Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dade en arbetare, så snart denne misshagade
honom. Men det skapades ett annat
"naturligt" tillstånd på detta område genom att
arbetarna med sin organiserade makt
förhindrade företagaren att godtyckligt avskeda den
misshaglige. Det blev en nödvändig
skyddsåtgärd för att värna de arbetskamrater, vilka
gjorde sig bemärkta i organisationsarbetet oeh
därför ådrogo sig arbetsköparens fiendskap.
Intet avskedande kan nu företagas mot
arbetarnas veto. Arbetarna ha vidgat sitt
maktområde med ett motsvarande förträngande av
arbetsköparens. Arbetarna ha därmed skapat
sig större trygghet i anställningen.
Arbetarna kunna tvinga företagaren att vidtaga
skyddsanordningar för att förebygga
olycksfall oeh åtgärder mot ohälsosamma
arbetsförhållanden. Genom organisationernas ständiga
makttillväxt tränga arbetarna allt längre in på
arbetsplatsens bestämmandeområde och göra;
sig till part.
Mot detta förhållande göres allt färre
invändningar. En förändring i det
allmänna betraktelsesättet har inträtt och en fortsatt
förskjutning håller på att ske. Förr
betraktades det som en självfallen sak, att en
arbetsköpare enväldigt bestämde över sin fabrik
oeh sin produktion. Fabriken var ju hans
egendom. Alltså hade han rätt att ensam
bestämma över sin fabrik. Antaga och avskeda
sin personal, stänga fabriksportarna när han
ville, lägga ned företaget om han så ville, eller
företaga de inskränkningar eller förändringar
som det behagade honom.
Uppfattningen om, att en ägare till ett
företag i alla avseenden kan göra, vad han
behagar med företaget, håller på att vika för en
mera samhällelig uppfattning. Att producera
är en social nödvändighet för att
människorna skola kunnai existera. Den produktiva
verksamheten är således en soeial process oeh ieke
något, som skall hållas i gång bara av en
personlig nyck eller för ett enskilt
profitintresse. En företagare, som äger en
industri med hundratals arbetare, har ett socialt
ansvar. Icke bara hans arbetare äro beroende
av driftens kontinuerliga verksamhet, utan
också de familjer, de kvinnor oeh barn, som
leva på de löner, som uppbäras av hans
arbetare. Också andra arbetare bli beroende av
driften: de som frambringa de för driften
nödvändiga råvarorna, de som utföra
transportarbete, de som föra produkterna till
marknaden oeh försälja dem. Ett plötsligt
inställande av driften skulle drabba många med
arbetslöshet, kanske hunger. Redan härav
framgår det, att en. industriell verksamhet är mer
än ett enskilt intresse, den är ett
samhälls-intressse. Därför måste det också vara
naturligt, att ett samhällsintresse icke längre kan
utlämnas till en individuell företagsledares
personliga eller godtyckliga bestämmande. Och
därför är det också naturligt, att i första hand
de arbetare, som äro beroende av företagets
verksamhet, kräva ett medinflytande ieke
längre bara på de trängre
arbetsplatsförhållandena utan på förvaltningen oeh driften
överhuvudtaget. Den industriella demokratiens
genomförande är därför ett socialt intresse av
första ordningen. I första hand är
producenternas medbestämmanderätt inom industrin en
helt naturlig sak. Sedan torde det också vara
nödvändigt att låta konsumenternas intresse
bli representerat.
Som socialister betrakta vi icke den
industriella demokratin inom ramen av det
kapitalistiska samhället som ett mål, utan som ett
medel till målet: socialismen. Vi anse också,
att fullkomlig industriell demokrati helt enkelt
icke kan förverkligas inom ramen av det
nuvarande samhället. Vi skulle vara böjda för
att säga, att till fullo förverkligad industriell
demokrati är en grundväsentlig beståndsdel av
den frihetligt socialistiska ordning vi
eftersträva. Den begränsade industriella demokrati,
som kan åstadkommas inom ramen av den
kapitalistiska samhällsordningen, kan därför
endast bli ett redskap, men ett mycket
värdefullt redskap, till socialismens förverkligande.
Instiftandet av verkstadsråd, driftsråd,
förvaltningsråd etc., genom vilka arbetarna
kunna få inflytande på organiseringen av arbetet,
inflytande på produktionens planläggning,
inflytande över den ekonomiska förvaltningen av
företaget i viss mån, är eftertraktansvärda
institutioner, genom vilka arbetarnas
representanter kunna förskaffa sig dyrbara och
nödvändiga insikter om produktionens
organisering oeh förvaltning överhuvudtaget, insikter
som arbetarna helt naturligt först måste för-
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
