Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMP.
t
43
2.
Och just han. Den ende unge man, som
hon aldrig fallit på att ställa i samband med
begreppet älska, som synts henne så torr, kall och
prosaisk att blotta ljudet af hans steg ryckt henne
ur hennes drömmar och gjort henne så
hvardag-ligt nykter. Hon hade mer än en gång tyckt, att
luften blifvit afkyld i rummet, då han kommit in,
och hans kraftfulla, klara stämma dref all poesi
på flykten.
Hon skulle aldrig glömma den kvällen ban
kom, en kulen januariafton med snöslask och
isande blåst. Hennes tankar hade hela dagen —
allt sedan Anders for att möta honom — sysslat
med den unge främlingen, som i mörker och köld
nalkades hennes hem, och hennes drömmar hade
genast varit färdiga att spinna en hel roman kring
hans gestalt. Hon hade till och med föresatt sig
att för första gången låta sin misstänksamma
skygghet fara och vara tillmötesgående och vänlig,
Så att han skulle känna sig mera hemmastadd.
Och så kom han.
Då hon kom in, stod han midt i salen
inbegripen i samtal med fadern om
vägbyggnadsförordningar, med händerna på ryggen och en
hållning så sjelfsäker, som hade han stått på sitt
eget golf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
