Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helgmålsklämtningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
Så hjelptes vi med bördan åt,
Som lättnat småningom,
Men märkte ej bland dagens låt
Hur hastigt qvällen kom,
Hur hösten, som han gjort med fler,
I våra lockar skakat ner
Den snö, som aldrig smälter mer
Och aldrig vänder om.
Haf tack för det du bördan drog I dagar och i år! Haf
tack för hvarje gång du log Och sväljde ned din
tår! Gud signe dig, som så förstod Att vara arm och
glad och god, Gud löne allt ditt tålamod Som läkte
inånga sår!
Allt ringde det. Än en minut
Jag dröjde på min stråt,
Till dess att Hämtningen var slut
Och ögat stod i gråt.
Då föll ett slag igen, nej tu,
Förtonande i samma nu:
Att så vi finge, jag och du,
Dö bort - och följas åt!
1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
