Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na. Bland de första överenskommelser som
gjorts människor emellan har varit en
gemensam aktion. Kringvärvd av den
omgivande naturens och den mänskliga
fiendskapens faror sökte man varandras skydd
medelst ett gemensamt försvar. Medvetandet
om att fördelarna vid ett försvar böra vara
ömsesidiga stod sålunda klart för
människan. Samma är förhållandet angående
utbytet av tjänster oeh ting mellan personer
eller kollektiviteter, ävenledes en bland de
första yttringarna av medveten
fördrags-mässig överenskommelse.
Ömsesidighetskra-vet gör sig fördenskull gällande vid varje
överenskommelse av denna eller annan art.
Det bildar utgångspunkten vid bedömandet
av alla handlingar och förhållanden i livet
när helst fråga är om rätt och orätt och
ligger därjämte till grund för
kontrakts-fornmleringen. Om formuleringen är sådan
att ömsesidigheten ieke tillgodoses, blir den
naturliga följden förr eller senare dess
ändring. Oeh ingen bjudande rättsprincip
kan ställas upp mot rätten till kontraktets
brytande, i detta fall. Överenskommelserna
behöva ieke alltid vara skriftliga eller ens
öppet uttalade. De kunna vara
underförstådda lika väl som öppet uttalade.
Men huru få kontrahenterna att hålla
sina överenskommelser? Skall man tvinga
dem därtill genom straffhot, genom dryga
penningböter eller dylikt? Inses fördelarna
av ingångna förbindelser och äro dessa
förbindelser f. ö. baserade på likställighet oeh
efter ömsesidighetens logiska principer, så.
bör den bindande kraften av de principer
som ligga till grund för avslutandet av en
ömsesidig överenskommelse vara tillfyllest.
Men därjämte bör man räkna på respekten
för den allmänna upplysta opinionen som
genom pressen, offentliga, möten o. s. v.
uttalar sin vägledande mening om
kontraktsbrott eller eljest rättsvid riga övergrepp och
kränkning av rättmätiga överenskommelser.
Kontrahenterna sinsemellan böra även vara
besjälade av den moraliska förpliktelsen
som ett ärligt kontrakt innesluter. Det är
uppenbart, att ett etiskt element ingår i den
logiska, cl.’v. s. soeiala rättsprincipen, så.
uttryckt att ingen får skada den andre i
hans förehavanden. Utan etiska eller
moraliska motiv, såsom plikt, ansvar,
humanitet som bakgrund vore all överenskommelse
omöjlig. Det framtida fria och för alla lika
kontraktets första moraliska rättsgrundsats
ser sålunda så ut: avtal måste- hållas.
Förpliktelsen att hålla kontraktet har också
insetts av anarkisterna. Så av Proudhon, av
Bakunin, av Krapotkin, av Tucker (se min
bok Socialismen i Sverge, noten sidan 240).
III.
”VAD VILL SYNDIKALISMENf”
I artikelserien som jag skrev i sista
årgången av Syndikalisten, nov.–-dcc. 1921,
om ”gillesocialismen i syndikalistisk
belysning’’, gjorde jag utom en sammanfattning
av huvuddragen av gillesoeialismens läror
även en sammanfattning i åtta punkter av
vad jag då ansåg vara det mest
karakteristiska för syndikalismen.. Dessa punkter
må här återges, då de helt säkert för länge
sedan glömts men som i detta sammanhang
kanske också tar en sLarkare, ”kontraktuell”
belysning.
]) Syndikalismen bestrider statens
existensberättigande såsom varande oduglig
som organisatör och för otymplig att
administrera samt dessutom uttryck och organ
för en härskande klass’ herravälde över
samhällets stora massa. — 2) De
lokaliserade eller nationaliserade
produktionsförenin-garna äro produktionsmedlens ägare men
deras äganderätt, kan och bör så tänkas, att
samhället, producenter oeh konsumenter
som ett helt, däri har en ideell anpart; och
en ideell samrätt sålunda är tillf innandess. —
3) Mellan produktionsföreningarna ingås
frivilliga överenskommelser oeh
förpliktelser, bindande genom sociala kontrakt, vilket
är något annat än lagar tillkomna genom
tvång. Genom dem verkställes även
varu-distribuering men kan om så skulle befinnas
praktiskt naturligtvis även verkställas av
särskilda organ. — 4) Föreningarna bilda
allt större sammanslutningar, den större
omslutande den mindre, och bilda slutligen en
enda stor union. Unionen kan omfatta till
en början ett land som Sverge eller en hel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
