Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - Ädelhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ä-t sinne ingenium, animus probus,
ingenuus (in ipso ludo lumen probi ingenii
eluceat, C.); ä. handling bene, probe,
magno animo factum. -het: 1. winets ä.: vini,
vitis generositas; slägtens ä. generis
nobilitas. — 2. sinnets ä.: animi probitas;
liberalis, probus, ingenuus animus. -mod:
animi magnitudo; magnus animus;
liberalitas; wisa ä. animum magnum
praestare; animi magnitudine uti. -modig:
liberalis; magni, liberalis animi (homo); ä.
handling liberaliter factum. -sten: gemma.
Ädling: vir nobilis, generosus, nobili
l. magno genere ortus.
Äflan: studium; contentio.
Äflas: studere, contendere, niti; ä. att
wara den förnämste ad principatum
contendere l. niti; de principatu contendere;
velle se principem videri.
Äfwen: quoque; etiam; et (i synnerhet
wid pron. person. - et tu, et ego, et ipse);
der ett nytt predikat utsäges om förut nämndt
subjekt, kan äfwen i lat. motswaras af idem,
t. ex. äfwen sysselsatte han sig något med
poesi: idem poēticen attigit; äfwen om -
etiam si -. -ledes: quoque; non minus;
item; ä. besökte wi Puzzuoli Puteolos
quoque vidimus, nec Puteolos non vidimus.
-som: et; neque minus, neque - non -.
-så se Äfwenledes. -wäl: item; hör du mitt
löfte ä. haec accipe contra -.
Äfwentyr: 1. = owäntad (widtutseende)
händelse: casus l. eventus novus,
inopinatus, mirabilis, anceps, dubius; res nova,
inopinata (tot volvere casus; a prima, dic,
hospes, origine nobis insidias, inquit,
Danaum casusque tuorum, Vg. Aen. I. 8.
754); plur. varii (ancipitesque) casus (L.
I. 1); råka ut för ä. variis casibus jactari;
gå ut på ä., söka ä. casus (pericula)
quaerere, captare; casibus (periculis) se
offerre; utan ä. sine casu memorabili; sine
periculo. — 2. = (möjlighet), fara: (fors);
discrimen; periculum; till ä-s fortasse;
forsitan; wid ä. att förlora sin lön mercedis
(amittendae) periculo; cum de mercede
periclitaretur l. dimicaret. -tyra: 1. =
wåga: in periculum l. discrimen
committere alqd; periclitari, dimicare de re (de
vita, de existimatione). — 2. = utsätta sig
för, riskera: offerre se periculo; han ä-r ett
afslag periculum est, ne repulsam ferat.
-tyrare: homo audax, vanus; homo vagus
(kringstrykare, vagabond - scurra v. non qui
certum praesaepe teneret, Hor.). -tyrlig:
anceps; dubius; incertus.
Äga se Ega.
Ägg: ovum; wärpa ä. ova parere, edere;
ligga på ä. ovis incubare, ova fovere; ligga
l. kläcka ut ä. ova (fetus) excudere,
excludere; löst, hårdt ä. ovum molle, durum;
ä-t will lära hönan wärpa sus Minervam
(docet), ut ajunt (C.).
Äggblomma, -gula: vitellus ovi. -hwita:
album, albumen ovi. -rund: ovatus. -skal:
testa ovi. -stock: ovarium.
Ägodelar, Ägor se Egodelar, Egor.
Äkta, adj.: 1. = werklig, ren, oförfalskad:
germanus; verus; (genuinus); incorruptus;
sincerus; purus (oblandad); merus (blott,
bara); ä. Chierwin vinum Chium (et)
incorruptum (vere Ch.); ä. guld purum
aurum; ä. fromhet, rättwisa vera pietas,
germana justitia (C.); ä. fosterlandswän
patriae vere amans; vero l. sincero amore
patriae incensus; ä. strunt merae nugae.
— 2. ä. hustru, maka: justa, legitima uxor,
uxor (jfr C. Tusc. I. 85); ä. barn liberi
justa uxore nati (l. c.), ex justis nuptiis
procreati (Inst. I. 8), (legitimi); ä. man
maritus (legitimus); ä. makar mariti (dare
jura m-is, Hor.); conjuges; ä. säng lectus
genialis; ä. kärlek amor conjugum,
(conjugialis); begära till ä. petere (ambire)
uxorem alqam; taga till ä. uxorem ducere; in
matrimonium ducere; få till ä. nubere viro;
hafwa till ä. uxorem, maritum habere; (om
qwinna) nuptam esse alicui; in
matrimonio habere, tenere alqm.
Äkta, v.: uxorem ducere, in
matrimonium ducere alqam; (om qwinna) nubere
alicui; ä. hwarandra matrimonio jungi,
nuptiis jungi (Inst. I. 10. 1; L. I. 46).
Äktenskap: matrimonium; conjugium;
connubium; nuptiae (i fråga om ingående af
ä.); ingå ä. matrimonio l. nuptiis jungi
(jfr Äkta); nuptias contrahere (Inst. l. c.);
ingå ä. med ngn uxorem ducere, marito
nubere; matrimonio jungi alicui; lefwa i
ä. med ngn uxorem, maritum, in
matrimonio habere alqm; (om qwinna) nuptam
esse alicui; lyckligt, enigt ä. felix, concors
conjugium; (slafwars giftermål -
contubernium - war enligt romersk lag icke äktenskap
- justas nuptias inter se cives Romani
contrahunt, Inst. I. 10. 1); född utom ä.
non justa uxore natus; nothus; spurius;
naturalis filius (l. c. 13).
Äktenskapsbrott: adulterium; begå ä.
adulterare; (moechari, v. gr.). -brytare:
adulter; (moechus). -förbund: foedus
conjugii; matrimonium, conjugium; hålla sitt
ä. fidem uxori l. marito datam servare.
-löfte: promissa matrimonii fides; gifwa ä.
matrimonium promittere. -skilnad:
divortium; discessio (conjugum; a conjuge).
-stiftare: nuptiarum conciliator.
Äkthet: veritas; integritas; fides; en boks
ä. fides scripti; twista om en boks ä.
ambigere, num sit ejus, cujus fertur esse,
auctoris.
Äldre (jfr Gammal): 1. om personer:
major natu (ä. öfwer hufwud); senior (i sing.
= mera gammal l. ålderstigen - senex -,
jemförd med äldre; i plur. = de äldre, i
mots. till yngre; se Lat. Lex.); aetate
provectior (mera ålderstigen); blifwa för hwar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
