- Project Runeberg -  Hemspånad och taggtråd /
107

(1944) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den 14 Juli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ute med barn och blomma för att se på ståten. Jag
och mitt ressällskap hade slagit oss ned vid ett bord
på trottoaren utanför det förnämsta kaféet vid torget
för att läska oss med några sejdlar av det utmärkta
ölet. En musikkår spelade marseljäsen. Alla sjöngo
med. Plötsligt kommo några unga eleganta, men halvfulla
herrar förbi. En av dem bar en död katt vid ett
snöre surrat om ena framtassen — ett äkta galliskt
skämt. En ung kvinna rusade fram från ett bord
bredvid oss och skrek i fullt raseri: — Djurplågare! Vilde!
Slaktare! och ville ta katten ifrån den unge mannen.
Han svarade: — Katten är min och han är död!
Hon blev utom sig av ädel indignation och skrek: — Ni
är mogen för schavotten! Därpå svimmade hon.

Musiken hade tystnat, ty musikanterna ville betrakta
uppträdet på närmare håll. Den unge mannen höll
fram katten och demonstrerade hans dödsstelhet. För
resten var katten hans egendom. Det var hans
älsklingskatt och han kunde ej skilja sig från honom!
Upplösning, skratt, marseljäsen. De unga glada herrarna
fortsatte till kaféet bredvid, där någonting i samma
stil utspelades. Ilska, skratt, marseljäsen, allt typisk
fransk feststämning, ty snart är det 14 juli!

Dagen därpå reste vi och passerade ett antal
sönderskjutna städer där man så gott sig göra lät höll på
med dekoreringen för den 14 juli. Ett par mil utanför
Compiègne stod en automobil stilla på vägen. Ett
muntert sällskap med små tricolorer i händerna och
betydligt överförfriskat, omgav den likaledes
överförfriskade chauffören, som, balanserande på klackarna,
rev sig i huvudet med sina svarta fingrar. Vi stannade
vår auto. Hade det hänt något? Var det panne?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/taggtrad/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free