Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Den teologiska problematiken - I. Förnuftet och uppenbarelsen - 7. Uppenbarelsebegreppet - b. Uppenbarelseuniversaliteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
misskänner det kvalitativt nya i kristendomen föreligger i det
förut citerade prästvigningstalet från 1837:
»Det är en barnslig, en trångbröstad föreställning, som man
stundom hör, att fromheten skulle blivit införd i världen genom
den kristna läran. Där fanns mycket kristendom före Kristus,
kristendomen är endast fromhetens dopnamn. Men visserligen
böra vi erkänna, att fromhetskänslan därigenom blivit
utvecklad och stegrad och upplyftad på den plats, där hon bör stå,
på mänsklighetens tinnar. Visserligen har Kristi lära rensat
bort fromhetens skal och lagt dess kärna i dagen. Hans levnad
var de frommas förebild, hans död var uppoffringens seger;
och med rätta står korset numera som tronspira på Guds
tempel; för det korset böjer med rätta varje ädelt sinne sitt
knä.»7
Både Herder, de Wette och Schleiermacher äro aktuella i
denna framställning: den förste genom det universella
perspektivet, den andre genom orden om Kristi död som uppoffringens
seger, den tredje genom den speciella av Tegnér accepterade
religionskategorin — fromheten. Men Schleiermacher har
dessutom lämnat en viss tribut åt vad Tegnér säger om
fromhets-känslans utveckling, stegring och upplyftande genom Kristus
genom sin syn på die Erlösung såsom Lebenserhöhung.8 Det
fanns mycken kristendom före Kristus, kristendomen är endast
fromhetens dopnamn — denna Tegnérs
uppenbarelseuniversa-lism balanseras icke av sinne för det unika, egenartade och
kvalitativt nya i kristendomen. Bortsett från den
omisskänneliga, förut konstaterade influensen från Schleiermacher i
Tegnérs utsaga om fromhetskänslan, som genom kristendomen
stegrats, utvecklats och upplyfts till mänsklighetens tinnar,
låter sig den uppenbarelseuniversalism, för vilken han också i
detta sammanhang ger uttryck, förklaras utifrån hans
allmänna grundsyn. Är den särskilda uppenbarelsen i kristen-
7 VIII : 235 f.
8 Jfr Aulén, Den kristna gudsbilden, s. 310.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
