Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Randanmärkningar om
industriell demokrati
Av Albert Jensen
Vad menas med industriell demokrati?
Svaren på. denna fråga skulle bli högst
varierande oeh måhända lika många som de
tillfrågade. Industriell demokrati är ett begrepp
som ännu befinner sig i diskussionsstadiet och
det finns följaktligen föga enighet. Inte ens
om dess kärnproblem finnes någon
samstämmighet. Och när vi gå att i denna korta
artikel betrakta problemet utifrån vår
syndikalistiska synpunkt, sker detta naturligtvis
endast som ett högst allmänt debattinlägg.
Vad menar man med demokrati i
allmänhet? Ordet demokrati är grekiskt till sitt
ursprung oeh sammansatt av tvenne ord: demos
(folk) och krati (välde). Demokrati skulle
således innebära folkets välde eller folkets
suveränitet, ett sätt att samordna de;
samhälleliga angelägenheterna genom folkligt
bestämmande: folkets eget bestäm/mande, över egna
angelägenheter. . . ......
:. Om man.nu i största allmänhet med
demokrati menar folklig självstyrelse, oeh man
krä-,vèr genomförandet av industriell demokrati,
så borde dettai innebära genomförandet av det
inom industrin verksamma folkets
bestäm-Månde.
i. Men vi äro medvetna om, att "det ieke är
detta, man i allmänhet menar med industriell
demokrati, allraminst inom borgerliga kretsar.
En populär uppfattning bland företagare om
dén industriella demokratin är, att.. företagets
arbetare, genom av arbetarna utsedda
kommittéer, ta del i rationaliseringssträvamdenaj ge
företagsledningen råd och anvisningar för, , hur
produktionen kan ;effektiviseras (Och
produktiviteten . ökas, . vilket naturligtvis, måste leda
titi en ökning av vinsten men. ieke nödvändigt
till ökning av arbetslönen. Det slagets
"demokrati" är i själva verket alls ingen
demokrati; knappast mer än en metod för
ökandet av utsugningen.
Å andra sidan är företagaren i dag icke den
envåldsmakt han fordom var. Innan
arbetarna började organisera sig för att
tillvarataga sina intressen som lönearbetare, var
företagaren arbetsplatsens envåldshärskare. Han
avgjorde arbetslönens storlek, arbetstidens
längd, anställning oeh entledigande,
måltidsraster och allt annat inom sitt företag. I och
med att arbetarna började sammansluta sig,
blev det slut på arbetsköparens envåldsdespoti.
Genom sina organisationer förvärvade sig
arbetarna ett medbestämmande på arbetsplatsens
förhållanden, som de ieke haft förat.
Arbetsköparen bestämde icke längre på egen hand
arbetstidens längd, arbetslönens storlek eller
övriga arbetsförhållanden. Bestämmandet över
den produktiva verksamheten blev icke längre
arbetsköparens egen sak. Företagaren hade
ieke längre all makt på arbetsplatsen. Han
fick börja att dela’ bestämmandet med
arbetarna. Arbetarna trängde in på
arbetsköparens maktområde. De började också att få
makt, att få bestämmanderätt. Den var till en
början mycket minimal, men den har under
tidens lopp växt till i ganska betydande grad.
Frågan om det arbetande folkets
bestämmande på arbetsplatsen genom industriell
demokrati är egentligen frågan om dess
organiserade framträngande inom industrin. Det är
frågan om. en fortsatt förskjutning av
maktförhållandet mellan arbetare och arbetsköpare
till arbetarnas fördel.
Frågan, om arbetslön .och arbetstid blev icke
längre en. fråga, som arbetsköparen ensam
avgjorde. .Han måste förhandla med sina
arbetare. Vilket innebar, att han måste tillerkänna
arbetarna ett .medinflytände på
bestämmandet av lönen. Genom strejk,, bojkott, blockad
etc. hade arbetarna en makt, med vars. hjälp
de inskränkte.. arbetsköparens tidigare, godr
tyckliga ensambestämmande och. blevo
medbestämmande. Det betraktades förut som
fullkomligt "naturligt", att arbetsköparen avske-
m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
