- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
885-886

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wild-and ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

incultum, sine cultu, sponte nasci; w. oliv
oleaster. — 4. om trakter l. saker i allm.:
vastus, desertus (hemsk, öde); horridus
(oodlad, owårdad); asper (oländig); w. trakt
regio vasta et horrida (montuosa,
aspera); i w-a skogen in (inculta) media silva
(incultae pacantur vomere silvae, Hor.).

Wild-and: anas (fera). -basare: puer
lascivus; dissolutus adolescens. -djur:
fera. -het: 1. menniskors l. djurs: feritas
(wildhetstillstånd, brist på odling); saevitia
(häftighet, arghet, grymhet); immanitas (rå,
djurisk w.); ferocia (trotsighet, styfhet -
ferocia adolescentium); lascivia (puerorum);
temeritas (dumdristighet). — 2. en trakts w.:
vastitas; asperitas. -hetstillstånd:
barbaries; feritas. -man: homo ferus, agrestis.
-mark: ager incultus, vastus; vasta
solitudo (L. I. 6); desertum; saltus. -sint:
ferox; saevus; indomitus. -sinthet:
ferocia; feritas; saevitia; indomitus animus.
-swin: aper; wildswinskött caro aprugna.

Wildt, n.: caro ferina.

Wildt, adv.: saeviter; horride; ferociter;
vehementer; effrenate; lefwa w. dissolute,
effrenate vivere; springa w. incitato cursu
ferri; raptim, effuse currere; skratta w.,
hejdlöst effuse, profuse, solute cachinnari,
solutos cachinnos edere; skratta w. = hemskt
insane, dirum in modum ridere.

Wilja, v.: 1. med personligt subjekt: velle,
cupere (optare); ej w. nolle; hellre w. malle:
a. med ack.-obj. eller infinitiv (konjunktiv):
han will wara ensam vult solus esse l. se
solum esse; w. hafwa ngn till konung
regem velle alqm; w. hafwa ngt uträttadt
alqd effici, effectum velle; jag skulle w. att
du wände dig bort en stund velim te (a me)
parumper avertas (ungf. = war så god och
wänd dig bort); jag wille wara Croesus
vellem Croesus esse (om omöjliga ting); jag
wille att du wore långt borta vellem longe
abesses (ɔ: utinam abesses); hwilket tal du
will quam vis oratio l. quaevis oratio
(Scipionis oratio non est antiquior quam ex
multis, quam vis, Galba, C. Brut.); som
du will uti vis, rogas; hwad will du ha quid
(tibi) vis?; jag will dö, om det ej är sant
(dö derpå) moriar, ni verum est ɔ: ita
vivam, si l. ut verum est; will jag säga (der
man rättar ett föregående uttryck) volui
dicere, dicere volui (Pt. Mil. gl. v. 28); jag
will icke säga non dico; antingen han will
eller icke velit nolit; w. ngns död alqm mori
velle; vitae alicujus imminere, insidiari.
— b. w. ngn wäl: bene velle alicui;
cupere, studere alicui; velle consultum
alicui, velle procedere recte alicui, favere
alicui; w. ngn illa nolle consultum (l. recte
procedere) alicui; male velle alicui (Pt.,
Ter.); alicui invidere; alicui noceri velle;
icke w. ngn någonting nihil sibi cum alqo
(commune) esse velle (nil mihi vobiscum
- jag will er intet -, Ov.). — c. w. ut, in,
upp, ned o. s. w.: velle exire, ingredi,
ascendere, descendere; icke w. ut med ngt
alqd efferre, enuntiare nolle; icke w. fram
med ngt alqd proferre, ostendere nolle;
rem continere, celare; w. åt ngn petere
alqm; imminere alicui; alqm opprimere
velle; w. hafwa ut ngn alqm ejici, exire
velle (postulare). — d. i wissa uttryck
öfwersättes wilja med konjunktiv eller lemnas
oöfwerfatt: jag will hoppas spero; jag will
tro credam, credo; hwad will han göra quid
faciat?; hwad wille han göra quid faceret?;
man will weta = man påstår dicunt,
ferunt. — 2. med sakligt subjekt: hwad will
detta säga quid hoc sibi vult?; det må wara
så stort det will quamvis sit magnum; det
will säga hoc est; id est (justis et fidis
hominibus, id est viris bonis, ita fides
habetur, C. de Off. II. § 33); det will mycket
till multum, magna copia o. d. (ad eam
rem) opus est; magno constat ea res, non
sine magno labore, magno damno fit,
efficitur, conficitur (magnā pecuniā opus
est, ut dives vocere); det will säga mycket
magnum est; det will intet säga mot - non
magnum est prae illo; hwad will det säga
quantulum illud est?; det wille sig icke non
poterat res effici, confici.

Wilja, Wilje: voluntas; stark, fast w.
firma, constans v.; god, nådig w. benigna,
propitia v.; redlig w. bona, certa v.; göra
ngt mot sin w. invitum facere alqd; göra
ngt mot ngns w. invito (nolente) alqo
facere alqd; det är konungens w., att - rex
vult, jubet fieri alqd, (sic volo, sic jubeo);
med fri w. voluntate (mots. coactum, C.
de Off. I. § 28); göra ngn till w-es morem
gerere alicui, obsequi alicui; foga sig
efter ngns w., göra efter ngns w., göra ngns
w. ad voluntatem alicujus se
accommodare; alicui parere; gifwa sin w. till känna
quid velit, significare, ostendere,
declarare, dicere; göra med wett och w.
scientem volentemque facere; få sin w. fram,
genomdrifwa sin w. impetrare alqd; id quod
vult perficere, persuadere; assequi id quod
vult; (mos geritur alicui); w-n är god
voluntas quidem prompta est, non deest;
Guds w. sker evenit, quod Deus vult, quod
Deo cordi l. curae est (L.; quodcunque dii
voluere, peractum est, Ov.); den goda w-n
drifwer halfwa werket firmae voluntatis non
minimum ad proficiendum momentum (l.
vis) est; [dimidium facti qui (coepit)
habet; sapere aude!, Hor.].

Wiljekraft: constantia; firma voluntas.
-lös: socors; ignavus. -yttring:
voluntatis significatio.

Wilkor: 1. = förutsättning, beting:
condicio; lex; exceptio (förbehåll); fredsw.
leges pacis; föreslå, föreskrifwa, diktera fredsw.
leges pacis ferre, praescribere, imponere,
dicere; hårda, billiga w. durae, iniquae,
aequae c-nes; antaga, förkasta w. leges
accipere, aspernari; på ett w. condicione
alqa; på l. under det w. att l. om ea
condicione l. lege, ut, ne (cui enunties); ita,
si (quod recte fit, ita est justum, si -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free