- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
941-942

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - Äldst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dag ä. in dies adolescere (wäxa till),
augeri aetate, senescere (åldras); han är ä.
än jag me major (natu) est, me
praecedit aetate; tre år ä., ä. än tre år tribus
annis major, major tres annos; Africanus
den ä., den ä. Tullia major Africanus,
major Tullia. — 2. om saker: vetustior
(amicitia, civitas); antiquior.

Äldst: 1. om person: maximus natu;
maximus (fratrum); gammal är ä. vetustas
(senectus) suo loco conservanda est (C.).
— 2. om saker: antiquissimus;
vetustissimus; Europas ä. rike imperium
antiquissimum; från ä-a tider a primis,
antiquissimis, ultimis temporibus.

Älska: 1. person: amare (i allm. och om
könskärlek); diligere (= wärdera, akta);
carum habere alqm; ä. Gud Deum amare;
ä. föräldrar, barn parentes, natos amare
(bestiae amant ex se natos, C. de Am. §
27; amicum amare, ibdm 10; propter
virtutem eos etiam, quos nunquam vidimus,
quodam modo diligimus, ibdm 28; jfr 29,
30, 32; bonos boni diligunt, 50; 52); ä. och
ä-s tillbaka amare et redamare (ibdm 49);
ä. sig sjelf semetipsum amare (C. de Off.
I. 29; de Am. 10); se diligere (C. de Off.
III. 31); han ä-r sin nästa som sig sjelf quanti
se ipsum, tanti alterum facit (l. c. 56);
eodem modo erga amicum affectus est,
quo erga semetipsum (l. c.); wansinnigt ä.
insane amare (amore alicujus perire,
deperire). — 2. sak: amare (rem); delectari
(re); gaudere; studiosum, cupidum esse;
studio duci, ferri; ä. rikedom amare
divitias (parvi animi est, C.); barnet ä-r
modersfamnen sinum matris infans appetit;
ä. många fåfängliga ting multis inanibus
rebus delectari; ä. poesi, literatur
carminibus delectari, gaudere (Hor.); literas
amare (N.); literis delectari (C.); ä. win
vini cupidum esse; ä. att rida equitando
delectari; e-andi studiosum esse, studio
ferri, duci; ä. att se sig omgifwen af glada
menniskor laetorum l. hilarium hominum
frequentia stipari cupere, frequentia
delectari.

Älskad: amatus; dilectus; carus; wara ä.
amari, diligi; göra sig ä. amorem,
benevolentiam, hominum studia, animos
hominum sibi conciliare, devincire; älskade!
amice, dilecta, lux, vita mea!; o luce
magis dilecta; ocelle mi.

Älskare: 1. i allm.: amator; amans,
diligens, amicus, studiosus alicujus rei;
admirator; ä. af enkelhet, upprigtighet
simplicitatis, veritatis amicus (C.), diligens (N.),
cultor (C. de Off. I. 109); wara ä. af ett
godt bord mensae deliciis duci; vini et
cibi cupidissimum esse; wara ä. af poesi
carminibus delectari. — 2. en qwinnas ä.:
amator. -arinna: amica, amata alicujus.

Älsklig: amabilis; gratus; suavis. -ling:
ngns ä. (homo) carissimus, gratissimus
alicui; quem aliquis praecipue amat,
plurimi facit, quo maxime delectatur; amor,
amores, deliciae alicujus (Tullia, d.
nostrae, C.; Titus amor et deliciae generis
humani, Su.; Alexis d. domini, Vg. Ecl.
II. 2). -lingsbok, -sysselsättning, -uttryck
o. dyl.: liber, studium, vox, quo, qua quis
maxime delectatur.

Älskog, -shandel: amor; amores; venus.

Älskwärd: amabilis; amandus; amore
dignus.

Älta: depsere, subigere.

Ämbar: hama.

Ämbete se Embete.

Ämna: cogitare; in animo habere;
decrevisse; statuisse; jag ä-r resa i morgon
cras abire cogito l. decrevi; c. abiturus
sum; jfr Tillämna.

Ämne: 1. = material, stoff i rent yttre
mening: materies, -a; bearbeta ett ä. m-em
tractare, fingere; godt ä. bona m.; ä-t
duger ej m. nihil valet (C.). — 2. i andlig
(personlig) mening = anlag: indoles; det
finnes i honom ä. till en god fältherre est in
eo boni imperatoris i.; talareämnet
futurus ille orator; orator ille, qui fingitur;
det är ett godt ä. magna habet a natura
adjumenta (rerum gerendarum - till en
praktisk man); est naturae muneribus bene
ornatus, a natura bene instructus. — 3. ä.
för tanke, studium, tal, skrift: a. materies =
material, stoff, som i tanken l. stilistiskt
behandlas (veritas sapientiae subjecta est
velut m., quam tractet et in qua
versetur; m. ridiculorum - för qwicka infall -;
est corporis vitiorum satis bella m. ad
jocandum, C. de Or. II. 238-9; sumite
materiem vestris, qui scribitis, aequam
viribus, Hor. A. P. 38-9). — b. res (l. id),
in qua aliquis versatur, quam discit, de
qua scribit, dicit l. quam scribit, dicit,
det hwarom l. det som ngn talar (rem ab
abditis et reconditis fontibus haurire,
repetere - hemta sitt ä. -, C. de Or. I. 12;
sakna ä. non habere, quod l. de quo dicat;
res est immensi operis, ut quae supra
septingentesimum annum repetatur, L.
praef.). — c. res proposita; propositum,
argumentum = uppgifwet ä., tema, uppgift:
afwika från ä-t a proposito, a re proposita
declinare, aberrare; återgå till ä-t ad
propositam l. eo, unde declinavit oratio,
reverti; taga till ä. alqd sibi ad dicendum,
ad disputandum proponere; ä. för
öfwerläggning res ad deliberandum proposita.
— d. argumentum = ä. för bildande konst:
a. ingens - Io et custos virginis Argus,
Vg. — e. = anledning, föremål för omdöme
(klander, löje o. d.): causa, ansa
(reprehendendi, ad reprehendendum); blifwa ä. för
hån irrideri, irrisui esse; blifwa ä. för en
wisa cantari (flebit et in tota cantabitur
urbe, Hor.). — f. = fack, läroämne: ars;
studium; genus studii; sysselsätta sig med,
studera ett ämne: in arte versari; artem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free