- Project Runeberg -  Blad ur min tänkebok /
En bok

(1898) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
172

EN BOK.

HVAD är en bok? Skuggan af en tankeverld, det förstelnade ordet, fotograferadt på papper. Icke ingenting, icke allt. En bok är alltid något, alltid ett stycke menniskolif, men också endast ett stycke. Det finnes blott en hel bok, bibeln, som allena omfattar Gud och menniskan, andelif och naturlif. Alla andra böcker röra sig i eller kring menniskan, som utan Gud är ett rotlöst flarn på ett rullande klot.

Alla andra böcker äro fragment, styckeverk. Ingen, icke ens det fullständigast genomförda vetenskapliga system, kan uttömma tanken eller helt afspegla lifvet. Ös ut verldshafvet med en skopa!
173
Men alla böcker innehålla droppar ur detta haf. Ingen bok är så tankefattig, så tom, att där icke finnes en bottensats af ett menniskolif. Det finnes intet så utfattigt menniskolif att där ej skulle återstå en rest utaf mensklighet. Den sinnessjukes brustna tankegång kan för en mellanstund hopfogas som stereoskopets två bilder hopflyta i en. Idiotens sofvande själ kan tidtals i blicken afspegla ett doldt inre. Den uslaste bok kan innehålla en lärdom. En gammal annonskalender, som längesedan dött bort från dagens marknad, kan vittna om det lif, som rört sig på hans tid. Bränn upp slagdängan, såsom man uppbränner ett maskbo eller en förtorkad rishög, askan är ju alltid nyttig för något, men tro ej därför att hon gått spårlös igenom verlden!

Böcker kunna lefva, det är läsas i årtusenden, såsom de fornindiska, grekiska, och romerska, men det är sörjdt för öfverproduktionen i bokverlden som i djurverlden. Icke ens klipphällarnas och de assyriska tegelstenarnas skriftmumier undgå förgängelsen. Af de tallösa fårknotor, djurhudar, pergamenter, papyrus, lump- ris- och träpapper, på hvilka menniskohanden ristat sitt bomärke i skrift eller tryck, återstå slutligen endast halfförgätna trasor i bibliotheken.

Hvad är ett bibliothek? Menniskoandens kyrkogård, uppfylld af frön för kommande vårar, men än mer af vissnade löf från förgångna somrar. En författares rykte är äppelblomman: äpplet ätes i dag, hvem mins det i morgon, och hvem mins dess blomma? Första nya vind har förstrött hennes blad: ett vilkor för nya blommor i nästa vår.
174

När man i vår tid ser ett bibliothek omsorgsfullt uppsamla, år efter år, allt tryck i bokform, undrar man huru länge ladorna skola rymma alla vissnade löf. Den tyska bokmarknaden ensam utsänder årligen trettio tusen nya verk i trettio millioner exemplar. Det är fiskarnas rom och insekternas ägg: inom en kort tid skulle de uppfylla haf och länder, därest ej en naturlag dömde nittionio af hundra till en förtidig undergång.

Hvilken lexa för en författares naiva tro på ett odödligt namn och ett varaktigt inflytande! Hvem mins i morgon de boktitlar och författarenamn, som i dag äro på allas läppar? Några flyta en generation framåt, sjunka så småningom, dyka upp, sjunka åter i djupet och begrafvas slutligen i katalogen med en grafskrift i literaturhistorien.

Intrycket af den gjorda boken, som bygger sitt hus efter ritning, kan icke mäta sig med intrycket af den upplefda boken, som berättar sitt lifs historia, där en läsare alltid kan igenkänna något af sig sjelf.

Stundom kommer en befallning ofvanefter: Skrif! -- Tala, Herre, din tjenare hör!... Då klarna hastigt de gåtor, hvilka eftertanken förgäfves ansträngt sig att lösa; årslånga, spillda mödor bära en oväntad frukt, och redskapet, som tvekande sätter sitt namn på titelbladet, igenkänner lätt det gifna, som han fått, från det sjelfgjorda, som blott är dess skugga.

Det finns välsignade böcker, liksom det finns förbannade böcker. Är icke menniskolifvet uppfyldt af omedvetna eller halfmedvetna impulser? Hvarför skulle tanken ensam vara för dem oåtkomlig? Konstnären och skriftställaren känna den ofta förtviflade
175
kampen om verkets tillvaro, intill dess att Promethei gnista gifver den döda leran lif. Allt för sekler bestående har framgått ur inspirationen. Tekniken utför, anden dikterar. Johan Gutenberg hopfogar några trästafvar och uppfinner boktryckarkonsten. Thomas af Kempis antecknar ensliga stunders tankar i en mörk klostercell, och ännu fyra hundra år efter hans död gå dessa tankar igen i torparstugan på Finlands mo...

18 3/7 87.


The above contents can be inspected in scanned images: 172, 173, 174, 175

Project Runeberg, Wed Oct 1 21:11:56 2003 (runeberg) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tankebok/enbok.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free