- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
947-948

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - Ärende ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ärende: res; causa (mål); negotium;
mandatum (uppdrag); offentliga ä-n res
publicae, civiles; handlägga ett ä. rem,
causam tractare, agere; uppskjuta ett ä.
causam differre; - gifwa ngn ett ä. att uträtta
rem, negotium mandare alicui; uträtta ett
ä. negotium agere, n-o fungi, perfungi,
n-m, mandatum exsequi.

Äreport: arcus in honorem alicujus
positus; a. triumphalis. -rörig: probrosus;
contumeliosus, famosus; qui famam
alicujus laedit, violat, in quo fama alicujus
agitur (judicium, lis - jfr C. de Am. §
61); ä. skrift famosus libellus; ä-t tal
oratio contumeliosa; verborum contumeliae.
-sjuk: gloriae sitiens; gloriae cupiditate
insanus, elatus. -skändare: calumniator,
obtrectator, famae alcjs violator. -skänk:
munus honorificum, honorarium. -ställe:
honos. -wördig: venerabilis;
venerandus.

Ärftlig: hereditarius; qui hereditate
datur, proditur, traditur, accipitur; (ä. tron
regnum, quod - a Tantalo - proditum
jure obtinebatur, C.).

Ärfwa: 1. ngt: hereditate, hereditatis
jure accipere alqd; hereditatem accipere;
alqd venit ad alqm h-te. — 2. ä. ngn:
heredem alicujus esse, fieri, scriptum
esse; ä. ngn helt och hållet, till hälften o. s.
w. ex asse, ex semisse heredem fieri
alicujus.

Äring: seges; fructus; annona.

Ärja: arare.

Ärla: motacilla.

Ärlig: 1. i objektiv mening: honestus (h-a
sepultura ä. begrafning); ngns ä-a namn
fama et existimatio; nomen inviolatum,
n. boni viri. — 2. i subj. men.: rectus (=
swekfri); integer (oförwitlig); honestus;
probus (redbar); justus (rättwis); abstinens
(oegennyttig); bonus; sanctus; verus,
simplex, ingenuus (upprigtig); säga sin ä-a
mening vere, quid sentiat, eloqui; ä. man
vir bonus, honestus, probus; en ä. flicka
proba (i fråga om mitt och ditt), casta (kysk);
ä-t uppsåt mens bona, honesta; rectum,
honestum consilium; ä-t spel bonae artes;
fraus nulla; ä. (redlig) domare judex justus,
incorruptus; ä-t arbete opus probe
factum; ä. köpman, förwaltare, förmyndare
mercator, procurator, tutor probus, bonus,
integer (esto bonus miles, tutor bonus,
arbiter idem optimus, Juv.); ä.
embetsman magistratus, procurator abstinens
(som ej försnillar l. låter sig mutas). -ligen,
-ligt:
integre; sine fraude; honeste;
probe; sancte; vere; lefwa ä. integre vivere;
ä. säga sin mening, ä. bekänna vere, quid
sentiat, eloqui; vere, ingenue, aperte
fateri; ä. förtjena sitt bröd bonis artibus
vitam tolerare; det går ä. till bene, sine
fraude l. fraudatione agitur (C.); ä.
sträfwa impigre, probe contendere. -lighet:
integritas; probitas; honestas; fides;
sanctitas; veritas (upprigtighet); ä. warar längst
vincit probitas; plurimum proficitur
probitate (jfr C. de Off. II. 43 vera gloria
radices agit atque etiam propagatur, ficta
omnia celeriter tanquam flosculi decidunt
nec simulatum quidquam potest esse
diuturnum).

Ärm: manica; manulea; skaka ngt ur ä-n
facile efficere (invenire alqd, alqd domi
nascitur alicui, T. Dial.).

Ärna se Ämna.

Ärofull, -rik: gloriosus; honestus;
splendidus; clarus.

Ärr: cicatrix; ärr på bröstet adversa c.

Ärrig: cicatricosus; cicatricibus
squalidus, horridus.

Ärt: cicer; pisum. -balja, -skida:
siliqua. -skocka: cynăra scolymus.

Äska: poscere; petere; ä. ljud l. tystnad
silentium facere (jubere).

Äta: cibum capere (spisa, taga sin föda);
edere alqd; vesci (re); comedere alqd
(äta upp); äta mycket, litet multum, non
multum edere; cibi multi, non multi esse;
cibi capacissimum, in cibo temperantem
esse; äta godt bene vesci, coenare (C.);
äta med god smak libenter coenare; gifwa
ngn att äta cibum dare, praebere alicui.

Äta sig: 1. låta äta sig ad vescendum
aptum esse; edule, esculentum esse; -
bene sapere. — 2. äta sig mätt cibo se
satiare, satiari; äta sig i hjel usque ad
mortem se cibis opplere; cibo distentum
perire. — 3. äta sig in, igenom ngt peredere,
perrodere, pertundere.

Ätbar, Ätlig: edūlis; esculentus; ad
vescendum aptus.

Ätt: gens; familia; den Juliska,
Corneliska ä-n gens Julia, Cornelia; adlig,
gammal ätt nobilis, antiqua, vetusta gens.

Ättefader: auctor gentis, nobilitatis.
-hög: tumulus (gentis, gentilicius). -lägg:
natus; nepos (se Ättling). -längd:
stemma; generis tabula.

Ättika: acetum. -kehandlare: acetarius.

Ättling: qui ab alqo l. genere, sanguine
alicujus ortus, editus est; filius, nepos
alicujus; sanguis alicujus (poet.); i plur.
proles, progenies alicujus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/2/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free