Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 2. Det äldsta Sweawäldets särskilta folkgrenar och förnämsta orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Götaelfwen ansågos som Sweawäldets naturliga westgränser2),
men omständigheterna medgifwit Sweakonungarne att sträcka
sina anspråk utöfwer dessa, finna wi lätt huru strider kunde
uppkomma om Wermland, Markerna och det nuwarande Bo-
huslän. Wid slutet af hedendomen och början af christendomen
har historien flera sådana att förtälja 3).
Till slut må det nämnas , att den rikedom, som ännu år
Sweriges och i synnerhet det widsträckta westra berglandets
hufwudsakliga eller enda, rikedomen på metaller, särdeles på
jern, efter all sannolikhet war ganska tidigt både känd och be-
gagnad, äfwen som att den i en betydlig mån bidrog till un-
derhållande af befolkningen i ett land, hwilket för öfrigt ägde
så litet, som dertill kunde bidraga. Wi återkomma framdeles
till detta ämne.
Norr om Folkländerna bodde Helsingarne. Att de tillhörde
samma hufwudstam, som deras grannar i söder och wester,
det hafwa wi ingen anledning att betwifla; Sturleson berättar
uttryckligen , dels att den östra delen af landet utmed hafwet
war bebyggd af Swear, dels att en del af Helsingarne hade
sin härkomst nordan ifrån på andra sidan Kölberget^). Det
synes således som hade åtminstone 2:ne hufwudgrenar utbildat
sig i landet och om den ena af dessa, den norrska, hade Sturleson sagor att anföra. Hwad de innehålla om utgreningens
upphof är wisserligen satt i förbindelse med fabler, har intet sammanhang med Norges säkra historia, och saknar icke motsägelser3);
2) Jfr Harald Härf:s S. e. I4. Olof d. Hel. S. e. 59.-Den norrske
konung Harald Gråfäll och hans bekanta moder Gunhild bodde (om-
kring år 960) i Kunghäll. Nials S. c. 3.
3) Jfr, utom hwad Sturleson på anförda ställen har att berätta, Cigilss
S. c. 73. ^ ^ ^
4) Håkan den godes S. e. 4. Jfr Olof d. Hel:ss S. e. I47. Oberoende
af Snorro lemnar Cigilss Saga samma uppgift, e. 4.
5) Ll. ee. Till hwad tid den Cisten Illråda är att hänföra, som föran-
ledde utflyttningen , är icke anfördt.
Swenska Kyrkans Historia. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
