- Project Runeberg -  Tafvelgalleri af berömda mästares arbeten /
75

(1872) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga Jungfrun i det gröna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TAFVELGALLERI.

75

få nattqvarter här och att du skall göra ditt bästa för att komma oss att glömma det sura vinet,
som i afton vankades på "röda korset".

Den andre gästen hade lagt af sig hatt och kappa. Detta var en undersätsig, bredaxlad
gestalt, med tjockt hufvud och motsträfvigt, kortklipt hår. Det låg något bondaktigt i det
slätrakade ansigtet med den breda, korta näsan och den stora munnen; men ögonen, djupliggande och
uttrycksfulla, förrådde en tänkare, som tillika egde gåfvan af poetisk inspiration.

Den sistnämnde utsträkte sig i soffhörnet, och hans unge vän stoppade två pipor, räkte den
ena åt den likt en annan Faust grubblande poeten och spatserade sjelf med den andra omkring i
rummet.

"Jag ber dig, Moritz, börja inte på med ditt eviga ambulerande!" bad Schubert.

"Moritz Schwind — sätt dig ner — annars skall du få erfara, hvad du har för folk att
göra med!" hotade poeten, och ynglingen satte sig. "Och nu är det tid, vänner, att vi se oss om
efter en urschubertiad, som Franz Schubert i natt utan vinets tillhjälp skall låta gå öfver tiljan!"

"Nå väl! det skall bli en schubertiad," svarade Schubert, "med vilkor att I gören er
skyldighet, såsom sig bör. Jag har ett mycket tacksamt ämne. Mayrhofer skall göra vers och
deklamera, du, Moritz, skall måla det som han diktat, och jag skall utösa en musikalisk fantasisås
öfver edra konstprodukter! Mitt ämne har den förträffliga egenskapen att helt och hållet vara
hemtadt ur verkliga lifvet."

"Aha!" sade Mayrhofer. "Det gäller således Schuberts librettoförfattare! Nå må göra då!
Det är nu ungefär 10 år, sedan du komponerade musiken till ett sångspel af mig, du stackars
gode Franz! Den tiden ansåg du mig för en stor skald, och jag sjelf hade inte bättre vett häller;
då jag däremot nu ödmjukt tillstår, att du sjelf skulle skrifvit en mycket förnuftigare libretto åt
dig än den jag levererade."

"O, Waldl, förtala dig icke sjelf!" utropade Schubert! "Din opera har en mängd skönheter."

"Skönheter är en usel ersättning för skönheten," anmärkte Mayrhofer med ett tort, ironiskt
skratt. "Alltså: fram med ditt ämne ur verkliga lifvet! Det kommer väl, hoppas jag, att reducera
sig till en moralpredikan af din Olea därnere."

"Olea hade visserligen en rol med i spelet," sade Schubert. "Men jag får upplysa er om,
att det, som jag nu har att säga, alls icke är egnadt att skämta med. Jag försäkrar er, att jag
på länge icke känt mig i en högtidligare stämning än i det ögonblick, då ni rusade in här, för
att med ett enda våldsamt slag tillintetgöra hela den förtrollning, hvaraf jag var betagen!"

"Se så, Schwind, nu hafva vi båda eländiga karlar kommit riktigt lägligt igen för att
förstöra ett stycke odödlighet," brummade Mayrhofer mellan tänderna. "Hvad jag skrifver duger alls
inte. I stället för att jag borde lyckas sammantränga mina idéer i versens bundna form, sträfva
de tvärtom alla att göra sig så breda som möjligt, sträcka ut armar och ben ifrån sig och
upplösa sig slutligen i en sorts vedervärdig gas, liksom de där andarne i "Tusen och en natt", hvilka
stiga upp ur de förtrollade flaskorna . . .Hvad dig beträffar, Schwind, så har du i ditt måleri helt
och hållet nedsjunkit till den själlösa, detaljskildrande genre, för hvilken den lyriska innerligheten alldeles
gått förlorad. Ditt "Figaros bröllop" med dess många karakteristiska yttre enskildheter eger ej något
batteri af elektrisk själskraft . . . Frans återigen har i sin konst allt hvad som fattas oss. Jag
kan icke betrakta mig såsom skald, och du kan icke betrakta dig såsom målare, när vi endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tafvelga/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free