Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Det var aldrig himlens vilja, Att vid klostrets
sandstenstilja
Du din gudstjenst fäst; Nej, der du har tron och
ordet, Blir än vid familjebordet
Du din Herras prest.
Släckas skola bålets bränder, Blixten sjelf i Romas
händer
Tändes ej igen; Du har intet att befara, Men du får
ock ensam svara,
När du kallas se’n.
Nu, då natten är förlupen, Höjden sök, ransaka djupen
Sjelf af Herrans nåd! Låt din håg till kunskap lifvas,
Tag den, ty den kan ej gifvas
Af en annans nåd!
Luther föredömet lemnat,
För hans ande vantron remnat
Som ett moln i tu; Sist, när dödens skymning tjocknat,
Har han liksom solen slocknat
Flammande ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
