- Project Runeberg -  Tankar om uppfostran /
239

(1926) [MARC] Author: John Locke Translator: Josef Reinius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIV. Om boklig undervisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

invändningen, att detta endast skulle åstadkomma
översvämning av en del av jorden. Men medger man väl
möjligheten av att tyngdpunkten kan ändras, är det
icke svårt att tänka sig, att den Gudomliga makten
kunde låta tyngdpunkten, på rätt avstånd från jordens
medelpunkt, flytta sig runt inom lämplig tidrymd,
varigenom översvämningen skulle bli allmän och enligt
min mening ge en enklare förklaring på alla
företeelserna vid syndafloden, såsom Moses berättat oss dem,
än dessa många betänkliga antaganden, som användas.
Men här är icke platsen för en dylik bevisföring, vilken
här nämnes bara i förbigående för att visa
nödvändigheten av att tillgripa någonting utöver blotta materien
och dess rörelse för att förklara naturen. Härtill kunna
begreppen om andeväsen och deras makt enligt bibelns
berättelse, där så mycket tillskrives deras verkan, tjäna
som passande förberedelse, och man kan till lämpligare
tillfälle spara en utförligare förklaring av denna
hypotes och dess tillämpning på alla delar av syndafloden
samt av alla svårigheter, som kunna antas möta vid
berättelsen om syndafloden, såsom den är upptecknad i
den heliga skrift.

193. Men låtom oss återvända till studiet av
naturfilosofien! Ehuru världen är full med naturfilosofiska
system, kan jag dock icke säga, att jag känner något
enda, som man kan lära en yngling såsom en
vetenskap, vari han säkert kan finna sanning och visshet,
vilket ju är, vad alla vetenskaper ge oss rätt att vänta.
Jag drar nu ej härav den slutsatsen, att intet av dessa
system bör läsas. Det är i vår lärda tid nödvändigt för
en herreman att få en inblick i några av dem, så att
han blir rustad för att samtala om dylikt.[1] Men
antingen nu Descartes’[2] system sättes i hans händer såsom


[1] Det är betecknande för det naturvetenskapliga intresse, som
rådde vid denna tid och sedan utmärker 1700-talet, att det
hörde till goda tonen att samtala om luftpumpar, fysikaliska
experiment o. d.
[2] René Descartes’ (Cartesius’) »Discours sur la Méthode»
(1637), vari tänkandet angavs som grunden till vår kunskap,
hade tjusat Locke i hans ungdom. Senare trädde denne i opposition mot D. genom att betona, att denna kunskap ytterst
beror på våra sinnens erfarenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:56:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tankarupp/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free