Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörande olika ords talvärden, och först betydligt senare ha judiska
rabbiner ägnat sig åt grubblerier över alfabetmystik, dylika intaga
som bekant en stor plats i kabbala-magien. I de s. k.
ABC-minnesmärkena ser Dornseiff en rest från en ännu halvt primitiv tid,
skyddsåtgärder mot demoner, den onda blicken (ital. iettatura)
och dylikt. Märkvärdigt nog har han emellertid icke gjort något
försök att finna dessa inskrifters talvärden och dymedelst komma
deras egentliga magiska innebörd på spåren. Med denna uppgift
skall jag därför inledningsvis i denna undersökning sysselsätta
mig. Någon slutgiltig och uttömmande tolkning av hela materialet
kan jag av naturliga skäl icke hoppas på att kunna ge. Jag kan
blott våga förmoda, att genom min skärskådning av denna sida av
problemet frågan kan föras ett steg närmare den för en sen
eftervärld möjliga lösningen av dessa mystiska inskriptioners innebörd.
Då jag avser att i första hand blott nå fram till en förståelse
av grundprinciperna för den senantika alfabetmystik, som
kan ha varit förebildande för runmagien, lämnar jag samtliga
inskrifter med arkaistiska och provinsiella grekiska och italiska
alfabet i stort sett å sido. Sannolikt låta dessa inskriptioner tolka
sig i enlighet med principer snarlika dem, jag nedan kommer att
använda. Att söka bestämma även dessa magiska inskrifters
talvärden skulle föra mig alltför långt. De ha dessutom ju endast
indirekt betydelse för förståelsen av runmagien, som i huvudsak
måste sättas i samband med den senare kejsartidens alfabetmystik.
2. För forntidens greker voro bokstäverna, såsom ovan nämnts,
tillika taltecken. Allmännast var i bruk det milesiska systemet, så
kallat, emedan det i det åttonde århundradet f. Kr. från kuststaden
Miletos började utbreda sig inom den helleniska världen [1]. Men
grekerna hava även, såsom bl. a. är fallet vid betecknandet av
Iliadens och Odysséens sånger, begagnat sig av de 24 bokstäverna
α—ω såsom tecken för 1—24. Vid skärskådandet av de tydligtvis
magiska, alfabetartat anordnade grekiska inskriptionerna
är det därför svårt att tillbakahålla tanken: måhända har man
i större eller mindre utsträckning låtit alfabetraden ingå i dessa
inskriptioner för att därigenom åt det skrivna förskaffa ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
