Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
45.
Hon var ett barn till år, gestalt och skick,
Och ett förklaradt skimmer hade gjutit
Ett tycke af kerub i hennes blick:
Ett svårmod öfver menniskan, som skjutit
Ifrån sig den fullkomlighet hon fick,
En sorg - men öfver hvad en ann förbrutit:
Det var som om hon satt vid Edens dörr
I stilla vemod öfver nu och förr.
46.
Så var hon katolik, och skarpt ändå, Så vidt det veka
sinnet det förmådde, Och höll dess mera inspireradt
på Sin tro, som denna tro ej längre rådde. Om sina
anor viste hon också, Att aldrig nya läror vid dern
lådde, Hon var den sista och höll än i dag Vid fadrens
trosgrund fast, och sinnelag.
47.
Hon blickade på verlden, som om den Ej komme
henne vid. Tyst och allena Hon växte, som en
ört i skuggan, än I helgden af sin trånga sfer, och
rena. Hon stod som utanföre verlden, men Drog sig ej
undan, som man skulle mena, Stark i sin egen kraft -
en sällsam syn Hos en så ung person här under skyn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
