblivione
praetermittere, omittere.
Utegor: ager (a villa remotus), pascuus;
saltus.
Utelemna: omittere; mittere (ambages);
praetermittere. -lemnande: praetermissio.
-sluta: 1. med personligt subjekt: excludere
(domo, civitate, societate, possessione,
honoribus, ab hereditate); praecludere;
exterminare (e civitate, ex hominum
communitate); eximere (e numero); omittere,
praetermittere (= utelemna); excipere
(undantaga); ejicere, movere (senatu);
interdicere alicui bonis (från förwaltning af sin
egendom); wara u-en från andel i ngt
alicujus rei expertem, exsortem esse. — 2. med
sakligt subjekt = upphäfwa, göra omöjlig,
wara oförenlig med: tollere; non posse
simul (in eodem homine) esse (non potest
in eodem homine sapientia et libido esse;
non cadit in sapientem libido; libidine
dominante temperantiae locus esse non
potest, C. de Sen. 41); non recipere (non
recipit conjunctionem - voluptatis -
honestas, aspernatur, repellit, C. de Off. III.
119); det ena u-r det andra utrumque
simul esse, verum esse non potest.
-slutande, n.: exclusio; praetermissio; med u.
af allt obehöfligt omnibus praetermissis,
quae ad rem non opus sunt l. pertinent.
-slutande, adj.: u. rätt, privilegium jus
praecipuum; arbitrium; han har u. rätt ei soli
jus est -, licet. -slutande, adv.: solum l.
med adj. solus, unus; u. egna sig åt
filosofien omnibus omissis (uni) philosophiae
se totum dare. -stå: in fenore collocatum
esse; u-nde penningar, fordringar pecunia
in fenore collocata, posita, occupata
(dives agris, dives positis in fenore
nummis, Hor.). -stänga: excludere,
praecludere, prohibere aditu, re, a re (jfr
Utesluta).
Utfall: 1. eg.: excidium, prolapsus. —
2. syn. med anfall: a. härs u.: excursus, -io
(= infall på fiendes område); eruptio (ex
urbe); göra ett u. (portis) erumpere; göra
u. på fiendernes område in agrum hostilem
excurrere, incurrere. — b. en fäktandes u.:
petitio; ictus. — c. u. i ord: impetus;
insectatio; cavillatio (hånande u.); göra u. på,
mot ngn invehi in alqm; verbis insectari;
impetum facere in alqm. — 3. = utgång:
eventus. -falla: 1. eg.: excidere;
procidere. — 2. lott u-r: sors excidit;
penningar, löner u-a (excidunt), expenduntur. —
3. en flod u-r: exit, erumpit; defluit,
influit in mare, in fluvium; Lahn u-r i Rhen
in Rhenum influit, Rheno miscetur
Logana. — 4. = aflöpa, se Falla ut, d.
Utfara: u. mot ngn invehi in alqm,
verbis insectari alqm.
Utfattig: inops; nudus; omnium rerum
egens; omnibus fortunis spoliatus,
exhaustus; blifwa u. ad egestatem, ad
mendicitatem, ad inopiam redigi.
Utfinna: invenire, excogitare, expedire
(consilium, rationem).
Utflyga: evolare. -flygt: 1. = liten
utfärd: brevis egressus; göra en u. på landet
rus evolare (tanquam e nido, C.). — 2.
u. från ämnet: declinatio, digressio,
digressus, egressio a re proposita; göra en
u. från ämnet a re proposita declinare,
digredi, egredi, delabi, aberrare.
Utflyta: effluere.
Utflytta: 1. intr.: emigrare, demigrare.
— 2. tr.: transferre.
Utflöde: effluvium, profluvium.
Utfodra: pabulo pascere.
Utfordra: ad pugnam, ad certamen
provocare, lacessere; u-nde min vultus
lacessentis.
Utforska: explorare, indagare,
investigare, eruere; söka u. quaerere, exquirere,
vestigare; u. ngns tänkesätt quid sentiat,
explorare.
Utfundera: cogitatione assequi.
Utfylla: explere; supplere.
Utfärd: 1. egressus; breve iter, brevis
peregrinatio. — 2. funus. -färda: u. en
skrifwelse epistolam dare, mittere; u.
befallning edicere; u. ett påbud, att - edictum
conscribere, edicere, edicto monere
populum, milites, ut, ne -.
Utfästa: u. belöning praemium
proponere, exponere (qui - för den som - primus
hostium moenia ascenderit, L.),
promittere. -fästa sig: promittere, polliceri,
fidem dare, spondere se facturum,
daturum esse.
Utför, Utföre: (deorsus, desuper); gå u.
backen per clivum descendere; kasta u.
trapporna per gradus dejicere (L. I. 48); störta
ngn, gifwa sig u. praecipitare; se
praecipitare, se praecipitem dare; det går u. med
honom in dies deterior fit; ad perniciem
ruit; (praecipites eunt mores, L. praef.).
Utföra: 1. eg.: efferre; educere
(hominem); exportare (merces). — 2. oeg.: a. i
allm., i handling u.: efficere; perficere;
elaborare (opus konstwerk); gerere (magnas
res); agere; exsequi; conficere; u. sin
afsigt, plan consilium perficere; conata
perficere; exorsa pertexere, opus institutum
exaedificare; sorgfälligt u. accurate
perficere, elaborare. — b. u., utweckla ngt
påbörjadt, ett utkast, ett ämne (äfwen en tanke
ss. sådan utan afseende på orden): explicare
(utweckla - partes descriptae, non
explicatae, C.; ea, quae peranguste coartavit,
explicet et dilatet, C. de Or. I. 163);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
