- Project Runeberg -  Runornas talmystik och dess antika förebild /
20

(1927) [MARC] Author: Sigurd Agrell - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varandra följande kejsare. Men att veta namnet på denne kejsare före hans regeringstillträde har varit en orimlighet, och har profetian nedskrivits efter det att han tillvällat sig makten i Rom, skulle hela förutsägelsen så snabbt ha blivit rubbad i sina grundvalar, att apokalyptikern nog underlåtit att distribuera sin helt säkert icke i en handvändning författade skrift: Otho, som blev kejsare i januari år 69, tog sitt liv i april samma år; därefter kom den ävenledes snart störtade Vitellius, icke det stora vilddjuret. Bortse vi från de tre efemära interregnumkejsarna och uppställa kejsarraden: Augustus, Tiberius, Caligula, Claudius, Nero, Vespasianus och Titus, erbjuder sig (trots de många variationerna av Caligulas namn: Γάϊος och Kαλιγόλας med en mängd stavningar) ingen utväg att ur dessa sju kejsares namn få fram talvärdet 616. Det återstår emellertid en tredje tolkningsmöjlighet: De sju huvudena med lejongap kunna symbolisera sju kejsare, vilka varit fientliga bekämpare av de judekristna och det land, som var dem heligt. Ett verkligt allvarligt vapenskifte mellan Romarriket och Judéen inträdde först i och med upproret under Nero. Sedan fortsattes som bekant striden under Galbas, Othos, Vitellius’ och Vespasianus’ regering, tills tronföljaren Titus intog och förstörde den heliga staden; jfr Uppenb., kap. 13, 6: »Och det fick makt att föra krig mot de heliga och övervinna dem». Man hade sålunda haft erfarenhet av sex arga fiender och kunde befara en sjunde i Domitianus. Fem voro fallna (Nero, Galba, Otho, Vitellius, Vespasianus), en (Titus) var kejsare, och en sjunde stod i tur att bliva det (jfr det på s. 19 anförda bibelcitatet). Att denne skulle komma att bära namnet Domitianus, kunde man ju med en betydande säkerhet förutse. I detta särskilda fall förelåg utan tvivel en lämplig tidpunkt att uttala en kejsarprofetia med de bästa chanser att slå in. Uträknas nu det samlade talvärdet av dessa sju[1] kejsares namn, erhålles talet 616 såsom slutsumma, om namnen i skrift återgivas på följande sätt: Νέϱων = 72 (13 + 5 + 17 + 24 + 13); Γάλβας = 36 (3 + 1 + 11 + 2 + 1 + 18); Ὄϑων[2] = 60 (15 + 8 + 24 + 13); Βιτέλλιος = 99 (2 + 9 + 19 + 5 + 11 + 11 + 9 +


[1] Den omständigheten, att Nero skall återvända för att härska såsom den åttonde, tillför ju icke vilddjuret något nytt namn. Hela Apokalypsen är för övrigt fylld av talmystik med 7.
[2] Alternativt kan läsas Ὤϑων = 69 och Δομετιανός = 111.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:55:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/talmystik/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free