Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna sociologerna som anhängare* av den
fria överenskommelsen: Fouillée, Durkheim,
McDougall (sv. översättningen av
”Gruppens själsliv”, sidorna 189, 310, 312), idel
representativa namn i den moderna an
glo-franska sociologin. Durkheim, vilken
bygge v sitt sociologiska system på
arbetsdelningens ekonomiska princip ger
arbetsdelningens vidare utveckling form av en
kontrakts-eller arbetsrätt. Tvedräkten mellan
kapitalisterna och arbetarna har sin rol i
kooperationens eller arbetskontraktets ofri hel. Kouillée,
en mycket läst fransk socialfilosof, har
visserligen senare modifierat sin ståndpunkt i
ifrågavarande hänseende men han har dock
icke kunnat helt och hållet släppa
kontraktidéns stora sociala betydelse, den han nu
alltså blott delvis erkänner. Till samma
grupp sociologer kan åberopas även en
italiensk sociolog Yaccaro, död som professor
i Rom.
Av ovan anförda många årtal finna vi
sålunda att sociologer sysslat med
syndikalistiska samhällsproblem, innan
syndikalismen som benämning på en av nutidens
arbetarrörelser fanns till.* Vad som i dag
går under namn av syndikalism benämnes av
sociologerna kontraktualism, av det latinska
contra c tus. Och liksom man talar om
socialisering, så talar man också om
kon-tr aktu ali ser ing.
II.
SOCIALKONTRAKTETS GRUND
-KARAKTÄR.
Kontrakt är ett rättsförhållande, grundat
på ömsesidighet, som gäller såväl mellan
individer som mellan nationella och
internationella organisationer.
Det finns blott två slags rätt: den
star-kares eller styrkans ratt, som härstammar
från de primitivaste tidsåldrar samt en rätt,
grundad på reflexion, resonemang eller
* Förra året utkom i New York i Columbia
-universitetets skriftserie en större monografi över
de G-reef, som redan å titelbladet anges som ”en
tidig syndikalist” (Douglas, Guillaume, de G-rccf. The
social theory of an early syndicalist, 1926).
överläggning och därur uppkommande
ömsesidiga överenskommelser, den så att säga
logiska rätten som motsats till den på
ensidiga vålds- eller tvångshandlingar
grundade styrkans rätt.
Då organisationerna stå till varandra i ett
federativt förhållande och sålunda
självständiga mot varandra, uppstår givetvis ett
ömsesidighetsförhållande dem ^mellan som
är av såväl rättslig som moralisk karaktär,
en ömsesidighet grundad ieke på
befallningar och lydnad men på grundvalen av en
frivillig överenskommelse, i vilken de
ömsesidiga rättigheterna och förpliktelserna
jämt avvägas mot varandra. Som
samhällsfördrag kan naturligtvis det sociala
kontraktet utsträckas till alla livets
förhållanden och således även till folkliga
förbindelser.
Som kronan på det hela står alltså den
ömsesidiga likställigheten i all organisation
eller sammanslutning, i
arbetarorganisationerna som i varje annan högre cl ler lägre
sammanslutning. Kontraktsförhållandena
växa i betydelse oeh vikt. Fackföreningarna
omläggas från att i dag vara enbart
kamporganisationer till att fungera som
produktionsorganisationer, mellan vilka
affärsförbindelser knytas, varubyte verkställes m. fl.
förrättningar och då det i eke mer gäller så
begränsade mål som kollektivavtal eller
löne-fördrag mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Fördrag avslutas i en bestämd avsikt
att vara för bägge kontrahenterna lika
fördelaktiga eller åtminstone lika
ändamålsenliga. Skulle den ena parten på något sätt
sko sig eller dra fördel därav på den andra
partens bekostnad på grund av illvilja eller
enfald hos den andre, är den lidande parten
vare sig som individ eller som kollekt i vitet
i sin fulla rätt att bryta, kontraktet såsom
icke tillgodoseende hans intressen eller i
överensstämmelse med kontraktets ändamål.
Där icke ömsesidighet råder, där härskar
den starkares rätt. Ömsesidighetsprincipen
vädjar till människans förnuft och hennes
förmåga att logiskt resonera, att genom
reflexion och resonemang och överläggning
ordna rättsförhållandena mellan människor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
